Men lättnaden visade sig vara skör. Återköpen kan förbättra likviditeten och öka efterfrågan på vissa obligationer, men de undanröjer inte de större krafter som påverkar långräntorna: statens upplåning, utbudet av nya obligationer och marknadens inflationsförväntningar.

När oron återvände steg räntan på den 30-åriga amerikanska statsobligationen med omkring sex punkter till 5,248 procent. Räntan på den tioåriga obligationen steg samtidigt över 4,70 procent.

Det är viktigt för aktiemarknaden eftersom högre långräntor ökar företagens finansieringskostnader och minskar det nuvärde som investerare tillskriver framtida vinster. Effekten blir ofta tydligast för tillväxtbolag, vars värderingar i hög grad bygger på vinster långt fram i tiden.

Wall Street satte tonen för Asien

Amerikanska aktier föll när statsobligationsräntorna åter började stiga. S&P 500 sjönk 0,9 procent och Nasdaq 100 backade 0,7 procent, vilket innebar den teknikdominerade indexets femte nedgångsdag i rad.

Nedgången gav investerare i Asien ett tydligt negativt utgångsläge och förstärkte bilden av att problemen på räntemarknaden var bredare än en tillfällig likviditetsstörning.

Kopplingen mellan räntor och aktier är direkt. Amerikanska statsobligationsräntor påverkar globala lånekostnader och används som en viktig jämförelsepunkt när aktier värderas. När långräntorna stiger kräver investerare ofta högre avkastning för att äga aktier, samtidigt som företagens kapitalkostnader ökar. Det kan leda till vinsthemtagningar och minskad riskvilja på börserna i Asien.

Oljepriset ökade inflationsoron

Även högre oljepriser försämrade marknadshumöret. Uppgången i råolja bidrog till oro för inflation och räntor och åt upp en del av den lättnad som USA:s besked hade skapat.

Dyrare energi kan slå igenom i transportkostnader, industriproduktion och hushållens utgifter. För investerare är den centrala frågan om ett nytt pristryck kan göra att räntor och obligationsräntor förblir höga längre än väntat. Det skulle i sin tur begränsa det stöd som lägre ränteförväntningar normalt ger aktiemarknaden.

Japan hade dessutom ett inhemskt problem

Japan hade en ytterligare anledning att vara försiktigt. Den nationella kärninflationen steg till 1,8 procent på årsbasis i juli, från 1,6 procent i juni. Högre importkostnader till följd av den svaga yenen och energirelaterat pristryck bidrog till uppgången. Statistiken stärkte förväntningarna på att Bank of Japan, Japans centralbank, kan överväga en räntehöjning vid sitt möte i september.

Det kan få konsekvenser även utanför Japan. Högre japanska obligationsräntor kan göra inhemska obligationer mer attraktiva för japanska investerare och därmed minska efterfrågan på utländska räntepapper. Tillsammans med Bank of Japans gradvisa minskning av obligationsköpen kan utsikterna till en räntehöjning öka försäljningstrycket på långfristiga obligationer globalt.

Det finns inget stöd för att Bank of Japan ensam orsakade nedgången i Asien. Japans inflationssiffra lade snarare till en lokal penningpolitisk risk ovanpå en bredare global omvärdering, som redan drevs av amerikanska räntor, oljepriser och oro för statens finanser.

Marknadens centrala budskap

Den svagare börsöppningen på fredagen var därför resultatet av en omprövning snarare än en enda utlösande faktor. Investerare vägde framför allt fyra sammanlänkade risker mot varandra:

• Amerikanska statsobligationsräntor: Långräntorna steg igen trots beskedet om återköp.
• Statens upplåning: Återköpen kan stödja efterfrågan, men de löser inte oron för nya obligationsemissioner och USA:s stora lånebehov.
• Inflation: Högre oljepriser ökade risken för att pristrycket ska bestå.
• Centralbankspolitik: Den starkare kärninflationen i Japan ökade förväntningarna på en möjlig räntehöjning från Bank of Japan.

Tillsammans skapade dessa krafter ett försiktigt och riskavert klimat i Asien. USA:s obligationsåterköp kan dämpa stressen på marknaden, men investerarna tvivlar på att åtgärden ensam kan vända de strukturella krafter som pressar långräntorna uppåt.

Men lättnaden visade sig vara skör. Återköpen kan förbättra likviditeten och öka efterfrågan på vissa obligationer, men de undanröjer inte de större krafter som påverkar långräntorna: statens upplåning, utbudet av nya obligationer och marknadens inflationsförväntningar.

När oron återvände steg räntan på den 30-åriga amerikanska statsobligationen med omkring sex punkter till 5,248 procent. Räntan på den tioåriga obligationen steg samtidigt över 4,70 procent.

Det är viktigt för aktiemarknaden eftersom högre långräntor ökar företagens finansieringskostnader och minskar det nuvärde som investerare tillskriver framtida vinster. Effekten blir ofta tydligast för tillväxtbolag, vars värderingar i hög grad bygger på vinster långt fram i tiden.

Wall Street satte tonen för Asien

Amerikanska aktier föll när statsobligationsräntorna åter började stiga. S&P 500 sjönk 0,9 procent och Nasdaq 100 backade 0,7 procent, vilket innebar den teknikdominerade indexets femte nedgångsdag i rad.

Nedgången gav investerare i Asien ett tydligt negativt utgångsläge och förstärkte bilden av att problemen på räntemarknaden var bredare än en tillfällig likviditetsstörning.

Kopplingen mellan räntor och aktier är direkt. Amerikanska statsobligationsräntor påverkar globala lånekostnader och används som en viktig jämförelsepunkt när aktier värderas. När långräntorna stiger kräver investerare ofta högre avkastning för att äga aktier, samtidigt som företagens kapitalkostnader ökar. Det kan leda till vinsthemtagningar och minskad riskvilja på börserna i Asien.

Oljepriset ökade inflationsoron

Även högre oljepriser försämrade marknadshumöret. Uppgången i råolja bidrog till oro för inflation och räntor och åt upp en del av den lättnad som USA:s besked hade skapat.

Dyrare energi kan slå igenom i transportkostnader, industriproduktion och hushållens utgifter. För investerare är den centrala frågan om ett nytt pristryck kan göra att räntor och obligationsräntor förblir höga längre än väntat. Det skulle i sin tur begränsa det stöd som lägre ränteförväntningar normalt ger aktiemarknaden.

Japan hade dessutom ett inhemskt problem

Japan hade en ytterligare anledning att vara försiktigt. Den nationella kärninflationen steg till 1,8 procent på årsbasis i juli, från 1,6 procent i juni. Högre importkostnader till följd av den svaga yenen och energirelaterat pristryck bidrog till uppgången. Statistiken stärkte förväntningarna på att Bank of Japan, Japans centralbank, kan överväga en räntehöjning vid sitt möte i september.

Det kan få konsekvenser även utanför Japan. Högre japanska obligationsräntor kan göra inhemska obligationer mer attraktiva för japanska investerare och därmed minska efterfrågan på utländska räntepapper. Tillsammans med Bank of Japans gradvisa minskning av obligationsköpen kan utsikterna till en räntehöjning öka försäljningstrycket på långfristiga obligationer globalt.

Det finns inget stöd för att Bank of Japan ensam orsakade nedgången i Asien. Japans inflationssiffra lade snarare till en lokal penningpolitisk risk ovanpå en bredare global omvärdering, som redan drevs av amerikanska räntor, oljepriser och oro för statens finanser.

Marknadens centrala budskap

Den svagare börsöppningen på fredagen var därför resultatet av en omprövning snarare än en enda utlösande faktor. Investerare vägde framför allt fyra sammanlänkade risker mot varandra:

• Amerikanska statsobligationsräntor: Långräntorna steg igen trots beskedet om återköp.
• Statens upplåning: Återköpen kan stödja efterfrågan, men de löser inte oron för nya obligationsemissioner och USA:s stora lånebehov.
• Inflation: Högre oljepriser ökade risken för att pristrycket ska bestå.
• Centralbankspolitik: Den starkare kärninflationen i Japan ökade förväntningarna på en möjlig räntehöjning från Bank of Japan.

Tillsammans skapade dessa krafter ett försiktigt och riskavert klimat i Asien. USA:s obligationsåterköp kan dämpa stressen på marknaden, men investerarna tvivlar på att åtgärden ensam kan vända de strukturella krafter som pressar långräntorna uppåt.