Dagen därpå föll SAP, som inte hade presenterat någon ny kvartalsrapport, med ungefär 4 procent. Utlösande faktor var en analys från Goldman Sachs, som sänkte sin prognos för SAP:s bruttomarginal och hänvisade till stigande hårdvarukostnader under resten av 2026 .
Tillsammans visar kursfallen att marknaden har börjat titta mindre på AI-ambitionerna – och desto mer på räkningen.
På rubriknivå var Oracles fjärde kvartal och helår 2026 exceptionella :
Men under de starka tillväxtsiffrorna fanns en allt större belastning på balansräkningen:
Matematiken är svår att bortse från. Oracle genererade 32 miljarder dollar i operativt kassaflöde men investerade 55,7 miljarder dollar i AI-datacenter – och räknar med att investera omkring 70 miljarder dollar eller mer under det kommande året . För att täcka skillnaden måste bolaget i stor skala vända sig till obligations- och aktiemarknaden. Det innebär både högre skuldsättning och risk för utspädning för befintliga aktieägare.
Som en analytiker noterade: ”Fiscal 2026 capex near $55.7B and negative free cash flow near $23.7B turned the earnings beat into a funding story” . Oracles orderstock visar att kunderna står i kö för AI-kapacitet i molnet. Kursraset visar däremot att investerarna inte längre är beredda att finansiera den kapaciteten till vilket pris som helst.
Efter Oracles rapport föll SAP-aktien med ungefär 4 procent den 10–11 juni . Nedgången berodde inte på en ny kvartalsrapport från SAP, utan på Goldman Sachs analys. Banken sänkte sin prognos för SAP:s bruttomarginal under andra halvåret 2026 från 73,3 till 72,8 procent och hänvisade uttryckligen till väntade ökningar i hårdvarukostnaderna .
Logiken är enkel. SAP säljer främst molntjänster och affärssystem, inte servrar och datacenter. Men bolaget är ändå beroende av samma infrastruktur. När de stora molnleverantörerna investerar hundratals miljarder i datacenter stiger kostnaderna för beräkningskapacitet, nätverk och serverhårdvara. Den kostnadsökningen kan i nästa led pressa marginalerna för programvaruföretag som kör sina tjänster på infrastrukturen.
Goldman Sachs sänkte även sin prognos för SAP:s EBIT-tillväxt under helåret . Det var en riktad nedjustering, men tidpunkten gjorde att SAP hamnade i samma berättelse som Oracle: AI-satsningarna är så omfattande att även de indirekta kostnaderna börjar hota de traditionella programvarumarginalerna.
Oracle är ett extremt exempel, men bolaget är inte ensamt. Det ingår i en branschövergripande investeringsvåg utan tydlig motsvarighet i modern tid. De fem största amerikanska moln- och AI-infrastrukturbolagen – Amazon, Alphabet, Microsoft, Meta och Oracle – väntas tillsammans investera omkring 660–690 miljarder dollar i kapitalutgifter under 2026. Det är nästan dubbelt så mycket som de cirka 380 miljarder dollar som spenderades 2025 .
Cirka 75 procent, eller mer än 450 miljarder dollar, kopplas specifikt till AI-infrastruktur: datacenter, grafikprocessorer, specialiserade kretsar och höghastighetsnätverk . För att sätta Oracles situation i perspektiv ser uppskattningarna ut så här :
| Bolag | Kapitalutgifter 2026, uppskattning | Kapitalutgifter som andel av intäkterna |
|---|---|---|
| Amazon | 200 miljarder dollar | cirka 25 procent |
| Alphabet | 175–185 miljarder dollar | – |
| Microsoft | cirka 145 miljarder dollar, uppräknat från årstakt | – |
| Meta | 115–135 miljarder dollar | – |
| Oracle | cirka 55,7 miljarder dollar, faktiskt utfall för räkenskapsåret 2026 | cirka 83–86 procent |
Oracles investeringsnivå i förhållande till intäkterna är överlägset högst i gruppen. Till skillnad från Amazon, Alphabet och Microsoft – som kan finansiera stora investeringsprogram med mycket starka kassaflöden – har Oracle hamnat i ett läge där tillväxten och balansräkningen drar åt olika håll .
Kursfallen i Oracle och SAP pekar på tre förändringar i hur marknaden värderar AI-driven tillväxt:
1. Intäktstillväxt räcker inte längre. Oracles orderstock på 638 miljarder dollar och den kvartalsvisa intäktstillväxten på 21 procent skulle tidigare ha varit skäl nog för ett kraftigt börslyft. Nu fokuserar investerarna i stället på kostnaden för att bygga upp orderstocken och på finansieringsrisken när avtalen ska levereras . Frågan är om kontrakten kommer att ge tillräckliga marginaler för att motivera de stora investeringarna.
2. Marginalpressen sprider sig. Goldman Sachs sänkta prognos för SAP visar att AI-kapplöpningens kostnadschock inte bara drabbar infrastrukturleverantörerna. Även företag som säljer affärsapplikationer påverkas när hårdvaran och molntjänsterna som deras produkter bygger på blir dyrare och mer begränsade .
3. Finansieringsrisken blir en aktierisk. Oracles plan att ta in omkring 40 miljarder dollar i lån och eget kapital innebär att en större del av projektets risk hamnar hos aktieägarna – genom högre skuldsättning och möjlig utspädning . Budskapet från efterhandeln var tydligt: investerarna vill inte längre skriva ut en blank check för AI-utbyggnaden. De vill se avkastning, inte bara efterfrågan.
AI-kapplöpningen har skapat häpnadsväckande intäktsprognoser och ett årligt investeringsåtagande på upp till 690 miljarder dollar från de stora teknikbolagen. Men händelserna den 10–11 juni 2026 visar att berättelsens andra kapitel nu har börjat: kostnaderna ska betalas, och marginalerna ska testas.
Dagen därpå föll SAP, som inte hade presenterat någon ny kvartalsrapport, med ungefär 4 procent. Utlösande faktor var en analys från Goldman Sachs, som sänkte sin prognos för SAP:s bruttomarginal och hänvisade till stigande hårdvarukostnader under resten av 2026 .
Tillsammans visar kursfallen att marknaden har börjat titta mindre på AI-ambitionerna – och desto mer på räkningen.
På rubriknivå var Oracles fjärde kvartal och helår 2026 exceptionella :
Men under de starka tillväxtsiffrorna fanns en allt större belastning på balansräkningen:
Matematiken är svår att bortse från. Oracle genererade 32 miljarder dollar i operativt kassaflöde men investerade 55,7 miljarder dollar i AI-datacenter – och räknar med att investera omkring 70 miljarder dollar eller mer under det kommande året . För att täcka skillnaden måste bolaget i stor skala vända sig till obligations- och aktiemarknaden. Det innebär både högre skuldsättning och risk för utspädning för befintliga aktieägare.
Som en analytiker noterade: ”Fiscal 2026 capex near $55.7B and negative free cash flow near $23.7B turned the earnings beat into a funding story” . Oracles orderstock visar att kunderna står i kö för AI-kapacitet i molnet. Kursraset visar däremot att investerarna inte längre är beredda att finansiera den kapaciteten till vilket pris som helst.
Efter Oracles rapport föll SAP-aktien med ungefär 4 procent den 10–11 juni . Nedgången berodde inte på en ny kvartalsrapport från SAP, utan på Goldman Sachs analys. Banken sänkte sin prognos för SAP:s bruttomarginal under andra halvåret 2026 från 73,3 till 72,8 procent och hänvisade uttryckligen till väntade ökningar i hårdvarukostnaderna .
Logiken är enkel. SAP säljer främst molntjänster och affärssystem, inte servrar och datacenter. Men bolaget är ändå beroende av samma infrastruktur. När de stora molnleverantörerna investerar hundratals miljarder i datacenter stiger kostnaderna för beräkningskapacitet, nätverk och serverhårdvara. Den kostnadsökningen kan i nästa led pressa marginalerna för programvaruföretag som kör sina tjänster på infrastrukturen.
Goldman Sachs sänkte även sin prognos för SAP:s EBIT-tillväxt under helåret . Det var en riktad nedjustering, men tidpunkten gjorde att SAP hamnade i samma berättelse som Oracle: AI-satsningarna är så omfattande att även de indirekta kostnaderna börjar hota de traditionella programvarumarginalerna.
Oracle är ett extremt exempel, men bolaget är inte ensamt. Det ingår i en branschövergripande investeringsvåg utan tydlig motsvarighet i modern tid. De fem största amerikanska moln- och AI-infrastrukturbolagen – Amazon, Alphabet, Microsoft, Meta och Oracle – väntas tillsammans investera omkring 660–690 miljarder dollar i kapitalutgifter under 2026. Det är nästan dubbelt så mycket som de cirka 380 miljarder dollar som spenderades 2025 .
Cirka 75 procent, eller mer än 450 miljarder dollar, kopplas specifikt till AI-infrastruktur: datacenter, grafikprocessorer, specialiserade kretsar och höghastighetsnätverk . För att sätta Oracles situation i perspektiv ser uppskattningarna ut så här :
| Bolag | Kapitalutgifter 2026, uppskattning | Kapitalutgifter som andel av intäkterna |
|---|---|---|
| Amazon | 200 miljarder dollar | cirka 25 procent |
| Alphabet | 175–185 miljarder dollar | – |
| Microsoft | cirka 145 miljarder dollar, uppräknat från årstakt | – |
| Meta | 115–135 miljarder dollar | – |
| Oracle | cirka 55,7 miljarder dollar, faktiskt utfall för räkenskapsåret 2026 | cirka 83–86 procent |
Oracles investeringsnivå i förhållande till intäkterna är överlägset högst i gruppen. Till skillnad från Amazon, Alphabet och Microsoft – som kan finansiera stora investeringsprogram med mycket starka kassaflöden – har Oracle hamnat i ett läge där tillväxten och balansräkningen drar åt olika håll .
Kursfallen i Oracle och SAP pekar på tre förändringar i hur marknaden värderar AI-driven tillväxt:
1. Intäktstillväxt räcker inte längre. Oracles orderstock på 638 miljarder dollar och den kvartalsvisa intäktstillväxten på 21 procent skulle tidigare ha varit skäl nog för ett kraftigt börslyft. Nu fokuserar investerarna i stället på kostnaden för att bygga upp orderstocken och på finansieringsrisken när avtalen ska levereras . Frågan är om kontrakten kommer att ge tillräckliga marginaler för att motivera de stora investeringarna.
2. Marginalpressen sprider sig. Goldman Sachs sänkta prognos för SAP visar att AI-kapplöpningens kostnadschock inte bara drabbar infrastrukturleverantörerna. Även företag som säljer affärsapplikationer påverkas när hårdvaran och molntjänsterna som deras produkter bygger på blir dyrare och mer begränsade .
3. Finansieringsrisken blir en aktierisk. Oracles plan att ta in omkring 40 miljarder dollar i lån och eget kapital innebär att en större del av projektets risk hamnar hos aktieägarna – genom högre skuldsättning och möjlig utspädning . Budskapet från efterhandeln var tydligt: investerarna vill inte längre skriva ut en blank check för AI-utbyggnaden. De vill se avkastning, inte bara efterfrågan.
AI-kapplöpningen har skapat häpnadsväckande intäktsprognoser och ett årligt investeringsåtagande på upp till 690 miljarder dollar från de stora teknikbolagen. Men händelserna den 10–11 juni 2026 visar att berättelsens andra kapitel nu har börjat: kostnaderna ska betalas, och marginalerna ska testas.