Det finns en tydlig paradox här. Anthropic uppges samtidigt betala mer än något annat AI-labb. För mjukvaruingenjörer ligger den totala ersättningen på ungefär 375 000 till 1,3 miljoner dollar om året, inklusive aktier och bonusar . När ett företag erbjuder sådana summor blir det svårt att förvånas över att vissa kandidater också ser lönen som en viktig del av erbjudandet.
Problemet är större än rekrytering. Höga ersättningar kan locka till sig kompetens, men de garanterar inte lojalitet, kulturell samsyn eller ett långsiktigt engagemang för företagets mål .
Anthropic grundades med ambitionen att utveckla AI på ett säkrare sätt. Det var också en central anledning till att Amodei lämnade OpenAI. Hans privata oro är enligt rapporteringen att företagets grundläggande idéer försvagas när kandidater främst lockas av ersättningen .
Amodei har offentligt sagt att Anthropic inte tänker matcha konkurrenternas rekryteringsbud. Meta ska ha erbjudit paket på upp till 100 miljoner dollar eller mer till vissa AI-specialister .
I podcasten Big Technology sade Amodei att Anthropic använder ett nivåbaserat ersättningssystem och inte förhandlar om nivån för en enskild kandidat. ”Vi tycker att det är orättvist”, sade han . Hans argument är att kraftigt varierande löner skulle behandla befintliga medarbetare orättvist och riskera att ”förstöra” företagskulturen .
Sommaren 2025 hävdade Amodei att 80 procent av Anthropics nyanställda hade stannat kvar trots erbjudanden från Meta – den bästa kvarstannandegraden i branschen . Tanken var att ett lägre löneerbjudande skulle fungera som ett slags missionsfilter: de som valde Anthropic framför ännu större summor trodde sannolikt på uppdraget.
Men när Anthropics egna löner har stigit till branschens toppnivå kan filtret ha blivit mindre effektivt. Företaget erbjuder nu ett ekonomiskt paket som i praktiken liknar konkurrenternas, vilket gör det svårare att avgöra om en nyanställd främst lockas av missionen eller av ersättningen .
Amodeis oro kommer samtidigt som de främsta AI-forskarna byter arbetsgivare i en takt som få andra teknikområden har sett. Det handlar inte bara om pengar. Forskarna väger även in vilken beräkningskraft de får tillgång till, hur stort inflytande de kan få och vilken teknisk eller ideologisk riktning laboratoriet har.
Thinking Machines Lab, som grundades av OpenAIs tidigare teknikchef Mira Murati, tog in 2 miljarder dollar i en finansieringsrunda 2025 och värderades då till 12 miljarder dollar. Men omkring en tredjedel av det ursprungliga grundarteamet – 13 av 42 personer, däribland tre av sex medgrundare – har lämnat sedan starten .
Barret Zoph och Luke Metz återvände till OpenAI i januari 2026. Ytterligare två grundarmedlemmar gick till Meta i februari, och i april uppgavs minst sju tidigare Thinking Machines-medarbetare arbeta hos Meta .
I juni 2026 drabbades Google av en särskilt uppmärksammad dubbelförlust. Den 18 juni meddelade Noam Shazeer, medansvarig för Gemini och medförfattare till 2017 års banbrytande artikel Attention Is All You Need, att han lämnar Google för OpenAI . Artikeln lade grunden för den så kallade Transformer-arkitekturen som dagens ledande AI-modeller bygger på.
Bara 48 timmar senare meddelade John Jumper att han lämnar Google DeepMind för Anthropic. Jumper tilldelades 2024 års Nobelpris i kemi för sitt arbete med AlphaFold, som utvecklades för att förutsäga proteiners struktur .
När marknaden öppnade den 22 juni föll Alphabet-aktien 6,8 procent. Det raderade omkring 270 miljarder dollar i börsvärde och blev bolagets sämsta börsdag på mer än ett år . Forskarna Jonas Adler och Alexander Pritzel lämnade också Google för Anthropic kort därefter .
Under Mark Zuckerberg har Meta varit en av de mest offensiva rekryterarna. Erbjudanden till toppkandidater uppges kunna uppgå till 300 miljoner dollar över fyra år .
Samtidigt uppges Metas kvarstannandegrad på 64 procent ligga under Anthropics. Meta har ändå stärkt sin forskningsorganisation genom att rekrytera flera medarbetare från både Thinking Machines Lab och Google .
I diskussionen om AI-talanger har uttrycket ”missionärer och legosoldater” blivit ett sätt att beskriva den centrala konflikten .
När Anthropic var litet och relativt okänt kunde en återhållsam lönepolitik fungera som ett sätt att hitta de mest övertygade medarbetarna. Men företaget uppges nu vara värderat till omkring 965 miljarder dollar, och en börsnotering kan vara aktuell. Samtidigt har ersättningsnivåerna passerat konkurrenternas, vilket gör Anthropic mindre tydligt annorlunda på löneområdet än de företag man en gång ville erbjuda ett mer etiskt alternativ till .
Spänningen handlar inte bara om vilka som söker sig till Anthropic. Även säkerhetsforskare inom företaget har lämnat offentligt och varnat för att ”världen är i fara”. En tidigare säkerhetsforskare har sagt att säkerhetsteamen ständigt utsätts för press att prioritera ned det som är viktigast .
Amodei har själv beskrivit en ”otrolig kommersiell press” på Anthropic. Företaget måste fortsätta utvecklas och bli lönsamt, samtidigt som det lägger mer resurser på säkerhetsarbete än många konkurrenter .
Det är därför ”missionärer och legosoldater”-problemet inte längre bara handlar om vilket AI-labb en forskare väljer. Frågan finns nu även inom Anthropic: hur behåller man ett säkerhetsdrivet uppdrag när företaget själv konkurrerar med branschens högsta löner?
Som en observatör uttryckte det: man kan inte erbjuda ingenjörer upp till omkring 1,3 miljoner dollar om året och sedan bli förvånad när vissa sökande lägger märke till pengarna .