Därför steg räntan på Tysklands tioåriga statsobligation över 3,5 procent

Europeiska statsobligationer såldes av när investerare drog slutsatsen att energichocken från Mellanöstern kan hålla inflationen hög under längre tid – och tvinga centralbanker att behålla eller höja styrräntorna ytterligare. När obligationspriser faller stiger räntan som investerare kräver. Därför drevs räntan på Tysklands vägledande tioåriga statsobligation, en så kallad Bund, över 3,5 procent. 210

Jämförelsen med tidigare toppnivåer varierar mellan marknadsrapporter: Bloomberg beskrev 3,50 procent som den högsta nivån sedan 2009, medan flera andra rapporter jämförde uppgången med nivåer från 2011. Det tydliga är att räntan nådde en flerårshögsta nivå under en ovanligt snabb omvärdering av inflations- och ränteutsikterna. 21012

Kedjan från konflikt till högre Bund-räntor

Den omedelbara utlösaren var ett växande hot mot energitillförsel och viktiga transportleder. Huthiattacker mot saudiska energianläggningar lyfte Brentoljan till 97,92 dollar per fat den 8 september. Fortsatta attacker mot saudisk infrastruktur och sjöfart, tillsammans med riskerna kring Hormuzsundet och Bab al-Mandabsundet, höll utbudsoron uppe. Reuters rapporterade att Brent åter låg över 107 dollar den 14 september. 202122

För europeiska obligationsinvesterare handlade frågan inte bara om huruvida oljepriset steg under en enskild dag. Avgörande var om störningar i produktion, sjöfart och godstransporter skulle göra inflationschocken långvarig. Dyrare olja och gas kan slå igenom i hushållens energikostnader och företagens kostnader för transporter och insatsvaror. Därmed ökar risken att en inflation som först drivs av energi blir bredare och svårare för centralbanken att få ned.

Naturgas- och elpriser var särskilt viktiga för Europa. ECB-ledamoten Peter Kazimír sade att utvecklingen för gas och el blivit central för utsikterna och att inflationen kan bli högre än ECB:s redan förhöjda prognoser. Han bedömde att inflationsriskerna tydligt lutar uppåt. 3940

ECB-beskedet förstärkte försäljningen

Den 10 september höjde Europeiska centralbanken, ECB, sina tre styrräntor med 25 räntepunkter, eller 0,25 procentenheter. Inlåningsräntan höjdes till 2,50 procent, ECB:s andra höjning under 2026. I centralbankens nya huvudscenario väntades den samlade inflationen i genomsnitt bli 3,0 procent 2026, 2,5 procent 2027 och 2,1 procent 2028 – alltså över ECB:s mål på 2 procent under hela prognosperioden. 33

Kombinationen var viktig för marknaden:

• Högre styrränta ökade den kortsiktiga avkastningen på kontanter och korta räntepapper.
• Högre inflationsprognoser gjorde fasta kupongbetalningar i långfristiga obligationer mindre attraktiva.
• Utsikter till ytterligare åtstramning innebar att investerare räknade med högre räntor under längre tid och därför krävde högre avkastning även på längre löptider.

Obligationsraset var alltså mer än en mekanisk reaktion på en enskild höjning på 25 räntepunkter. Det speglade en ny bedömning: energichocken kunde bli så utdragen att den förändrade både medelfristig inflation och ECB:s framtida räntebana. Reuters rapporterade att beslutsfattare såg utrymme för ytterligare åtstramning, möjligen redan vid mötet den 29 oktober, beroende på inkommande data och utvecklingen i Iran. 34

Varför marknaden räknade med ännu en ECB-höjning

Efter septemberbeskedet satte marknaden sannolikheten för en ny ECB-höjning den 29 oktober till omkring 60 procent och prisade fullt ut en höjning före årets slut. 39

Det var marknadens sannolikhetsbedömning, inte ett löfte från ECB. Den byggde på tre sammanlänkade risker:

1. Energiinflationen kan bestå. Fortsatta attacker, produktionsstörningar eller begränsningar i sjöfarten kan hålla uppe kostnader för olja, gas och frakt. 212223
2. Energikostnader kan spridas i ekonomin. Företag kan föra vidare högre kostnader för transport, el och insatsvaror till bredare priser, vilket kan påverka inflationsförväntningar och löner.
3. Inflationen väntades redan återgå långsamt till målet. ECB:s prognos visade fortfarande 2,5 procents inflation 2027 och 2,1 procent 2028. 33

Kazimírs fokus på gas- och elpriser stärkte den tolkningen. Bundesbanks chef Joachim Nagel sade på liknande sätt att ett ihållande högt energitryck kan kräva att penningpolitiken blir måttligt åtstramande. Samtidigt betonade han att besluten ska styras av utsikterna, inte fattas automatiskt. 12

Brittiska statsobligationer föll ännu kraftigare

Omvärderingen av inflation och räntor begränsades inte till euroområdet. Även brittiska statsobligationer, gilts, föll kraftigt. Reuters rapporterade att räntan på den tioåriga gilten nådde sin högsta nivå sedan 2007. Räntorna på 20- och 30-åriga gilts nådde de högsta nivåerna sedan 1998, och femårsräntan noterade sin största uppgång på en dag sedan maj. 49

Investerare ökade också sina vad om åtstramning från Bank of England. Vid tidpunkten prissattes 97 procents sannolikhet för en räntehöjning före november. 49 Det visar den bredare marknadslogiken: en energichock som påverkar globala transportleder kan höja inflationsriskerna i flera ekonomier, även om varje centralbank samtidigt måste väga in olika inhemska förutsättningar för tillväxt och löner.

Vad marknaden följer härnäst

Obligationsmarknadens fortsatta reaktion beror i hög grad på om energistörningen uppfattas som tillfällig eller varaktig. En trovärdig nedtrappning av de regionala spänningarna eller säkrare sjöfart skulle kunna minska riskpremien på olja och gas och därmed lätta trycket på inflationsförväntningar och obligationsräntor. Fortsatta attacker mot energiinfrastruktur eller kommersiell sjöfart skulle tala för motsatsen. 171822

Livsmedelspriser är en ytterligare, men mindre direkt mätbar, riskkanal. Varaktigt höga kostnader för diesel, gödsel, förädling och transporter kan öka trycket på matpriserna, och svaga jordbruksförhållanden skulle kunna förstärka den risken. Underlagen kvantifierar dock inte den väntade effekten, så detta bör ses som en möjlig andrahandsrisk för inflationen – inte som en bekräftad drivkraft bakom Bund-rörelsen.

Den viktigaste slutsatsen är att försäljningen av Bunds var framåtblickande. Marknaden prisade in möjligheten att störningar i energi och sjöfart skulle förlänga inflationen, skjuta upp återgången till ECB:s inflationsmål och kräva en mer åtstramande penningpolitik än tidigare väntat.