Plan resultat – sprickor i fasaden

De totala ETI-poängen 2026 steg i stort sett inte alls – en ökning med ynka +0,03 % jämfört med föregående år . Medan energisystemens prestanda förbättrades marginellt, motverkades detta av en nedgång i delindexet omställningsberedskap (transition readiness), som mäter den politiska, infrastrukturella och innovationsmässiga miljön för framtida framsteg . WEF beskriver situationen som "inte tillbakagång, men fragmentering och alltmer ojämn utveckling" .

Rekordinvesteringar – stillastående fart

Globala energiomställningsinvesteringar nådde en historisk topp på 33 biljoner SEK 2025, varav cirka 23 biljoner SEK gick till ren energi . Förnybar energi och kärnkraft stod tillsammans för 42 % av den globala elproduktionen, och kapaciteten för förnybar energi ökade med nästan 800 GW . Ändå möts dessa framsteg av växande hinder: överbelastade elnät, långa tillståndsprocesser, handelsrestriktioner och konfliktrelaterade störningar gör att investeringarna inte omvandlas till systemomfattande framsteg . Nedgången i omställningsberedskap signalerar att de grundläggande förutsättningarna för varaktiga framsteg försvagas .

Toppresterande: Norden leder återigen

Sverige, Finland och Danmark behåller de tre första platserna i världen, vilket speglar robust infrastruktur, diversifierade lågkoldioxidsystem och långsiktig politisk stabilitet . Bland de 20 främsta finns 14 höginkomstländer .

Indien: Stark förbättrare i motvind

Indien avancerade två placeringar till 70:e plats och är en av de starkaste förbättrarna globalt, med en av de största ökningarna i omställningsberedskap . Framstegen drevs av förbättrad energitillgång, effektivitet och utbyggnad av förnybar energi, trots en försämrad global bakgrund .

Saudiarabien: Sticker ut i Mellanöstern

Saudiarabien utmärker sig som det mest framstående landet i MENA-regionen, med en total ETI-poäng som steg 1,5 % till 57,4 . Förbättringen stöddes av starkare finansiella muskler, snabbare utbyggnad av förnybar energi och investeringar i storskaliga batterilager . Saudiarabien, tillsammans med Israel och Förenade Arabemiraten, fortsätter att ligga över det globala genomsnittet i regionen .

Geopolitiska risker och försämrad energisäkerhet

Rapporten pekar ut flera kritiska risker:

• Energisäkerhet var den enda dimensionen av systemprestanda som försämrades (-0,9 %), på grund av svagare tillförlitlighet och sämre tillgång .
• Geopolitiska spänningar och störningar i leveranskedjor – bland annat stängningen av Hormuzsundet – bromsar direkt framstegen .
• Rättvisedimensionen (equity) återhämtade sig, hållbarheten höll ställningarna, men den totala fartens är skör .
• Mellanöstern och Nordafrika minskade totalt sett med 0,9 %, då "försvagade politiska åtaganden och infrastrukturinvesteringar tyngde framstegen" .

Vägen framåt

WEF efterlyser brådskande åtgärder för att återuppbygga den möjliggörande miljön: förstärkta elnät, storskalig batterilagring, diversifierade leveranskedjor och långsiktig politisk stabilitet – allt för att överbrygga gapet mellan rekordstora investeringar och konkreta omställningsresultat .

Plan resultat – sprickor i fasaden

De totala ETI-poängen 2026 steg i stort sett inte alls – en ökning med ynka +0,03 % jämfört med föregående år . Medan energisystemens prestanda förbättrades marginellt, motverkades detta av en nedgång i delindexet omställningsberedskap (transition readiness), som mäter den politiska, infrastrukturella och innovationsmässiga miljön för framtida framsteg . WEF beskriver situationen som "inte tillbakagång, men fragmentering och alltmer ojämn utveckling" .

Rekordinvesteringar – stillastående fart

Globala energiomställningsinvesteringar nådde en historisk topp på 33 biljoner SEK 2025, varav cirka 23 biljoner SEK gick till ren energi . Förnybar energi och kärnkraft stod tillsammans för 42 % av den globala elproduktionen, och kapaciteten för förnybar energi ökade med nästan 800 GW . Ändå möts dessa framsteg av växande hinder: överbelastade elnät, långa tillståndsprocesser, handelsrestriktioner och konfliktrelaterade störningar gör att investeringarna inte omvandlas till systemomfattande framsteg . Nedgången i omställningsberedskap signalerar att de grundläggande förutsättningarna för varaktiga framsteg försvagas .

Toppresterande: Norden leder återigen

Sverige, Finland och Danmark behåller de tre första platserna i världen, vilket speglar robust infrastruktur, diversifierade lågkoldioxidsystem och långsiktig politisk stabilitet . Bland de 20 främsta finns 14 höginkomstländer .

Indien: Stark förbättrare i motvind

Indien avancerade två placeringar till 70:e plats och är en av de starkaste förbättrarna globalt, med en av de största ökningarna i omställningsberedskap . Framstegen drevs av förbättrad energitillgång, effektivitet och utbyggnad av förnybar energi, trots en försämrad global bakgrund .

Saudiarabien: Sticker ut i Mellanöstern

Saudiarabien utmärker sig som det mest framstående landet i MENA-regionen, med en total ETI-poäng som steg 1,5 % till 57,4 . Förbättringen stöddes av starkare finansiella muskler, snabbare utbyggnad av förnybar energi och investeringar i storskaliga batterilager . Saudiarabien, tillsammans med Israel och Förenade Arabemiraten, fortsätter att ligga över det globala genomsnittet i regionen .

Geopolitiska risker och försämrad energisäkerhet

Rapporten pekar ut flera kritiska risker:

• Energisäkerhet var den enda dimensionen av systemprestanda som försämrades (-0,9 %), på grund av svagare tillförlitlighet och sämre tillgång .
• Geopolitiska spänningar och störningar i leveranskedjor – bland annat stängningen av Hormuzsundet – bromsar direkt framstegen .
• Rättvisedimensionen (equity) återhämtade sig, hållbarheten höll ställningarna, men den totala fartens är skör .
• Mellanöstern och Nordafrika minskade totalt sett med 0,9 %, då "försvagade politiska åtaganden och infrastrukturinvesteringar tyngde framstegen" .

Vägen framåt

WEF efterlyser brådskande åtgärder för att återuppbygga den möjliggörande miljön: förstärkta elnät, storskalig batterilagring, diversifierade leveranskedjor och långsiktig politisk stabilitet – allt för att överbrygga gapet mellan rekordstora investeringar och konkreta omställningsresultat .