Rehn: Måttlig löneökning ger ECB tid – men energikrisen gör ECB:s vägval osäkert

Olli Rehns besked är försiktigt lugnande: löneökningarna i euroområdet och utsikterna framåt är fortsatt måttliga. Han ser heller inga tydliga tecken på att högre energikostnader har lett till breda så kallade andrahandseffekter i löner och priser. Det är dock ingen fullständig klartecken-signal. Rehn betonar att inflationsförväntningarna måste förbli förankrade, samtidigt som den utdragna amerikansk-iranska konflikten kring Hormuzsundet gör euroområdets energi- och inflationsutsikter ovanligt osäkra.

Vad Rehn säger om löner och inflationsförväntningar

Rehn, som sitter i Europeiska centralbankens (ECB) penningpolitiska råd och är chef för Finlands Bank, säger att löneökningarna hittills har varit måttliga och att det saknas tydliga tecken på andrahandseffekter. Med det menas att en första energiprischock sprider sig vidare genom högre lönekrav, ökade företagskostnader och mer varaktiga prisökningar.

Varningen om inflationsförväntningarna står i centrum. Om hushåll och företag börjar räkna med att inflationen kommer att ligga kvar på en hög nivå kan arbetstagare kräva större lönepåslag, samtidigt som företag kan höja priserna mer ihållande. Förankrade förväntningar minskar risken för att en tillfällig energichock utvecklas till en självförstärkande löne- och prisspiral.

ECB:s tillgängliga lönedata ger stöd åt den relativt dämpade bilden. ECB:s löneindikator låg på 2,6 procent i april. Trycket från förhandlade löneavtal väntades samtidigt avta under första halvåret 2026 och stabiliseras på lägre nivåer under året.

Därför försvårar Hormuzsundet inflationsbilden

De lugnande lönedata beskriver läget hittills – inte nödvändigtvis vad som händer om energistörningarna blir långvariga. Marknaden har i allt högre grad börjat prisa in att begränsningarna för sjöfarten genom Hormuzsundet kan bestå, samtidigt som hoppet om ett diplomatiskt genombrott mellan USA och Iran har minskat. Det har hållit en geopolitisk riskpremie kvar i energipriserna och förstärkt oron för utbudet.

ECB har beskrivit energichocken kopplad till kriget mellan Iran och USA som en kraft som kan höja inflationen i euroområdet och samtidigt försvaga den ekonomiska tillväxten. Centralbankens prognoser pekade också på ihållande högre oljepriser, lägre tillväxt och högre inflation om sundet bara öppnas gradvis.

Det skapar en besvärlig kombination för penningpolitiken. Högre energipriser driver inflationen uppåt, men den försämrade köpkraften, högre produktionskostnader och störningar i leveranskedjorna kan samtidigt dämpa efterfrågan och tillväxten. Den avgörande frågan för ECB blir därför om chocken stannar vid energipriserna eller börjar sprida sig till löner, tjänstepriser och långsiktiga inflationsförväntningar.

Vad betyder detta inför ECB:s besked den 10 september?

Rehns kommentarer talar emot en på förhand bestämd räntebana. ECB kommer sannolikt att väga två utvecklingar mot varandra:

• Dämpat lönetryck och förankrade inflationsförväntningar: Det skulle tala för att ledamöterna kan undvika att reagera mekaniskt på en utifrån driven energichock och i stället invänta mer information.
• Ihållande energiinflation eller tecken på bredare genomslag: Stigande lönekrav, bredare prisökningar eller försvagrat förankrade förväntningar skulle göra en stramare penningpolitisk reaktion mer sannolik. Rehn har tidigare sagt att penningpolitiken måste agera snabbt om inflationen börjar bita sig fast genom högre löner och priser.

ECB:s enkät bland professionella prognosmakare visade att de kortsiktiga förväntningarna på både total och underliggande inflation reviderades upp under andra kvartalet 2026, medan de långsiktiga förväntningarna på den totala inflationen var oförändrade. Det understryker skillnaden mellan en tillfällig chock på kort sikt och en farligare förlust av förtroendet för den medelfristiga prisstabiliteten.

Den praktiska slutsatsen är att septemberbeslutet sannolikt kommer att avgöras mindre av själva energiprisuppgången än av tecken på att inflationen blir varaktig. ECB kommer att följa löneavtal, tjänsteinflation, inflationsförväntningar och om företagen i bredare utsträckning för över de högre kostnaderna till kunderna.

Så kan EUR/USD påverkas

Valutaeffekten går åt två håll. Om marknaden bedömer att ihållande energiinflation tvingar ECB att hålla räntorna högre under längre tid kan de förväntade räntorna i euroområdet stiga och ge stöd åt euron.

En långvarig störning i Hormuzsundet skulle samtidigt försämra Europas energikostnader och tillväxtutsikter. Om investerarna fäster större vikt vid svagare europeisk aktivitet och ökad geopolitisk risk än vid möjligheten till en stramare ECB-politik kan efterfrågan på amerikanska dollar öka och pressa EUR/USD nedåt. Marknadsanalyser har lyft fram just denna konflikt: även om högre energipriser ökar förväntningarna på ännu en ECB-höjning kan tillväxtchocken väga tyngre för euron.

Det centrala testet för marknaden blir därför om chocken främst tolkas som ett inflationsproblem för ECB eller som ett större bytesbalans- och tillväxtproblem för Europa. Rehns kommentarer lämnar båda möjligheterna öppna, men gör ett villkor tydligt: måttliga löneökningar är lugnande så länge inflationsförväntningarna förblir förankrade.