IEA:s Global Hydrogen Review 2026: Mellanösternkrisen slår mot vätgaskedjor, gödselmarknader och utbyggnad av utsläppssnål vätgas

IEA:s Global Hydrogen Review 2026, som släpptes den 18 juni 2026, ger en dyster bild av en global vätgassektor som är klämd mellan geopolitiska störningar och en långsam omställning. Den pågående Mellanösternkrisen har i praktiken stängt Hormuzsundet för vätgasderivat, medan produktionen av utsläppssnål vätgas – även om den växer – ligger långt efter klimatmålen.

Störningar i leveranskedjan: Flaskhalsen i Hormuzsundet

Konflikten har allvarligt stört de globala vätgasförsörjningskedjorna och blottlagt ekonomiernas djupa beroende av vätgasbaserade produkter från Mellanöstern . Störningarna har drabbat både produktion och handel, vilket skapar akuta utmaningar för industrier som är beroende av vätgasderivat .

Hormuzsundet, en kritisk flaskhals, har i praktiken stängts för trafik med vätgasderivat. Före krisen passerade 45 % av världens metanolexport, 38 % av ureahandeln och 20 % av ammoniakhandeln genom sundet . Stora producenter som Qatars QAFCO har tvingats förklara force majeure för ammoniak- och urealeveranser .

IEA:s verkställande direktör Fatih Birol sade att krisen har ”visat hur djupt världens ekonomier är beroende av handel med vätgasbaserade produkter” .

Effekter på gödselmarknader och industriell produktion

Gödselmarknader och industriella insatsvaror har drabbats direkt. IEA noterar att sektorer som är starkt beroende av vätgasderivat – särskilt gödsel, raffinaderier och kemikalietillverkning – har störts .

Det bredare energiläget har förvärrat effekten: LNG-marknaderna förväntas förbli ”strama” under hela 2026 och 2027 på grund av konflikten, med störningar i sjöfarten som tagit bort nästan 20 % av den globala LNG-tillförseln och Qatars Ras Laffan-anläggning som står stilla .

Utsläppssnål vätgas: Tillväxt mitt i en krympande pipeline

Den globala vätgas efterfrågan översteg 100 miljoner ton under 2025 . Produktionen av utsläppssnål vätgas ökade med 20 % jämfört med föregående år till nästan 1 miljon ton . Investeringarna i utsläppssnål vätgas nådde 8 miljarder USD globalt under 2025, en ökning med 80 % jämfört med föregående år . Den globala elektrolysörkapaciteten nådde nästan 5 GW vid slutet av 2025, där Kina stod för cirka 40 % .

Projektpipelinen krymper dock. Den förväntade produktionskapaciteten för utsläppssnål vätgas till 2030 har minskat till 27 miljoner ton, och projekt som nått slutgiltiga investeringsbeslut (FID) har sjunkit till drygt 6 miljoner ton – ner från tidigare 10 miljoner ton .

Svagheten på efterfrågesidan kvarstår. Endast cirka 20 % av den nya vätgasavtalsvolymen under 2025 var backad av fasta avtalsförpliktelser, vilket begränsar investeringar och försenar projektutvecklingen .

Ekonomisk och geopolitisk utveckling

Krisen har åter väckt intresset för vätgas som en långsiktig lösning för energisäkerhet, men IEA betonar att starkare politiskt stöd och snabbare utbyggnad krävs för att det ska få en meningsfull effekt .

IEA lyfte fram möjligheter för regioner som Afrika att expandera till mer värdefulla industrier som stålproduktion och lokal gödseltillverkning, förutsatt att finansieringskostnaderna minskas och vätgasstrategierna anpassas till bredare ekonomiska planer .

Bestående hinder kvarstår: höga produktionskostnader, osäker efterfrågan, regulatorisk komplexitet och begränsad infrastruktur bromsar sektorns tillväxt . Många nationella mål för vätgas till 2030 är alltmer hotade i takt med att den annonserade projektpipelinen fortsätter att krympa .