En separat studie från juni 2026 visade dessutom att Facebook-sidor som faktagranskare hade flaggat fler än tio gånger för falskt innehåll fortsatte att tjäna pengar – även efter avstängning i vissa fall .
Meta har inte offentligt meddelat att ersättningarna till de aktuella kontona har stoppats. Bolaget ville inte kommentera sidorna direkt, men uppgav att det finns tydliga regler som alla som använder plattformens intäktsverktyg måste följa. Meta framhöll också att det inte är företagets roll att övervaka vad som uppfattas som stötande .
Det innebär att frågan inte bara handlar om vilket innehåll som får finnas kvar på Facebook, utan också om vilket innehåll som faktiskt belönas ekonomiskt. Ett inlägg kan alltså vara kontroversiellt utan att automatiskt bryta mot en regel – men granskningen pekar på fall där innehållet samtidigt kan ha stått i strid med Metas egna villkor för intäkter .
Kritiker beskriver systemet som en affärsmodell som kan skapa incitament för så kallad rage bait – innehåll som utformas för att provocera, väcka ilska och få människor att kommentera eller dela. Högre engagemang kan i sin tur ge större annonsintäkter .
International Business Times rapporterade att Metas kreatörsprogram, som uppges vara värt 3 miljarder dollar, åter hamnat under hård granskning för att kontroversiellt innehåll kan monetiseras . Kritiken går i korthet ut på att plattformen inte bara ger provokatörer räckvidd, utan även kan bidra till att finansiera deras innehåll.
I augusti 2026 kom ytterligare uppgifter som pressade Meta. En granskning av Wired och Tech Transparency Project, TTP, fann att Meta hade godkänt fler än 50 betalda annonser med AI-genererat material som skildrar sexuella övergrepp mot barn, ofta förkortat CSAM efter den engelska termen child sexual abuse material .
Enligt granskningen:
Meta tog bort annonserna först efter att Wired kontaktat företaget . Spanien meddelade redan i februari 2026 att landet skulle utreda Meta, X och TikTok med anledning av AI-genererat material som skildrar sexuella övergrepp mot barn .
Den 5 augusti 2026 bad Metas vd Mark Zuckerberg enligt uppgifter formellt Indiens regering om ursäkt för flera problem . Det gällde bland annat:
Metas globala samhälls- och myndighetschef Joel Kaplan bad personligen Indiens IT-minister Ashwini Vaishnaw om ursäkt .
Ursäkten kom efter att den indiska regeringen i juli utfärdat ett meddelande till Meta om CSAM i annonser . Vid ett möte gjorde regeringen klart att företaget måste följa indisk lag .
Även Metas Ray-Ban-glasögon har hamnat under lupp. Glasögonen har en inbyggd kamera och kan spela in video handsfree, vilket har lett till en våg av inspelningar som gjorts utan de berördas samtycke.
Instagram började i juli 2026 agera mot videor som spelats in med glasögonen, efter att klipp där kvinnor filmats i hemlighet spridits på nätet. Fortune beskrev utvecklingen som ett växande problem med ”perv-glasses” .
I juni 2026 uppgav säkerhetsforskare att Meta i tysthet hade bäddat in kod för ansiktsigenkänning för smarta glasögon i en app som laddats ner till miljontals telefoner. Uppgifterna väckte oro för massövervakning .
Europaparlamentet tog i maj upp uppgifter från svenska granskningar om att glasögonen kan spela in privata situationer och känsliga personuppgifter utan användarens vetskap och utan samtycke från de personer som filmas. Det väckte frågor om förenligheten med EU:s dataskyddsförordning, GDPR .
Över 75 intresseorganisationer undertecknade i april ett brev där tekniken beskrevs som en ”dystopisk invasion av privatlivet” och ett ”allvarligt hot mot privatliv och medborgerliga fri- och rättigheter” .
Meta har meddelat att andra generationens glasögon ska uppdateras så att kameran stängs av om enheten upptäcker att inspelningslampan har täckts över eller manipulerats. Åtgärden är ett försök att möta kritiken om att glasögonen kan användas för dold inspelning .
De olika fallen rör skilda delar av Metas verksamhet: kreatörsersättningar, annonser, innehållsmoderering och hårdvara. Gemensamt är frågan om hur mycket ansvar ett teknikbolag har när dess system både sprider och tjänar pengar på innehåll som kan orsaka skada.
ABC-granskningen handlar därför inte enbart om enskilda provocerande konton. Den riktar också fokus mot själva incitamenten i en plattformsekonomi där uppmärksamhet kan omvandlas till intäkter – även när uppmärksamheten bygger på ilska eller kontroverser .