Uppgången kom efter Amazons starka rapport för andra kvartalet. Den viktigaste siffran var tillväxten i Amazon Web Services, AWS – företagets molnverksamhet – som fortsatte att accelerera trots Amazons mycket stora AI-investeringar.
Amazon presenterade resultatet för andra kvartalet den 30 juli, efter börsens stängning. Flera nyckeltal överträffade analytikernas förväntningar:
Analytikerna hade räknat med en AWS-tillväxt på ungefär 31 procent . När den faktiska siffran landade på 37 procent stärktes investerarnas tro på att Amazons satsningar på AI kan börja ge tydliga intäkter.
Amazons aktie steg omkring 14 procent på en enda handelsdag, den största endagsuppgången på fyra år och den största sedan april 2015 .
Enligt Forbes ökade uppgången Jeff Bezos förmögenhet med uppskattningsvis 25–32 miljarder dollar. Hans samlade tillgångar värderades därefter till omkring 271,5–277,2 miljarder dollar .
Det räckte för att passera Sergey Brin och återta tredjeplatsen globalt. Endast Elon Musk och Bernard Arnault placerades före honom i den aktuella rankningen . Forbes uppgav att Bezos förmögenhet låg på 277,2 miljarder dollar under dagen då aktien rusade .
Förändringen visar samtidigt hur snabbt miljardärsrankningen kan skifta när stora aktieinnehav rör sig kraftigt. Tidigare under 2026 hade Bezos fallit till fjärde plats när Googles grundare stärktes av optimism kring AI .
Den starka rapporten kom samtidigt som vd Andy Jassy uppgav att Amazon planerar 220 miljarder dollar i investeringar under 2026, framför allt i AI-infrastruktur. Trots den enorma summan sade Jassy att kapaciteten ändå inte kommer att räcka för att möta den snabbt växande efterfrågan .
Det har gjort Amazons investeringsplan till en central del av den större debatten om tekniksektorns AI-boom.
Den grundläggande konflikten är därmed fortfarande densamma: teknikbolagen måste investera stort i AI för att inte hamna efter, men marknaden vill också veta när investeringarna börjar synas i marginalerna. Amazons starka andra kvartal dämpade oron för stunden – men frågan gäller fortfarande Microsoft, Google och övriga molnjättar som gör liknande satsningar.