Långsam finanskris på obligationsmarknaderna – tre krafter driver på

Brooks pekar på tre strukturella skäl till att långa räntor stiger globalt – skilda från den normala konjunkturcykeln :

1. Covid-skuldberget

Länder världen över drev upp enorma underskott under pandemin, och de negativa konsekvenserna visar sig nu med en fördröjning. Den amerikanska 10y10y-terminräntan – ett mått på var marknaden förväntar sig att 10-årsräntan ligger om 10 år – nådde nyligen sin högsta nivå på 20 år. Brooks understryker att detta är ett globalt fenomen, inte bara ett amerikanskt .

2. Finanspolitiken har tappat fotfästet

Sedan pandemin har många länder haft budgetunderskott som är ovanligt stora för att vara en icke-krisperiod. Under året fram till första kvartalet 2026 uppgick den amerikanska statsskuldemissionen till cirka 7 % av BNP, trots en relativt sund ekonomi. Att finanspolitiken "tappat fotfästet" gäller både republikanska och demokratiska administrationer och syns globalt – i Kanada, euroområdet och Storbritannien, för att nämna några .

3. Instabil geopolitik

Höjd geopolitisk risk innebär högre försvarsutgifter än vad man förutsåg för tio år sedan. Chocker som Rysslands krig i Ukraina anstränger de offentliga finanserna överallt, men belastar oproportionerligt länder som tidigare hade låg skuldsättning. Tyskland, till exempel, ”tar notan” för Italien och Spanien, och tyska statsobligationer handlas inte längre som en säker hamn. Färre säkra hamnar trycker upp räntorna ytterligare .

Marknadseffekter som Brooks ser som bevis

Dessa tre krafter samverkar och ger upphov till en rad marknadseffekter som Brooks betraktar som bevis för att krisen redan är i gång :

• Rekordhöga terminräntor – Den amerikanska 10y10y-terminräntan nådde sin högsta nivå på 20 år. Liknande uppåtriktat tryck på långa terminräntor syns i hela G10-området. Den 30-åriga statsobligationsräntan ligger över 5,2 %, den högsta sedan 2007, samtidigt som Fed håller styrräntan på 3,5–3,75 % .

• Stigande amerikanska statsobligationsräntor över 4,6 % – Långa statsräntor har klättrat kraftigt trots att Fed har återupptagit sin lättnadscykel för korta räntor – en frånkoppling som Brooks kallar ”djupt oroande” .

• ”Degraderingshandeln” lyfter guld – Guld har stigit nästan 10 % sedan Fed-mötet den 29 juli 2026. Brooks menar att detta drivs av att marknaderna ser ”skriften på väggen” när det gäller finanspolitiken och oroar sig allt mer för att Fed är föremål för ett ”finansiellt övertagande” .

• Press på centralbanker att takbegränsa räntor – Brooks förväntar sig att pressen på centralbanker att ingripa på obligationsmarknaderna bara kommer att växa, vilket i sin tur ökar oron för ett finansiellt övertagande av penningpolitiken och driver säkra hamnar som guld, schweizerfranc och svenska kronan ännu högre .

Vad detta innebär för investerare

Brooks analys tyder på att den traditionella relationen mellan sänkta korta räntor och lägre långa räntor har brutits. Trots att Federal Reserve har återupptagit sin lättnadscykel har långa räntor fortsatt att stiga – en dynamik som Brooks har flaggat för i månader i en rad inlägg . Den centrala farhågan är att om marknaderna förlorar förtroendet för regeringarnas förmåga att stabilisera skuldsättningen, kan lånekostnaderna skena – och potentiellt utlösa en statsskuldskris i utvecklade ekonomier.

För investerare är det viktigaste att hålla koll på terminsräntor som 10y10y snarare än bara den aktuella 10-årsräntan, eftersom sänkningar i den korta änden av kurvan tillfälligt kan maskera en strukturell försämring i den långa änden .