Därför rasar AkzoNobel: Jättebudet kollapsade – fusion med Axalta i fokus

AkzoNobels aktie upplevde ett av sina värsta ras någonsin under onsdagen. Kursen störtdök med nästan en femtedel i den tidiga europeiska handeln efter att ett högprofilerat uppköpsbud från två av bolagets största konkurrenter formellt kollapsat . Fallet utplånade i praktiken den spekulativa uppgången från veckan innan och lämnade den redan planerade sammanslagningen med amerikanska Axalta Coating Systems som den enda vägen framåt.

Den tvära nedgången följde på det officiella beskedet från japanska Nippon Paint och amerikanska Sherwin-Williams att de ”inte längre fullföljer” ett gemensamt förvärv av Dulux-tillverkaren . Därmed stängdes dörren för det icke-bindande kontantbudet på €73 per aktie, som hade värderat bolaget till cirka €12,49 miljarder – motsvarande omkring 170 miljarder svenska kronor .

Varför föll budet?

Det hela var över nästan lika snabbt som det började. Den 27 maj gick AkzoNobel ut med att styrelsen enhälligt avvisat ett formellt förslag från Nippon Paint och Sherwin-Williams, som mottagits den 29 april och avslagits redan den 1 maj . Styrelsen ansåg att budet på €73 per aktie undervärderade bolaget och saknade tillräcklig säkerhet i genomförandet. En avgörande faktor var att planen innebar en uppstyckning av AkzoNobels olika verksamheter mellan de två budgivarna, vilket skapade osäkerhet kring regulatoriska godkännanden .

När nyheten om det oombedda budet först läckte ut sköt aktien i höjden med upp till 21 procent på förhoppningar om en budgivningsstrid . Budet på €73 innebar en premie på hela 39 procent jämfört med stängningskursen på €52,52 per aktie . Men i stället för att utlösa en strid ledde styrelsens snabba och bestämda nej till att köparna inte fick något manöverutrymme. Den 3 juni bekräftade duon att de avbryter sina ansträngningar och hänvisade till AkzoNobels ovilja att inleda samtal . AkzoNobel-aktien föll handlöst tillbaka till cirka €53,74 och raderade i princip hela den spekulativa premien .

Fusionen med Axalta kvar som planen

Under hela buddramat vek AkzoNobels ledning och styrelse aldrig från sin utstakade väg: aktiefusionen med jämbördiga Axalta Coating Systems, som presenterades i november 2025 . Trots det lockande kontantbudet återupprepade styrelsen sitt enhälliga stöd för Axalta-affären .

Villkoren för samgåendet ligger fast. Det kombinerade bolaget kommer att få ett företagsvärde på cirka 25 miljarder dollar, med en förväntad årlig omsättning på runt 17 miljarder dollar och ett justerat fritt kassaflöde på 1,5 miljarder dollar . Fusionen väntas generera årliga kostnadssynergier på ungefär 600 miljoner dollar före skatt, där 90 procent av dessa besparingar beräknas kunna realiseras inom tre år efter att affären slutförts .

Enligt avtalet kommer Axaltas aktieägare att erhålla 0,6539 AkzoNobel-aktier för varje Axalta-aktie de äger . AkzoNobels aktieägare kommer dessförinnan att få en extra kontantutdelning på upp till €2,5 miljarder, minus eventuella ordinarie utdelningar som betalats ut innan affären slutförs, och kommer att äga ungefär 55 procent av det nya bolaget .

Tidplanen är fortfarande utdragen. Transaktionen måste godkännas av aktieägarna i båda bolagen, vilket väntas ske under andra halvåret 2026 . Ett slutligt genomförande beräknas till sent 2026 eller tidigt 2027, förutsatt alla myndighetsgodkännanden och att det nya bolagets aktier kan noteras på New York Stock Exchange (NYSE) .

Vad är marknadens dom?

Den våldsamma rekylen i aktien talar sitt tydliga språk: utan ett konkurrerande kontantbud på bordet återgår AkzoNobels värdering till nivån före budet. Marknaden hade tillfälligt prissatt en kontantpremie på 39 procent – en premie som inte längre finns. Nu återstår det för investerare att utvärdera det långsiktiga värde som utlovas av Axalta-fusionen – en affär som bygger på skala, kostnadssynergier och en gemensam portfölj inom dekorativ färg, industrifärg och billack .