IBM:s kvantsprång, Bitcoins kvantsårbarhet och branschens svar

Resultaten ligger i linje med IBM:s färdplan: de första exemplen på kvantfördel under 2026, med processorn Nighthawk, och storskalig feltolerant kvantberäkning senast 2029 . Nighthawk ska kunna använda upp till tre moduler med 120 kvantbitar vardera och köra kretsar med 7 500 grindar.

När tror IBM att tekniken börjar ge intäkter?

IBM:s vd Arvind Krishna sade i CNBC-programmet Mad Money den 30 juli att kvantberäkning kan få en ”mätbar påverkan” på företagets intäkter och resultat under 2028 eller 2029 . Han bedömde också att kvantteknik vid slutet av 2030-talet kan bli en marknad värd omkring 1 000 miljarder dollar .

IBM har samtidigt bekräftat sin plan att investera mer än 10 miljarder dollar i kvantteknik under fem år, trots svagare utveckling inom företagets infrastrukturverksamhet. I ett brev till investerare i juli upprepade Krishna att IBM fortfarande siktar på sin första storskaliga feltoleranta kvantdator 2029 .

Det är viktigt att skilja mellan bolagets prognoser och dagens teknikläge. IBM:s intäktsmål är framåtblickande bedömningar – inte ett bevis på att kvantdatorer redan är kommersiellt mogna.

Därför är Bitcoin utsatt

Bitcoins centrala kvantsårbarhet gäller Shors algoritm och dess förmåga att angripa ECDSA-256, närmare bestämt den elliptiska kurvan secp256k1. Det är signatursystemet som skyddar Bitcoins transaktioner.

Google Quantum AI:s vitbok från mars 2026 gav nya uppskattningar för hur ett sådant angrepp skulle kunna genomföras. Enligt forskningen skulle Shors algoritm kunna använda antingen högst 1 200 logiska kvantbitar och cirka 90 miljoner Toffoli-grindar, eller högst 1 450 logiska kvantbitar och cirka 70 miljoner grindar .

På en supraledande arkitektur med en fysisk felfrekvens på 10⁻³ skulle kretsarna enligt modellen kunna köras på några minuter med färre än 500 000 fysiska kvantbitar . Det motsvarar ungefär en 20-faldig minskning jämfört med uppskattningar från 2019.

Om den första delen av beräkningen förbereds i förväg kan själva angreppet, under vissa antaganden, ta så lite som cirka nio minuter på en tillräckligt avancerad maskin .

Vilka bitcoin är mest utsatta?

Risken är asymmetrisk. Bitcoinadresser vars publika nycklar redan har avslöjats – exempelvis genom att pengar har spenderats från dem – kan i teorin angripas retroaktivt. En angripare skulle då kunna använda Shors algoritm för att räkna fram den privata nyckeln och tömma adressen.

Google-relaterade uppskattningar pekar på omkring 6,9 miljoner BTC, motsvarande cirka 32 procent av det totala utbudet, i plånböcker med exponerade publika nycklar . Ofta nämns även siffror på ungefär 34 procent, 6,8 miljoner BTC och ett värde kring 437 miljarder dollar. Den exakta procentsiffran har dock inte bekräftats oberoende av källorna i detta underlag.

Samtidigt finns inget kvantkryptografiskt relevant kvantsystem – en så kallad CRQC – i dag. En oberoende akademisk studie från juli 2026 uppskattar behovet till omkring 1 200–2 330 logiska kvantbitar, eller 0,5–320 miljoner fysiska kvantbitar, beroende på antaganden om hårdvaran. De största demonstrerade systemen ligger enligt studien kring 1 000–1 200 fysiska kvantbitar .

Det handlar alltså inte om ett omedelbart ”avstängningsreglage” för Bitcoin. Men säkerhetsmarginalen ser mindre ut än tidigare, och en övergång till nya signaturer skulle kunna ta lång tid.

Nio företag satsar 15 miljoner dollar på Bitcoins säkerhet

Den 23 juli 2026 lanserades Bitcoin Security Consortium. Nio företag – BlackRock, Fidelity Digital Assets, Coinbase, Strategy, Block, Galaxy Digital, Anchorage Digital, ARK Invest och Blockstream – lovade tillsammans 15 miljoner dollar under tre år till forskning om Bitcoins säkerhet och utveckling av öppen källkod. Kvantresistens är ett av de främsta fokusområdena .

Pengarna ligger inte i en gemensam central fond. Konsortiet fungerar i stället som en samordnings- och kommunikationsmekanism, där varje medlem själv väljer vilka utvecklare, forskare och organisationer som ska få finansiering . Gruppen styr inte heller Bitcoins protokollutveckling.

Galaxy Digitals deltagande är belagt genom medlemskapet i konsortiet. Underlaget räcker däremot inte för att bekräfta en separat satsning med namnet Galaxy Digital Bitcoin Quantum Readiness Initiative och egna, offentligt verifierade detaljer.

Detsamma gäller uppgiften om en särskild Independent Advisory Board on Quantum Computing hos Coinbase. Coinbase arbetar med frågan genom sitt deltagande i konsortiet, men den specifika rådgivarstyrelsen har inte kunnat verifieras som ett separat lanserat initiativ i källmaterialet.

Det stora problemet: ingen överenskommen flyttplan

Den största praktiska frågan är inte bara hur snabbt kvantdatorer utvecklas, utan hur Bitcoin ska byta säkerhetssystem när det behövs.

Bitcoins protokoll saknar fortfarande en aktiverad och brett accepterad övergång till postkvantkryptografi. Utkastet BIP-361, som skulle kunna införa en kvantresistent signaturmetod, är fortsatt omstritt bland Bitcoin-utvecklare. Någon konsensus om aktivering har inte nåtts .

Det är detta tomrum som konsortiet i första hand försöker bidra till att fylla: finansiera forskning, säkerhetsarbete och öppen källkod innan ett fungerande alternativ måste tas i bruk.

Slutsats: mindre panik, mer förberedelser

Ingen CRQC existerar i dag och avståndet till ett sådant system är fortfarande stort. Men 2026 har förändrat riskbilden på tre sätt:

• IBM har presenterat två demonstrationer av kvantfördel på problem med praktisk eller vetenskaplig relevans.
• Google Quantum AI:s forskning har minskat de uppskattade hårdvarukraven för ett angrepp mot Bitcoins kryptografi med omkring 20 gånger, till färre än 500 000 fysiska kvantbitar i den modellerade arkitekturen.
• Bitcoin Security Consortium har samlat nio stora finans- och kryptoföretag bakom ett löfte på 15 miljoner dollar för Bitcoins långsiktiga säkerhet.

Men den viktigaste pusselbiten saknas fortfarande: Bitcoin har ingen live-aktiverad och allmänt accepterad BIP för kvantresistenta signaturer. Finansieringen kan påskynda arbetet – men den kan inte ersätta den tekniska och politiska enighet som krävs för att ändra själva protokollet.