Estlands underrättelsechef: Ett ryskt sammanbrott kan komma över en natt

Estlands chef för utrikesunderrättelsetjänsten, Kaupo Rosin, varnade den 29 augusti för att en politisk brytpunkt i Ryssland kan komma mycket snabbt. Om landets politiska ordning skulle bryta samman, sade han, kan förändringen ske ”bokstavligen över en natt” och överraska omvärlden. Han framställde däremot inte utvecklingen som oundviklig och beskrev inte någon omedelbart förestående massrevolt. 1

Vad Rosin faktiskt varnade för

Rosins bedömning är att Ryssland utsätts för ökande press på flera fronter. Den avgörande frågan kan därför handla mindre om plötsliga massprotester på gatorna och mer om hur personer nära makten börjar väga krigets kostnader mot Kremls framtidsutsikter.

Han sade att missnöjet med Kremls krig mot Ukraina växer ”från vanliga människor hela vägen upp till oligarkerna”. I inflytelserika kretsar med tillgång till pengar, vapen och information ska samtalen dessutom ha förskjutits från förhoppningar om ”total seger” till möjliga sätt att avsluta kriget. 1

Det är inte samma sak som bevis för en samordnad kupp. Men det kan tyda på att vissa personer inom systemet omprövar krigets kostnader och frågar sig hur länge den nuvarande kursen är hållbar.

Förlusterna överstiger rekryteringen

Västliga tjänstemän uppskattade att Ryssland rekryterar omkring 1 000 personer om dagen. Under de två föregående månaderna ska förlusterna ändå ha överstigit rekryteringen med ungefär 6 000 soldater per månad. 3

Siffrorna pekar på ett bemanningsproblem, inte på ett automatiskt militärt sammanbrott. Ryssland kan fortsätta att rekrytera, höja ersättningarna eller besluta om en ny mobilisering. Alla alternativen har dock ett pris.

En omfattande mobilisering riskerar att väcka folkligt motstånd och förvärra bristen på arbetskraft. Samtidigt kan armén få svårt att förse hundratusentals nya rekryter med tillräckligt många officerare, vapen och annan utrustning. 3

Mobiliseringen 2022 visade också vilka sociala och ekonomiska risker ett sådant beslut kan innebära. Den ledde till att många människor, däribland kvalificerad arbetskraft, lämnade landet – något som gör en ny mobilisering politiskt känslig. 3

Ekonomin ökar pressen på Kreml

Rosin bedömde att Rysslands budgetunderskott kan nå omkring 10 biljoner rubel, motsvarande ungefär hälften av försvarsbudgeten, efter att redan ha överskridit regeringens planerade nivå. Sanktionerna har samtidigt begränsat landets tillgång till viktiga finansmarknader, vilket gör det svårare och dyrare att finansiera underskottet. 1

Kreml kan försöka svara med högre skatter eller kräva större bidrag från stora företag och oligarker. Det skulle kunna ge staten mer pengar, men också sprida en större del av krigets kostnader genom ekonomin och öka missnöjet bland mäktiga grupper. 1

Ukrainas långdistansattacker mot rysk oljeinfrastruktur skapar ytterligare problem. Energiintäkterna är centrala för den ryska statsbudgeten, och angrepp mot logistik och oljeanläggningar kan minska Moskvas resurser och handlingsutrymme. Sådana attacker är dock inte i sig ett bevis på att ett politiskt sammanbrott är nära. 1

Därför har Putin ”bara dåliga alternativ”

Rosins beskrivning av Vladimir Putins dilemma var kärv: om kriget fortsätter riskerar Ryssland fler dödsoffer, större ekonomiska påfrestningar och ökande spänningar inom landet. Om Putin däremot stoppar kriget eller gör större eftergifter kan han framstå som svag – och få personer inom systemet att börja fråga sig om de har mer att vinna utan honom. 1

Det är därför Rosin riktar uppmärksamheten mot elitens kalkyler. Auktoritära system kan hålla synligt motstånd nere under lång tid. Frånvaron av stora demonstrationer säger därför inte nödvändigtvis mycket om hur tjänstemän, näringslivsrepresentanter eller säkerhetsapparaten bedömer regimens framtid.

Samtidigt är privat missnöje inte detsamma som organiserad opposition eller ett nära förestående maktskifte.

Varför detta inte är en förutsägelse om omedelbar kollaps

Den viktigaste brasklappen är skillnaden mellan sårbarhet och prognos. Rosin sade att en brytpunkt kan bli plötslig om den väl inträffar – inte att en revolution, kupp eller regimkollaps är säker eller synligt nära. 1

Bedömningarna pekar på samlade militära, ekonomiska och sociala påfrestningar, men de anger ingen tillförlitlig tidsplan och identifierar inte heller en enda utlösande faktor. Ryssland har fortfarande institutioner för repression och har hittills fortsatt att anpassa sig till krigets belastningar.

Den mer försiktiga slutsatsen är därför denna: Moskvas problem kan fördjupas, och ett politiskt sammanbrott skulle kunna bli svårt att förutse. Men växande press är inte samma sak som att Kreml står inför ett omedelbart fall.