Därför måste Europa börja europeiskt – och skala europeiskt – inom AI

Den centrala frågan är därför inte bara om europeiska företag kommer att köpa AI-verktyg. Det handlar också om huruvida de kan använda tekniken produktivt, finansiera sin expansion och växa över gränserna utan att behöva flytta verksamheten någon annanstans.

Hindren: en splittrad marknad och splittrat kapital

Lagarde pekade ut två nära sammanlänkade problem. Det första är att EU:s inre marknad inte är tillräckligt integrerad när det gäller digital teknik. Olika nationella regler, rättssystem och administrativa krav kan göra det svårt för ett företag att erbjuda en digital tjänst i hela EU lika enkelt som på en stor nationell marknad.

Det andra problemet är att Europas kapitalmarknader fortfarande är splittrade. Det begränsar tillgången till riskkapital när innovativa företag lämnar uppstartsfasen och behöver större rundor av riskkapital, tillväxtkapital eller aktiefinansiering.

Tillsammans skapar detta ett underläge för företag som vill skala upp. Ett lovande bolag kan få svårare att expandera över europeiska gränser, hitta finansiering i senare skeden eller få en effektiv börsnotering i Europa. Det material som finns tillgängligt om Lagardes uttalanden innehåller ingen verifierad kvantitativ jämförelse av flyttfrekvenser eller finansieringsgap. Omfattningen av nackdelen bör därför inte överdrivas. Men den politiska oron är tydlig: Europa kan skapa innovation utan att behålla tillräckligt många av företagen – och tillräckligt mycket av det ekonomiska värdet – som innovationen ger upphov till.

Europas tillväxtmodell pressas

Lagarde satte in AI-debatten i en bredare analys av den europeiska ekonomin. Hon sade att efterkrigstidens tillväxtmodell vilade på ömsesidigt förstärkande grundpelare som nu försvagas. Bland de nya påfrestningarna finns fler handelsrestriktioner, relativt höga energikostnader och ett Kina som blivit en betydligt starkare industrikonkurrent.

Det gör AI viktigt långt utanför tekniksektorn. Om europeiska företag kan använda AI inom tillverkning, tjänster och forskning kan tekniken bidra till högre produktivitet och delvis väga upp de krafter som gör den traditionella exportdrivna modellen mindre tillförlitlig. ECB har också beskrivit förskjutningen mot immateriella investeringar, som AI, som en möjlig stötdämpare för aktiviteten i euroområdet under osäkra tider.

Lagardes argument är inte att AI på egen hand kan lösa Europas ekonomiska problem. Poängen är snarare att skala, produktivitet och en starkare inhemsk kapacitet blir allt viktigare när de yttre förutsättningarna för Europas tillväxt inte längre är lika stabila.

Den inhemska efterfrågan ger viss motståndskraft

Mot den här svåra bakgrunden lyfte Lagarde fram den inhemska efterfrågan som en viktig motståndskraft i euroområdet. Hon noterade också att den senaste tillväxten hade stått emot de bredare påfrestningarna bättre än man kanske kunde ha väntat sig.

Det spelar roll eftersom europeiska företag därmed har en stor kundbas att använda när de inför AI. Men en stor befolkning är inte automatiskt detsamma som en enda marknad. För att efterfrågan ska kunna omvandlas till europeisk skala krävs gemensamma regler, tillgänglig finansiering och färre gränsöverskridande hinder.

Lagardes väg till att ”börja europeiskt och skala europeiskt”

Hennes politiska svar handlar om att få Europas befintliga storlek att fungera mer som en sammanhållen marknad.

1. Fördjupa den inre marknaden för digitala tjänster

Det första steget är att minska juridiska och administrativa hinder som gör gränsöverskridande verksamhet onödigt komplicerad, särskilt inom digitala sektorer. Målet är att ett företag ska kunna utveckla och sälja sina tjänster i hela Europa utan att behöva bygga om sin verksamhetsmodell för varje enskild nationell marknad.

2. Inför en valfri bolagsform – ”EU Inc.”

Lagarde förespråkade en valfri, standardiserad europeisk bolagsform som ofta beskrivs som ”EU Inc.” En sådan modell skulle ge företag möjlighet att bildas och verka enligt ett mer enhetligt europeiskt regelverk, i stället för att behöva navigera mellan många olika nationella system.

Förslaget är tänkt att göra det enklare för innovativa företag att ”börja europeiskt och skala europeiskt”: starta verksamheten i Europa, nå kunder i hela unionen och förbli förankrade där när de växer.

3. Slutför integrationen av kapitalmarknaderna

Det tredje inslaget är en djupare integration av Europas kapitalmarknader. Mer sammanlänkade marknader skulle göra det enklare för sparande från hela EU att finansiera aktieinvesteringar, riskkapital och senare finansieringsrundor för företag med potential att expandera.

För AI-företag kan den finansieringen bli avgörande. Produktutveckling, rekrytering av specialistkompetens, utbyggnad av infrastruktur och internationell expansion kräver ofta betydligt mer kapital än den första uppstartsfasen.

Svår balans på aktiemarknaden

Lagardes varning kommer samtidigt som de globala aktiemarknaderna präglas av en svår kontrast. AI-boomen har drivit upp teknikvärderingar till nivåer som senast förknippades med IT-bubblan, vilket väcker frågor om den starka entusiasmen så småningom kan följas av ett kraftigt bakslag.

Samtidigt är Europas marknadsstruktur sämre rustad för att finansiera och behålla snabbväxande teknikföretag. Det skapar en dubbel utmaning: europeiska investerare och företag måste fånga mer av AI-möjligheten, men utan att utgå från att höga värderingar i sig bevisar ett varaktigt ekonomiskt värde.

Slutsatsen

Lagardes kärnbudskap är att Europas AI-problem inte främst handlar om bristande ambition eller ens om bristande företagsinvesteringar. Problemet är att Europa inte lyckas omvandla en stor men uppdelad marknad till verklig skala.

Uppgifterna visar redan en snabbt ökande användning och betydande planerade investeringar. Företag i euroområdet räknar bland annat med att lägga omkring 9 procent av sina totala investeringar på AI i år. Men utan färre hinder på den inre marknaden, djupare integration av kapitalmarknaderna och en enklare gränsöverskridande bolagsform som ”EU Inc.” kan europeiska innovatörer även fortsättningsvis fastna någonstans mellan uppfinning och expansion.

Hennes slutsats är därför lika praktisk som teknisk: Europa måste göra det enklare för företag att börja europeiskt, finansiera europeiskt och skala europeiskt innan den andra digitala revolutionen fångas upp någon annanstans.