Det innebär att ett dotterbolag till ett företag med huvudkontor i Kina nu behöver exportlicens för att köpa avancerade amerikanska AI-chip, även om dotterbolaget finns i ett annat land och tar emot leveransen där.

Regeländringen riktar sig särskilt mot upplägg där kinesiska företag använde dotterbolag i bland annat Malaysia och Singapore. Branschbedömare har beskrivit strategin som att man i praktiken ”exporterar företaget snarare än chipen” .

BIS nämnde uttryckligen Nvidias chipfamiljer Blackwell och Rubin samt AMD:s MI350x som produkter som omfattas av de nya licenskraven . En talesperson för myndigheten sade att vägledningen klargör ”exportlicenskrav som har funnits sedan 2023” . Samtidigt har rapportering och analyser pekat på att ändringen också synliggör ett betydande problem med efterlevnaden .

Hur glappet uppstod våren 2025

Bidenadministrationen utfärdade AI Diffusion Rule den 15 januari 2025. Kraven skulle börja gälla den 15 maj samma år . Syftet var att begränsa den globala tillgången till de mest avancerade AI-chipen och minska risken för att de skulle omdirigeras till förbjudna slutanvändare, särskilt kinesiska militära och underrättelserelaterade aktörer.

I maj 2025 drog Trumpadministrationen tillbaka regeln innan den hade trätt i full kraft. Jeffery Kessler, dåvarande biträdande handelsminister med ansvar för industri och säkerhet, instruerade samtidigt BIS:s tillsynspersonal att inte verkställa regeln medan en ersättande reglering togs fram .

Någon ersättande regel kom dock inte under det följande året. Resultatet blev ett ungefär årslångt tillsynsglapp. Eftersom den återkallade regeln inte tydligt hade stängt kanalen via utländska dotterbolag kunde kinesiska företag beställa avancerade chip utan att möta samma licenskrav . Foundation for Defense of Democracies beskrev utvecklingen som att handelsdepartementet ”delvis avbröt kontrollerna av försäljningen av avancerade chip till kinesiska företag” .

Hundratusentals chip kan ha passerat

Reuters rapporterade, med hänvisning till källor i chipindustrin, att hundratusentals avancerade chip kan ha exporterats till kinesiska aktörer genom kryphålet under perioden . Det handlar bland annat om Nvidias Blackwell- och Rubin-processorer samt AMD:s MI350x-acceleratorer .

Den exakta mängden är osäker och kan vara omöjlig att fastställa. BIS:s vägledning säger dessutom uttryckligen att företag kan ”fortsätta att använda redan inköpta komponenter” . Chip som redan har nått kinesiskt kopplade företag finns alltså fortfarande kvar hos kunderna. Licensierad försäljning av mindre avancerade chip kan också fortsätta enligt tidigare villkor .

Det nya beskedet är därför snarare en skärpning av framtida tillsyn än ett återtagande av produkter som redan har levererats.

Kina: USA destabiliserar leveranskedjorna

Den 4 juni 2026 svarade Kinas handelsdepartement genom talespersonen He Yongqian. Han sade att USA:s ”missbruk av exportkontroller allvarligt har undergrävt stabiliteten i de globala industri- och leveranskedjorna för halvledare” . Kina uttryckte ”stor oro” över USA:s agerande och uppmanade Washington att ”korrigera sin praxis” .

Uttalandet följer ett mönster som har präglat Kinas reaktioner på amerikanska chipkontroller sedan oktober 2022. Då anklagade kinesiska företrädare USA för att använda exportkontroller som ett verktyg för ”teknologisk hegemoni” och för att ”vapengöra” dem .

Separat konflikt om industribidrag

Samma dag avvisade Kinas handelsdepartement också en ny OECD-rapport om statliga industribidrag. Enligt rapporten får kinesiska tillverkningsföretag mellan tre och åtta gånger mer statligt stöd än motsvarande företag i OECD-länder . OECD:s MAGIC-databas, som följer statligt stöd till 525 av världens största tillverkningskoncerner, registrerade 108 miljarder dollar i industribidrag för 15 centrala sektorer under 2024 .

Kina hävdade att rapporten ”saknar strikta begreppsdefinitioner, bygger på ett partiskt urval och drar ensidiga och godtyckliga slutsatser” . Handelsdepartementet invände också att begreppet ”bidrag” inte mäts enligt en enhetlig standard och att rapporten avviker från multilaterala ramverk som Världshandelsorganisationens regler .

Kinesiska myndigheter menade dessutom att kinesiska företags växande globala marknadsandelar främst beror på stordriftsfördelar, effektiv produktion och teknisk utveckling – inte på statligt stöd .

Ett problem som går bortom en enskild regel

Händelsen visar en mer grundläggande svårighet i USA:s exportkontrollpolitik: regler som införs av en administration kan snabbt dras tillbaka av nästa. Under tiden kan företag och konkurrenter anpassa sig till en ny lucka.

AI Diffusion Rule var inte det enda exemplet. Den så kallade 50-procentsregeln för närstående bolag – som krävde att BIS skulle granska företag med betydande ägarband till svartlistade kinesiska bolag – stoppades också i ett helt år kort efter att den hade presenterats .

BIS:s besked den 31 maj är samtidigt utformat som ett förtydligande av tillämpningen, inte som ett heltäckande nytt förbud . Redan levererade produkter stannar hos kunderna, och tidigare licensierad försäljning av mindre avancerade chip kan fortsätta . Det ger handelsdepartementet möjlighet att visa handlingskraft utan att omedelbart slå undan pågående handel eller förhandlingar.

Frågan är nu om den nya modellen verkligen stoppar framtida kringgående. Kinesiska företag använde enligt rapporteringen medvetet dotterbolag i tredje länder för att genomföra inköp under tillsynsglappet . Samtidigt kvarstår juridiska gråzoner kring hur en nationalitetsbaserad licensregel ska tillämpas på komplicerade multinationella koncerner.

Det innebär att ett dotterbolag till ett företag med huvudkontor i Kina nu behöver exportlicens för att köpa avancerade amerikanska AI-chip, även om dotterbolaget finns i ett annat land och tar emot leveransen där.

Regeländringen riktar sig särskilt mot upplägg där kinesiska företag använde dotterbolag i bland annat Malaysia och Singapore. Branschbedömare har beskrivit strategin som att man i praktiken ”exporterar företaget snarare än chipen” .

BIS nämnde uttryckligen Nvidias chipfamiljer Blackwell och Rubin samt AMD:s MI350x som produkter som omfattas av de nya licenskraven . En talesperson för myndigheten sade att vägledningen klargör ”exportlicenskrav som har funnits sedan 2023” . Samtidigt har rapportering och analyser pekat på att ändringen också synliggör ett betydande problem med efterlevnaden .

Hur glappet uppstod våren 2025

Bidenadministrationen utfärdade AI Diffusion Rule den 15 januari 2025. Kraven skulle börja gälla den 15 maj samma år . Syftet var att begränsa den globala tillgången till de mest avancerade AI-chipen och minska risken för att de skulle omdirigeras till förbjudna slutanvändare, särskilt kinesiska militära och underrättelserelaterade aktörer.

I maj 2025 drog Trumpadministrationen tillbaka regeln innan den hade trätt i full kraft. Jeffery Kessler, dåvarande biträdande handelsminister med ansvar för industri och säkerhet, instruerade samtidigt BIS:s tillsynspersonal att inte verkställa regeln medan en ersättande reglering togs fram .

Någon ersättande regel kom dock inte under det följande året. Resultatet blev ett ungefär årslångt tillsynsglapp. Eftersom den återkallade regeln inte tydligt hade stängt kanalen via utländska dotterbolag kunde kinesiska företag beställa avancerade chip utan att möta samma licenskrav . Foundation for Defense of Democracies beskrev utvecklingen som att handelsdepartementet ”delvis avbröt kontrollerna av försäljningen av avancerade chip till kinesiska företag” .

Hundratusentals chip kan ha passerat

Reuters rapporterade, med hänvisning till källor i chipindustrin, att hundratusentals avancerade chip kan ha exporterats till kinesiska aktörer genom kryphålet under perioden . Det handlar bland annat om Nvidias Blackwell- och Rubin-processorer samt AMD:s MI350x-acceleratorer .

Den exakta mängden är osäker och kan vara omöjlig att fastställa. BIS:s vägledning säger dessutom uttryckligen att företag kan ”fortsätta att använda redan inköpta komponenter” . Chip som redan har nått kinesiskt kopplade företag finns alltså fortfarande kvar hos kunderna. Licensierad försäljning av mindre avancerade chip kan också fortsätta enligt tidigare villkor .

Det nya beskedet är därför snarare en skärpning av framtida tillsyn än ett återtagande av produkter som redan har levererats.

Kina: USA destabiliserar leveranskedjorna

Den 4 juni 2026 svarade Kinas handelsdepartement genom talespersonen He Yongqian. Han sade att USA:s ”missbruk av exportkontroller allvarligt har undergrävt stabiliteten i de globala industri- och leveranskedjorna för halvledare” . Kina uttryckte ”stor oro” över USA:s agerande och uppmanade Washington att ”korrigera sin praxis” .

Uttalandet följer ett mönster som har präglat Kinas reaktioner på amerikanska chipkontroller sedan oktober 2022. Då anklagade kinesiska företrädare USA för att använda exportkontroller som ett verktyg för ”teknologisk hegemoni” och för att ”vapengöra” dem .

Separat konflikt om industribidrag

Samma dag avvisade Kinas handelsdepartement också en ny OECD-rapport om statliga industribidrag. Enligt rapporten får kinesiska tillverkningsföretag mellan tre och åtta gånger mer statligt stöd än motsvarande företag i OECD-länder . OECD:s MAGIC-databas, som följer statligt stöd till 525 av världens största tillverkningskoncerner, registrerade 108 miljarder dollar i industribidrag för 15 centrala sektorer under 2024 .

Kina hävdade att rapporten ”saknar strikta begreppsdefinitioner, bygger på ett partiskt urval och drar ensidiga och godtyckliga slutsatser” . Handelsdepartementet invände också att begreppet ”bidrag” inte mäts enligt en enhetlig standard och att rapporten avviker från multilaterala ramverk som Världshandelsorganisationens regler .

Kinesiska myndigheter menade dessutom att kinesiska företags växande globala marknadsandelar främst beror på stordriftsfördelar, effektiv produktion och teknisk utveckling – inte på statligt stöd .

Ett problem som går bortom en enskild regel

Händelsen visar en mer grundläggande svårighet i USA:s exportkontrollpolitik: regler som införs av en administration kan snabbt dras tillbaka av nästa. Under tiden kan företag och konkurrenter anpassa sig till en ny lucka.

AI Diffusion Rule var inte det enda exemplet. Den så kallade 50-procentsregeln för närstående bolag – som krävde att BIS skulle granska företag med betydande ägarband till svartlistade kinesiska bolag – stoppades också i ett helt år kort efter att den hade presenterats .

BIS:s besked den 31 maj är samtidigt utformat som ett förtydligande av tillämpningen, inte som ett heltäckande nytt förbud . Redan levererade produkter stannar hos kunderna, och tidigare licensierad försäljning av mindre avancerade chip kan fortsätta . Det ger handelsdepartementet möjlighet att visa handlingskraft utan att omedelbart slå undan pågående handel eller förhandlingar.

Frågan är nu om den nya modellen verkligen stoppar framtida kringgående. Kinesiska företag använde enligt rapporteringen medvetet dotterbolag i tredje länder för att genomföra inköp under tillsynsglappet . Samtidigt kvarstår juridiska gråzoner kring hur en nationalitetsbaserad licensregel ska tillämpas på komplicerade multinationella koncerner.