Galaxy Research: Minskad utgivning räcker inte – efterfrågan avgör priset på ETH och SOL

Rapporten, som fått rubriken "High on Their Own Supply?", ställer enligt Galaxy den centrala frågan som båda nätverken brottas med: "Hur stor säkerhetsbudget behövs egentligen?" .

Ethereum: EIP-8361 – Tapered Issuance Burn

Ett utkast till förslag, först kallat EIP-8361 men senare omnumrerat till EIP-8363 av redaktörer, skulle grundläggande förändra Ethereums staking-ekonomi . Förslaget publicerades den 4 augusti av sex forskare, inklusive Justin Drake från Ethereum Foundation, och inför en så kallad "tapered issuance burn" – en graderad bränning av validatorers belöningar som ökar i takt med andelen ETH som är insatt .

• Så fungerar det: Vid varje epoch drar nätverket av och bränner en andel av varje validators idealiserade belöning (som täcker attestationer, blockförslag och synkkommittéarbete). Avbränningsandelen ökar med staking-kvoten, beräknad som (total aktiv balans / SATURATION_BALANCE)^1,5 .
• Mättnadspunkt: Förslaget sätter en fast mättnadsbalans på 60,25 miljoner ETH, ungefär hälften av det nuvarande utbudet. När den nivån nås bränns 100% av utgivningen från konsensuslagret, vilket innebär att en validator som utför sina uppgifter perfekt får noll nettoavkastning från konsensus .
• Nuvarande påverkan: Vid dagens staking-kvot på ungefär en tredjedel av ETH-utbudet skulle förslaget minska avkastningen från konsensuslagret från cirka 2,6% till 1,2% . MEV (Maximal Extractable Value) och prioritetsavgifter skulle fortsätta som vanligt . Minskningen skulle fasas in under 18 månader för att undvika en plötslig våg av validatorer som lämnar nätverket .
• Status: EIP-8361 är fortfarande i utkaststadiet och har varken godkänts eller schemalagts för någon Ethereum-uppgradering .

Solana: SIMD-0550 och SIMD-0553 (SGP-0003-paketet)

Solanas community driver två sammanlänkade styrningsförslag, sammanslagna i ett paket kallat SGP-0003, som skulle minska SOL-utbudet från två håll .

SIMD-0550 – Accelererad disinflation

Inlämnat den 2 juni 2026 av Helius-ingenjören lostintime101, fördubblar SIMD-0550 Solanas årliga disinflationsgrad från 15% till 30% . Den initiala inflationsgraden på 8% och den långsiktiga bottennivån på 1,5% förblir oförändrade, men nätverket skulle nå den bottennivån redan 2029 istället för 2032 . Förslaget beräknas minska SOL-utgivningen med cirka 18,9 miljoner SOL över sex år, vilket resulterar i cirka 2,6% mindre utbud än med nuvarande schema .

SIMD-0553 – Resursbaserad avgiftsbränning

Författat av Cavey från forskningsteamet Temporal, ersätter SIMD-0553 Solanas fasta transaktionsavgift på 5 000 lamports per signatur med en tvådelad struktur . Varje transaktion betalar en inkluderingsavgift på 2 500 lamports till blockledaren och en separat rörlig resursavgift baserad på begärd beräkningskapacitet (compute units). Den resursavgiften bränns i sin helhet istället för att fördelas till validatorer .

Vid nuvarande nätverksaktivitet skulle denna förändring öka dagliga SOL-bränningar från cirka 650 SOL (~47 000 USD) till 7 500–9 000 SOL (~650 000 USD) – en 12 till 14-faldig ökning . Resursavgiften införs via tre så kallade "feature gates" innan den når sin slutgiltiga nivå på 0,5 lamports per compute unit .

Röstningsstatus

I början av augusti 2026 närmade sig SGP-0003 en formell styrningsomröstning och behövde 15% stöd från validatorer för att gå vidare . Validatorer hade börjat signalera sitt stöd, med tio dagar kvar av röstningsfönstret den 8 augusti .

Galaxy Researchs centrala argument: Utbudsbegränsningar räcker inte

Galaxys rapport, med titeln "High on Their Own Supply?", argumenterar för att båda nätverken ställer samma grundläggande fråga: "Hur stor säkerhetsbudget krävs?" . Analysen varnar för att minskad inflation och ökad bränning är utbudssidans lösningar som inte garanterar prisuppgång .

Huvudpoängen: Utan organisk efterfrågan – mätt i nätverksanvändning, applikationsaktivitet och kapitalinflöden – kan minskad utgivning enbart bromsa utspädning men inte skapa uppåtriktat pristryck . Galaxys analys antyder att marknadens fokus bör flyttas mot användning och nytta, inte bara justeringar av tokenomik .

I ett hypotetiskt scenario med 68% staking skulle staking-avkastningen börja på 5,84% och falla till 2,25% år tre, vilket illustrerar att även aggressiv staking inte automatiskt leder till prisökningar .