Problemet med detta tillvägagångssätt är strukturellt. Om ett land främst följer den nuvarande frontlinjen kan ledarna skifta fältet igen med ett nytt genombrott, vilket lämnar efterföljarna kapplöpande för att komma ifatt.

Liu beskrev risken rakt på sak: i AI-eran innebär att vara en teknisk efterföljare en ständig risk att ”få mattan indragen under sig” när frontlinjen rör sig.

Kinas utmaning är alltså inte bara att dess modeller kanske ligger efter de senaste lanseringarna. Det djupare problemet är att riktningen för branschen fortfarande bestäms någon annanstans.

Vad Liu menar med ett nytt AI-”paradigm”

Liu talar om ett nytt AI-”paradigm” (en term han återkommande använde i intervjuer). Han syftar på ett genombrott som omformar hur AI byggs, används och kommersialiseras, snarare än inkrementella förbättringar av befintliga modeller.

Exempel på paradigmskiftande genombrott de senaste åren inkluderar:

• ChatGPT, som förvandlade språkmodeller till mainstream-konversationsverktyg som används av hundratals miljoner människor.
• AI-kodningssystem som Claude Code, som omdefinierade hur utvecklare interagerar med mjukvaruverktyg.

Dessa genombrott gjorde mer än att förbättra noggrannheten – de förändrade arbetsflöden och användarbeteenden, och skapade nya tyngdpunkter i branschen.

Ur Lius perspektiv räcker det inte att konkurrera med lite bättre chattrobotar. Framgång kräver istället att skapa nästa kategoridefinierande framsteg som omorganiserar själva fältet.

Varför han lämnade Tencent:s Hunyuan-team

Liu tillbringade år som en nyckelperson i Tencent:s AI-satsningar och ledde utvecklingen av företagets Hunyuan-modell. Men i slutet av 2024 lämnade han Tencent efter mer än åtta år.

Han grundade därefter Video Rebirth, en AI-startup som fokuserar på videogenerering och så kallade ”världsmodeller”.

Företaget bygger AI-system som är utformade för att generera högkvalitativ video med stark fysikalisk konsistens och kontroll för professionella användningsområden som reklam, e-handel, film och animation.

Video Rebirth tog in tiotals miljoner dollar i tidig finansiering och planerar att utveckla modeller som vänder sig till professionella kreatörer snarare än konsumenternas nyhetsverktyg.

Inriktningen på företaget tyder på att Liu tror att multimodala och videobaserade världsmodeller kan representera en ny frontlinje inom AI, och potentiellt utgöra grunden för nästa paradigmskifte.

Hur Kina fortfarande kan vinna den bredare AI-konkurrensen

Trots sin kritik av Kinas nuvarande position inom LLM tror Liu inte att den övergripande AI-kapplöpningen är avgjord.

Hans argument är att AI-utvecklingen sker i vågor av paradigm, och ledarskapet kan skifta när nästa stora genombrott kommer.

Det innebär att den strategiska frågan inte bara är:

• Vem har den bästa chattroboten idag?

Istället är den:

• Vem uppfinner nästa sätt som människor använder AI?

Om Kina kan vara ursprunget till ett nytt paradigm – inom agenter, multimodala system, världsmodeller eller någon annan framväxande riktning – skulle det kunna omdefiniera konkurrenslandskapet snarare än att spela ikapp inom det.

Enligt Lius sätt att se innebär att förlora den nuvarande LLM-fasen inte nödvändigtvis att förlora AI:s framtid. Den avgörande faktorn blir vem som skapar nästa genombrott som omformar branschen.

Den större bilden

Liu Weis perspektiv speglar en bredare debatt inom den globala AI-gemenskapen. Vissa analytiker menar att USA fortfarande har ett försprång när det gäller frontlinjemodeller och infrastruktur, medan Kina snabbt har skalat upp driftsättningen och utvecklat sitt eget modelekosystem.

Hans varning belyser en strategisk spänning som är vanlig inom teknikkapplöpningar: att komma ifatt nuet kan vara mindre viktigt än att uppfinna framtiden.

För Liu ligger den verkliga möjligheten inte i att bygga en något bättre version av dagens stora språkmodeller – utan i att upptäcka nästa paradigm som får dem att framstå som föråldrade.

Problemet med detta tillvägagångssätt är strukturellt. Om ett land främst följer den nuvarande frontlinjen kan ledarna skifta fältet igen med ett nytt genombrott, vilket lämnar efterföljarna kapplöpande för att komma ifatt.

Liu beskrev risken rakt på sak: i AI-eran innebär att vara en teknisk efterföljare en ständig risk att ”få mattan indragen under sig” när frontlinjen rör sig.

Kinas utmaning är alltså inte bara att dess modeller kanske ligger efter de senaste lanseringarna. Det djupare problemet är att riktningen för branschen fortfarande bestäms någon annanstans.

Vad Liu menar med ett nytt AI-”paradigm”

Liu talar om ett nytt AI-”paradigm” (en term han återkommande använde i intervjuer). Han syftar på ett genombrott som omformar hur AI byggs, används och kommersialiseras, snarare än inkrementella förbättringar av befintliga modeller.

Exempel på paradigmskiftande genombrott de senaste åren inkluderar:

• ChatGPT, som förvandlade språkmodeller till mainstream-konversationsverktyg som används av hundratals miljoner människor.
• AI-kodningssystem som Claude Code, som omdefinierade hur utvecklare interagerar med mjukvaruverktyg.

Dessa genombrott gjorde mer än att förbättra noggrannheten – de förändrade arbetsflöden och användarbeteenden, och skapade nya tyngdpunkter i branschen.

Ur Lius perspektiv räcker det inte att konkurrera med lite bättre chattrobotar. Framgång kräver istället att skapa nästa kategoridefinierande framsteg som omorganiserar själva fältet.

Varför han lämnade Tencent:s Hunyuan-team

Liu tillbringade år som en nyckelperson i Tencent:s AI-satsningar och ledde utvecklingen av företagets Hunyuan-modell. Men i slutet av 2024 lämnade han Tencent efter mer än åtta år.

Han grundade därefter Video Rebirth, en AI-startup som fokuserar på videogenerering och så kallade ”världsmodeller”.

Företaget bygger AI-system som är utformade för att generera högkvalitativ video med stark fysikalisk konsistens och kontroll för professionella användningsområden som reklam, e-handel, film och animation.

Video Rebirth tog in tiotals miljoner dollar i tidig finansiering och planerar att utveckla modeller som vänder sig till professionella kreatörer snarare än konsumenternas nyhetsverktyg.

Inriktningen på företaget tyder på att Liu tror att multimodala och videobaserade världsmodeller kan representera en ny frontlinje inom AI, och potentiellt utgöra grunden för nästa paradigmskifte.

Hur Kina fortfarande kan vinna den bredare AI-konkurrensen

Trots sin kritik av Kinas nuvarande position inom LLM tror Liu inte att den övergripande AI-kapplöpningen är avgjord.

Hans argument är att AI-utvecklingen sker i vågor av paradigm, och ledarskapet kan skifta när nästa stora genombrott kommer.

Det innebär att den strategiska frågan inte bara är:

• Vem har den bästa chattroboten idag?

Istället är den:

• Vem uppfinner nästa sätt som människor använder AI?

Om Kina kan vara ursprunget till ett nytt paradigm – inom agenter, multimodala system, världsmodeller eller någon annan framväxande riktning – skulle det kunna omdefiniera konkurrenslandskapet snarare än att spela ikapp inom det.

Enligt Lius sätt att se innebär att förlora den nuvarande LLM-fasen inte nödvändigtvis att förlora AI:s framtid. Den avgörande faktorn blir vem som skapar nästa genombrott som omformar branschen.

Den större bilden

Liu Weis perspektiv speglar en bredare debatt inom den globala AI-gemenskapen. Vissa analytiker menar att USA fortfarande har ett försprång när det gäller frontlinjemodeller och infrastruktur, medan Kina snabbt har skalat upp driftsättningen och utvecklat sitt eget modelekosystem.

Hans varning belyser en strategisk spänning som är vanlig inom teknikkapplöpningar: att komma ifatt nuet kan vara mindre viktigt än att uppfinna framtiden.

För Liu ligger den verkliga möjligheten inte i att bygga en något bättre version av dagens stora språkmodeller – utan i att upptäcka nästa paradigm som får dem att framstå som föråldrade.