Den tidigare ledamoten i Bank of Japans direktion, Seiji Adachi, tror att centralbanken höjer styrräntan till 1,25 procent vid mötet den 18 september. Han ser också en möjlighet till ytterligare en höjning redan i januari. Den 24–25 augusti prisade marknaden in omkring 80 procents sannolikhet för en höjning i september.
3
4
5
Marknadens positionering är central i Adachis resonemang. BOJ kan nu stå inför större risker om den låter räntan ligga still än om den genomför den höjning som investerarna redan räknar med.
Adachis väntade räntebana
Adachis kortsiktiga prognos är att en höjning i september tar styrräntan från 1,0 till 1,25 procent. Därefter kan nästa steg komma i januari. Prognosen ligger i linje med hans tidigare bedömning att BOJ kunde nå 1,25 procent någon gång mellan oktober och januari och därefter höja till 1,5–1,75 procent under följande år.
19
Det skulle innebära en fortsatt normalisering av penningpolitiken. Men tidpunkten spelar stor roll. En höjning i september skulle bekräfta de förväntningar som steg kraftigt efter att yenen börjat tappa delar av uppgången efter valutainterventionen. Ett uppskjutet beslut kan i stället tvinga marknaden att ompröva hur beredd BOJ är att svara på valutaförsvagning och inflationstryck.
Varför BOJ anses vara ”trängd”
Adachis bedömning handlar framför allt om problemet med marknadens förväntningar. När investerare redan bedömer sannolikheten för en höjning i september till omkring 80 procent kan ett oförändrat räntebesked tolkas som en duvaktig överraskning – inte som en neutral paus.
3
4
En sådan överraskning kan enligt Adachi utlösa nya försäljningar av yen. Valutan hade försvagats mot 159 yen per dollar även efter en gemensam amerikansk-japansk insats för att motverka spekulativt tryck. Därmed låg yenen nära den psykologiskt viktiga nivån 160 yen per dollar.
3
17
18
27
Det betyder inte att BOJ helt har förlorat sina handlingsalternativ. Poängen är snarare att centralbankens tidigare signaler och kommunikation har gjort ett oförändrat beslut potentiellt mer störande för marknaden än en väl förklarad höjning.
Valutainterventionen ökade pressen
Valutainterventionen i slutet av juli gav yenen ett tillfälligt stöd, men uppfattades inte som en fullständig lösning. Reuters rapporterade att marknadens inprisade sannolikhet för en BOJ-höjning i september steg från 24 procent den 30 juli till 76 procent den 13 augusti.
17
Förändringen följde på uppmaningar från USA:s finansminister Scott Bessent om att Japan skulle komplettera interventionen med lämplig ”politik och fundamenta”. Uttalandet tolkades som ett tryck på Japan att föra en penningpolitik som gav yenen bättre stöd.
17
Det har också rapporterats att premiärminister Sanae Takaichis regering stödjer en räntehöjning inom kort, med september eller oktober som de mest sannolika tidpunkterna.
22 Samtidigt finns en tydlig målkonflikt: högre räntor kan stödja valutan, medan en alltför snabb åtstramning riskerar att skada den ekonomiska tillväxten.
18
23
Frågan är hur snabbt BOJ går vidare
Septemberbeskedet blir ett omedelbart test av hur BOJ reagerar på ekonomin och marknaden. Investerarna håller samtidigt ögonen på signaler om takten i framtida höjningar. Höjningar i både september och januari skulle innebära en snabbare normalisering än en strikt försiktig strategi.
Därför har uttalanden från BOJ:s företrädare blivit viktiga. Vice centralbankschefen Ryozo Himino skulle tala den 27 augusti, medan även andra ledamöter skulle möta marknaden före septembermötet. Deras kommentarer kan visa om centralbanken förbereder investerarna på ännu en gradvis justering eller på en mer aktiv höjningscykel.
26
Adachis nuvarande hållning är mer offensiv än hans tidigare offentliga varningar om att räntehöjningar borde ske i en ”mycket måttlig” takt och inte försvaga Japans återhämtning i förtid.
13 Förändringen betyder inte nödvändigtvis att han ser en åtstramning som riskfri. Den tyder snarare på att valutaförsvagningen och det ihållande pristrycket nu väger tyngre i hans riskbedömning.
Vad kan tala emot prognosen?
Adachis bedömning är en prognos, inte ett löfte från BOJ. Centralbanken kan fortfarande skjuta upp en höjning om ledamöterna anser att den inhemska efterfrågan, löneutvecklingen eller den bredare återhämtningen är för svag. I tidigare kommentarer betonade BOJ också risken med att höja räntan för tidigt och därmed undergräva återhämtningen.
2
13
De viktigaste signalerna på kort sikt blir därför BOJ:s egen kommunikation, ny inflations- och tillväxtstatistik samt hur yenen reagerar på förändrade förväntningar. En höjning i september kan vara marknadens huvudscenario, men storleken och takten på de efterföljande stegen beror på om inflationen visar sig vara varaktig utan att tillväxten bromsar kraftigt.
Slutsats
Adachis budskap är att BOJ sannolikt kommer att leva upp till marknadens förväntningar den 18 september snarare än att överraska negativt. Han ser ytterligare en höjning i januari som möjlig och varnar för att ett oförändrat beslut kan försvaga yenen igen. Det skulle kunna urholka effekten av valutainterventionen och förstärka oron för importdriven inflation.
4
5
6
Den större frågan är om septemberhöjningen blir ännu ett steg i en gradvis normalisering eller början på en snabbare serie. Himinos tal och andra BOJ-uttalanden inför mötet väntas ge de tydligaste ledtrådarna.
26