Vid IMF:s och Världsbankens årsmöten i Bangkok den 14 oktober 2026 varnade IMF-chefen Kristalina Georgieva för att världsekonomin fortfarande håller emot, men att motståndskraften mot återkommande chocker börjar nå sina gränser. Utmaningen är, enligt henne, att inte bara hantera kris efter kris utan också återbygga det ekonomiska utrymme som behövs för att stå emot nästa störning.
10
19
Flera krafter drar åt olika håll
Georgieva beskrev två motverkande krafter: en negativ utbudschock på energiområdet kopplad till kriget i Mellanöstern och en positiv efterfrågechock från artificiell intelligens (AI). Effekterna blir ojämna. Samtidigt gör ihållande prispress, osäkerhet och upprepade chocker det svårare för regeringar att agera.
10
21
Det innebär att samma globala utveckling kan slå olika beroende på ett lands ekonomi. Efterfrågan på AI-relaterade investeringar kan gynna vissa ekonomier, medan länder som importerar energi kan drabbas av högre kostnader när leveranser störs. Georgieva varnade också för att utvecklingen i Saudiarabien kan få negativa följdeffekter långt utanför landets gränser.
10
8
Problemet gäller inte bara de omedelbara energipriserna. Enligt IMF har många regeringar redan använt delar av sina budgetmässiga buffertar för att mildra tidigare chocker. Samtidigt har lånekostnaderna stigit kraftigt i stora avancerade ekonomier. Med mindre utrymme i statsbudgeten kan det bli svårare att stötta hushåll och företag vid nästa nedgång eller störning i utbudet.
19
Dyrare skulder minskar handlingsutrymmet
När räntorna stiger blir det dyrare för stater att låna, samtidigt som kraven på stöd till hushåll och ekonomi kan öka. I rapporteringen om Georgievas varning uppges att utvecklingsländers genomsnittliga kostnader för skuldtjänst har stigit från 6 till 14 procent av statens inkomster på ett årtionde. En större andel av de offentliga resurserna går därmed till skuldbetalningar och blir inte tillgänglig för andra ändamål.
24
Skuldproblemen gäller inte bara fattigare länder. Georgieva uppmanade USA och andra rika länder att ta itu med växande skulder och noterade att USA:s statsskuld överstiger 40 biljoner dollar. Tillväxt kan bidra, sade hon, men räcker inte för att genomföra nödvändiga justeringar tillräckligt snabbt.
1
17
Hög skuldsättning och stigande lånekostnader kan förstärka varandra: skulderna blir svårare att hantera samtidigt som det finns mindre budgetutrymme för att möta nya chocker. IMF:s chef för finansdepartementet, Rodrigo Valdes, efterlyste också åtgärder för att minska utgifter, underskott och skulder. Att vänta skulle göra omställningen svårare, varnade han.
32
IMF:s råd: laga statsfinanserna – men anpassa åtgärderna
Georgieva uppmanade regeringar att göra ”brådskande reparationer” av de offentliga finanserna. Det innebär bland annat att stärka intäkterna, se över utgifterna och förbättra den offentliga ekonomistyrningen.
18
Hon pekade också ut olika prioriteringar för de stora ekonomierna: Kina bör spendera mer, USA spara mer och Europa investera mer. Tanken är att möta olika obalanser med olika åtgärder, snarare än att tillämpa samma recept överallt.
18
20
För USA innebär budskapet att finanspolitiska åtgärder behövs vid sidan av ekonomisk tillväxt – inte att landet kan förlita sig på tillväxten ensam. För Kina handlar det enligt rapporteringen om att minska beroendet av export och stärka den inhemska konsumtionen.
17
20
Tillväxtprognos betyder inte att riskerna är borta
IMF höjde sin prognos för den globala tillväxten till 3,1 procent 2026 och räknade med 3,4 procents tillväxt 2027. Prognosen pekar på fortsatt expansion, men innebär inte att riskerna har försvunnit. IMF varnade samtidigt för växande skulder och finansiella risker kopplade till AI-boomen.
39
Det är kärnan i Georgievas varning: en ekonomi kan verka motståndskraftig även när dess säkerhetsmarginaler krymper och skulderna blir dyrare. För att stå bättre rustade inför nästa störning behöver länder återbygga sitt ekonomiska handlingsutrymme och anpassa finanspolitiken efter sina egna förutsättningar.
10
19