Därför kollapsade bolagens värden

Flera krafter förstärkte varandra när handeln med bitcoinbolag vände nedåt :

• Makroekonomisk och geopolitisk oro: Förnyade konflikter i Mellanöstern bidrog till ett bredare ”risk off”-läge på marknaden. Samtidigt noterade spotbaserade bitcoin-ETF:er utflöden på över 3,9 miljarder dollar under tolv dagar, vilket ökade säljtrycket .
• Skulder och finansiering pressades: Många bolag hade köpt bitcoin med hjälp av konvertibla obligationer, PIPE-transaktioner och så kallade ATM-program, där nya aktier säljs löpande på marknaden . Strategy hade bland annat 3,3 miljarder dollar i utestående konvertibla obligationer och tog dessutom in miljarder genom preferensaktier och nya aktier .
• Premien mot tillgångarna försvann: Omkring 40 procent av de 100 största bitcoin treasury-bolagen handlades under substansvärdet – alltså under marknadsvärdet på den bitcoin som bolagen ägde . När aktien inte längre värderas högre än innehavet försvinner en central del av logiken bakom att låna pengar för att köpa ännu mer bitcoin .

Tre risker som nu blivit synliga

1. Skuldfinansierade köp skapar säljare under press

Modellen bygger ofta på att bolagen lånar pengar, köper bitcoin och sedan utnyttjar stigande aktiekurser för att ta in ännu mer kapital. Problemet uppstår när skulder förfaller, utdelningar ska betalas eller långivare kräver likviditet. Då kan bolaget behöva sälja just den tillgång som det lovade att behålla .

Flera exempel visar hur snabbt strategin kan vända:

• MARA Holdings sålde 15 133 bitcoin, värda mer än 1 miljard dollar, i mars 2026 för att lösa in konvertibla skulder .
• Genius Group sålde hela sitt innehav på 84 bitcoin för att täcka en skuld på 8,5 miljoner dollar – en dramatisk kontrast till målet på 10 000 bitcoin som bolaget hade annonserat 2025 .
• Riot Platforms och andra gruvbolag sålde också bitcoin för att stärka sina balansräkningar .
• Bitdeer avyttrade hela sitt innehav på 943 bitcoin i februari .
• Strategy signalerade att bolaget kan komma att sälja bitcoin för att finansiera utdelningar, vilket skulle bryta mot den tidigare ”sälj aldrig”-linjen . Bolaget genomförde senare ett återköp av skulder på 1,5 miljarder dollar med hjälp av kontanter och aktieförsäljningar – ett tecken på det ständiga refinansieringstrycket .
• Nakamoto, ett bitcoinfokuserat treasury-bolag, föll 99,34 procent från sin högsta nivå och raderade 23,3 miljarder dollar i börsvärde .

Analytiker beskriver mekanismen som en ”forced seller”-dynamik. När aktien handlas nära eller under värdet på bitcoininnehavet försvinner den premie som tidigare gjorde det möjligt att emittera nya skulder. Att sälja bitcoin kan då bli bolagets enda tillgängliga likviditetskälla .

Stora bitcoinägare har tillsammans minskat sina innehav med 188 000 bitcoin under det senaste året – en tydlig förskjutning från aggressiva köp till strategiska försäljningar .

2. Bokföringen gör volatiliteten synlig i resultaträkningen

Strategy redovisade en nettoförlust på 12,54 miljarder dollar under första kvartalet 2026, den största i bolagets historia. Resultatet drevs av en orealiserad nedskrivning på 14,46 miljarder dollar på de 818 334 bitcoin som bolaget ägde, efter att bitcoinpriset fallit från omkring 87 000 till 68 000 dollar under kvartalet . Strategy uppgav en genomsnittlig inköpskostnad på 75 537 dollar per bitcoin . Rörelseförlusten uppgick till 14,47 miljarder dollar .

Förlusten var i huvudsak inte realiserad genom försäljningar, men den visar hur ett bolags resultaträkning kan bli direkt beroende av prisrörelserna i en enda mycket volatil tillgång.

Tesla illustrerar en annan bokföringsrisk. Bolaget behöll sina 11 509 bitcoin under kvartalet, men redovisade ändå en skattemässigt justerad nedskrivning på 173 miljoner dollar när bitcoin föll från omkring 90 000 till 68 000 dollar . Enligt de aktuella GAAP-reglerna kan en sådan nedskrivning inte automatiskt skrivas upp igen om tillgångens marknadsvärde senare återhämtar sig . Det redovisade värdet på Teslas innehav föll därför från omkring 1 miljard till 786 miljoner dollar under kvartalet .

3. Koncentrationen gör hela sektorn känslig

Omkring 198 börsnoterade bolag höll tillsammans ungefär 1,24 miljoner bitcoin . Det innebär att många företags balansräkningar i praktiken blivit starkt beroende av samma enda tillgång. När bitcoin faller påverkas inte bara aktiekursen, utan också möjligheten att låna, ge utdelning och refinansiera skulder.

Vid slutet av 2025 satt över 200 digitala tillgångsbolag tillsammans på omkring 150 miljarder dollar i kryptotillgångar . Den stora exponeringen innebär att bolag som på pappret ska vara självständiga verksamheter riskerar att uppfattas som börsnoterade hävstångsprodukter på bitcoin.

”Aldrig sälja”-löftet håller inte längre

En viktig del av bitcoin treasury-idén var att bolagen skulle behålla sina bitcoin på obestämd tid. Den berättelsen har nu börjat krackelera .

Strategy, som länge varit symbolen för att köpa och hålla, har öppnat för att sälja bitcoin för att finansiera utdelningar . MARA, Genius Group, Riot Platforms, Bitdeer och Empery har redan sålt betydande delar av sina innehav för att betala skulder eller finansiera verksamheten . Sequans använde dessutom bitcoin för att reglera konvertibla obligationer under två kvartal i rad .

Bitcoin går därmed från att beskrivas som en permanent reserv till att fungera som ett likviditetsverktyg. När fallande priser tvingar fram försäljningar, och försäljningarna i sin tur pressar priset ytterligare, kan en negativ spiral uppstå .

En bräcklig återkopplingsloop

Det stora börsfallet var alltså inte bara en fråga om marknadsvärden som justerades ned. Det blottlade en återkopplingsloop:

1. Bolag lånade billiga pengar för att köpa bitcoin.
2. Stigande bitcoinpriser skapade pappersvinster och högre aktiekurser.
3. De högre aktiekurserna gjorde det lättare att ta in ännu mer kapital.
4. När bitcoin föll vändes processen åt andra hållet.

Skuldförbindelser, förfallande konvertibla obligationer och redovisningsregler kan då tvinga fram försäljningar eller låsa fast stora förluster. Samma hävstång som förstärkte uppgången blir i stället en mekanism för snabb skuldsanering och ytterligare nedgång .

Den tidigare bilden av permanenta innehavare har därför ersatts av det som en analytiker kallat en ”dold våg av försäljningar från överbelånade treasury-bolag” . Flera större aktörer har dessutom ett genomsnittligt inköpspris över 100 000 dollar per bitcoin och växande orealiserade förluster .

MoreMarkets vd Altan Tutar har bedömt att de flesta bitcoin treasury-verksamheter sannolikt kommer att stänga under 2026, där bolag med fokus på alternativa kryptovalutor väntas falla först .

Det betyder inte att bitcoin i sig har försvunnit som tillgång. Men företagsmodellen som gjorde det möjligt att snabbt bygga stora innehav med hjälp av lån står inför sitt hittills hårdaste stresstest.

Därför kollapsade bolagens värden

Flera krafter förstärkte varandra när handeln med bitcoinbolag vände nedåt :

• Makroekonomisk och geopolitisk oro: Förnyade konflikter i Mellanöstern bidrog till ett bredare ”risk off”-läge på marknaden. Samtidigt noterade spotbaserade bitcoin-ETF:er utflöden på över 3,9 miljarder dollar under tolv dagar, vilket ökade säljtrycket .
• Skulder och finansiering pressades: Många bolag hade köpt bitcoin med hjälp av konvertibla obligationer, PIPE-transaktioner och så kallade ATM-program, där nya aktier säljs löpande på marknaden . Strategy hade bland annat 3,3 miljarder dollar i utestående konvertibla obligationer och tog dessutom in miljarder genom preferensaktier och nya aktier .
• Premien mot tillgångarna försvann: Omkring 40 procent av de 100 största bitcoin treasury-bolagen handlades under substansvärdet – alltså under marknadsvärdet på den bitcoin som bolagen ägde . När aktien inte längre värderas högre än innehavet försvinner en central del av logiken bakom att låna pengar för att köpa ännu mer bitcoin .

Tre risker som nu blivit synliga

1. Skuldfinansierade köp skapar säljare under press

Modellen bygger ofta på att bolagen lånar pengar, köper bitcoin och sedan utnyttjar stigande aktiekurser för att ta in ännu mer kapital. Problemet uppstår när skulder förfaller, utdelningar ska betalas eller långivare kräver likviditet. Då kan bolaget behöva sälja just den tillgång som det lovade att behålla .

Flera exempel visar hur snabbt strategin kan vända:

• MARA Holdings sålde 15 133 bitcoin, värda mer än 1 miljard dollar, i mars 2026 för att lösa in konvertibla skulder .
• Genius Group sålde hela sitt innehav på 84 bitcoin för att täcka en skuld på 8,5 miljoner dollar – en dramatisk kontrast till målet på 10 000 bitcoin som bolaget hade annonserat 2025 .
• Riot Platforms och andra gruvbolag sålde också bitcoin för att stärka sina balansräkningar .
• Bitdeer avyttrade hela sitt innehav på 943 bitcoin i februari .
• Strategy signalerade att bolaget kan komma att sälja bitcoin för att finansiera utdelningar, vilket skulle bryta mot den tidigare ”sälj aldrig”-linjen . Bolaget genomförde senare ett återköp av skulder på 1,5 miljarder dollar med hjälp av kontanter och aktieförsäljningar – ett tecken på det ständiga refinansieringstrycket .
• Nakamoto, ett bitcoinfokuserat treasury-bolag, föll 99,34 procent från sin högsta nivå och raderade 23,3 miljarder dollar i börsvärde .

Analytiker beskriver mekanismen som en ”forced seller”-dynamik. När aktien handlas nära eller under värdet på bitcoininnehavet försvinner den premie som tidigare gjorde det möjligt att emittera nya skulder. Att sälja bitcoin kan då bli bolagets enda tillgängliga likviditetskälla .

Stora bitcoinägare har tillsammans minskat sina innehav med 188 000 bitcoin under det senaste året – en tydlig förskjutning från aggressiva köp till strategiska försäljningar .

2. Bokföringen gör volatiliteten synlig i resultaträkningen

Strategy redovisade en nettoförlust på 12,54 miljarder dollar under första kvartalet 2026, den största i bolagets historia. Resultatet drevs av en orealiserad nedskrivning på 14,46 miljarder dollar på de 818 334 bitcoin som bolaget ägde, efter att bitcoinpriset fallit från omkring 87 000 till 68 000 dollar under kvartalet . Strategy uppgav en genomsnittlig inköpskostnad på 75 537 dollar per bitcoin . Rörelseförlusten uppgick till 14,47 miljarder dollar .

Förlusten var i huvudsak inte realiserad genom försäljningar, men den visar hur ett bolags resultaträkning kan bli direkt beroende av prisrörelserna i en enda mycket volatil tillgång.

Tesla illustrerar en annan bokföringsrisk. Bolaget behöll sina 11 509 bitcoin under kvartalet, men redovisade ändå en skattemässigt justerad nedskrivning på 173 miljoner dollar när bitcoin föll från omkring 90 000 till 68 000 dollar . Enligt de aktuella GAAP-reglerna kan en sådan nedskrivning inte automatiskt skrivas upp igen om tillgångens marknadsvärde senare återhämtar sig . Det redovisade värdet på Teslas innehav föll därför från omkring 1 miljard till 786 miljoner dollar under kvartalet .

3. Koncentrationen gör hela sektorn känslig

Omkring 198 börsnoterade bolag höll tillsammans ungefär 1,24 miljoner bitcoin . Det innebär att många företags balansräkningar i praktiken blivit starkt beroende av samma enda tillgång. När bitcoin faller påverkas inte bara aktiekursen, utan också möjligheten att låna, ge utdelning och refinansiera skulder.

Vid slutet av 2025 satt över 200 digitala tillgångsbolag tillsammans på omkring 150 miljarder dollar i kryptotillgångar . Den stora exponeringen innebär att bolag som på pappret ska vara självständiga verksamheter riskerar att uppfattas som börsnoterade hävstångsprodukter på bitcoin.

”Aldrig sälja”-löftet håller inte längre

En viktig del av bitcoin treasury-idén var att bolagen skulle behålla sina bitcoin på obestämd tid. Den berättelsen har nu börjat krackelera .

Strategy, som länge varit symbolen för att köpa och hålla, har öppnat för att sälja bitcoin för att finansiera utdelningar . MARA, Genius Group, Riot Platforms, Bitdeer och Empery har redan sålt betydande delar av sina innehav för att betala skulder eller finansiera verksamheten . Sequans använde dessutom bitcoin för att reglera konvertibla obligationer under två kvartal i rad .

Bitcoin går därmed från att beskrivas som en permanent reserv till att fungera som ett likviditetsverktyg. När fallande priser tvingar fram försäljningar, och försäljningarna i sin tur pressar priset ytterligare, kan en negativ spiral uppstå .

En bräcklig återkopplingsloop

Det stora börsfallet var alltså inte bara en fråga om marknadsvärden som justerades ned. Det blottlade en återkopplingsloop:

1. Bolag lånade billiga pengar för att köpa bitcoin.
2. Stigande bitcoinpriser skapade pappersvinster och högre aktiekurser.
3. De högre aktiekurserna gjorde det lättare att ta in ännu mer kapital.
4. När bitcoin föll vändes processen åt andra hållet.

Skuldförbindelser, förfallande konvertibla obligationer och redovisningsregler kan då tvinga fram försäljningar eller låsa fast stora förluster. Samma hävstång som förstärkte uppgången blir i stället en mekanism för snabb skuldsanering och ytterligare nedgång .

Den tidigare bilden av permanenta innehavare har därför ersatts av det som en analytiker kallat en ”dold våg av försäljningar från överbelånade treasury-bolag” . Flera större aktörer har dessutom ett genomsnittligt inköpspris över 100 000 dollar per bitcoin och växande orealiserade förluster .

MoreMarkets vd Altan Tutar har bedömt att de flesta bitcoin treasury-verksamheter sannolikt kommer att stänga under 2026, där bolag med fokus på alternativa kryptovalutor väntas falla först .

Det betyder inte att bitcoin i sig har försvunnit som tillgång. Men företagsmodellen som gjorde det möjligt att snabbt bygga stora innehav med hjälp av lån står inför sitt hittills hårdaste stresstest.