Tillväxten pressas från flera håll

Prognosen på 2,5 procent är en nedjustering från 2,9 procent 2025. Världsbanken har sänkt sina prognoser för omkring två tredjedelar av världens ekonomier jämfört med bedömningen i januari . För tillväxt- och utvecklingsekonomier väntas tillväxten falla till 3,6 procent – den lägsta nivån sedan pandemin .

Den akuta utlösande faktorn är kriget i Mellanöstern. Konflikten har stört energiförsörjningen, drivit upp råvarupriserna och ökat osäkerheten på marknaderna . Men problemen är äldre än den senaste energichocken. Sedan 2019 har världsekonomin utsatts för vad Världsbanken beskriver som ”en av de tätaste ansamlingarna av globala chocker sedan 1970-talet” .

I ett värre scenario, där striderna trappas upp och störningarna i energiflödena börjar belasta finansmarknaderna, kan den globala tillväxten rasa till 1,3 procent . Även om störningarna i oljeleveranserna genom Hormuzsundet snart minskar väntas den globala inflationen i genomsnitt uppgå till 4 procent 2026, jämfört med 3,3 procent 2025 .

AI kan både minska och öka klyftorna

Artificiell intelligens är en av rapportens stora osäkerhetsfaktorer. På kort sikt väntas AI främst stärka tillväxten i avancerade ekonomier genom ökade investeringar, särskilt i USA. På längre sikt kan den viktigaste effekten bli högre produktivitet – men bedömningarna sträcker sig från begränsade förbättringar till ett genomgripande teknikskifte .

Världsbanken varnar för en tydlig tudelning. Rika länder leder utvecklingen och väntas ta till sig AI snabbare och i större omfattning. Om låg- och medelinkomstländer väntar med att bygga digital infrastruktur, kompetens och fungerande regelverk kan skillnaderna i produktivitet och levnadsstandard växa ytterligare .

Samtidigt finns en mindre uppmärksammad, men mer hoppfull, utveckling. Antalet platsannonser med koppling till AI ökar snabbare i medelinkomstländer: med 16 procent i länder med högre medelinkomst och 11 procent i länder med lägre medelinkomst, jämfört med 2 procent i höginkomstländer .

Det tyder på att en våg av så kallad ”liten AI” redan är på väg fram. Det handlar om billigare och mer lättillgängliga AI-lösningar som fungerar på vardagliga enheter och kan användas praktiskt inom exempelvis kreditgivning, utbildning och vård . Snabbare AI-användning i regioner med kompetent arbetskraft, stödjande regler och investeringar i digital infrastruktur – bland annat Östasien och Stillahavsområdet, Europa och Centralasien samt Sydasien – skulle kunna höja produktiviteten globalt .

Men utvecklingen sker inte automatiskt. Försenade beslut i låg- och medelinkomstländer kan i stället lämna dem ännu längre efter .

Skulder, handelshinder och energi förstärker problemen

Den svaga utvecklingen beror inte på en enda kris. Flera påfrestningar har byggts ovanpå varandra och fungerar som långvariga bromsar för tillväxten :

• Stigande skuldsättning begränsar många utvecklingsländers finanspolitiska handlingsutrymme, just när investeringar behövs som mest.
• En mer splittrad världshandel skapar en permanent effektivitetskostnad när tullar höjs och leveranskedjor delas upp.
• Politiseringen av penningpolitiken och försvagad trovärdighet gör det svårare för centralbanker att påverka inflation och inflationsförväntningar.
• Tidigarelagd handel och konsumtion bidrog till att ekonomin såg motståndskraftig ut 2025, men kan delvis ha handlat om att aktivitet flyttades fram i tiden i stället för att återhämtningen blev varaktig .

Tre möjligheter inför 2030-talet

Trots den mörka diagnosen pekar Världsbanken ut tre möjligheter som kan göra 2030-talet till en ”gyllene era” för jobb och tillväxt .

1. AI-användningen skalar upp

Även om AI inte lever upp till de mest optimistiska förväntningarna väntas tekniken höja den globala produktiviteten över 2020-talets svaga genomsnitt. Om AI utvecklas och används väl kan tillväxten under 2030-talet överstiga genomsnittet från 2000-talet och bli den starkaste tillväxtperioden sedan 1970-talet .

2. Ren energi blir en säkerhetsfråga

Energichocken i samband med konflikten i Mellanöstern stärker det strategiska argumentet för investeringar i ren energi. Frågan handlar därmed inte längre enbart om klimatpolitik, utan också om energisäkerhet och en mer stabil grund för framtida tillväxt .

3. Regional handel kan bli en plattform

Globala handelsrelationer blir mer fragmenterade, men regionala handelsavtal är fortfarande centrala för stora delar av världshandeln. De kan fungera som grund för djupare ekonomisk integration, hjälpa utvecklingsekonomier att sprida sina leveranskedjor och sänka kostnaderna .

Världsbankens budskap till beslutsfattare

Rapportens övergripande slutsats är att den globala ekonomins möjliga tillväxt kommer att förbli strukturellt låg utan samordnade politiska åtgärder. Större investeringar i hållbara sektorer, lägre handelskostnader, bättre utnyttjande av tjänstesektorn och ett högre deltagande på arbetsmarknaden skulle enligt rapporten kunna höja den potentiella BNP-tillväxten med upp till 0,7 procentenheter, till 2,9 procent .

Alternativet är inte bara några år med svagare konjunktur. Världsbanken varnar för djupgående konsekvenser för världens möjligheter att bekämpa klimatförändringarna och minska fattigdomen . Det stora vägvalet inför det kommande årtiondet blir därför om AI, energi och handel förstärker klyftorna – eller används för att minska dem.

Tillväxten pressas från flera håll

Prognosen på 2,5 procent är en nedjustering från 2,9 procent 2025. Världsbanken har sänkt sina prognoser för omkring två tredjedelar av världens ekonomier jämfört med bedömningen i januari . För tillväxt- och utvecklingsekonomier väntas tillväxten falla till 3,6 procent – den lägsta nivån sedan pandemin .

Den akuta utlösande faktorn är kriget i Mellanöstern. Konflikten har stört energiförsörjningen, drivit upp råvarupriserna och ökat osäkerheten på marknaderna . Men problemen är äldre än den senaste energichocken. Sedan 2019 har världsekonomin utsatts för vad Världsbanken beskriver som ”en av de tätaste ansamlingarna av globala chocker sedan 1970-talet” .

I ett värre scenario, där striderna trappas upp och störningarna i energiflödena börjar belasta finansmarknaderna, kan den globala tillväxten rasa till 1,3 procent . Även om störningarna i oljeleveranserna genom Hormuzsundet snart minskar väntas den globala inflationen i genomsnitt uppgå till 4 procent 2026, jämfört med 3,3 procent 2025 .

AI kan både minska och öka klyftorna

Artificiell intelligens är en av rapportens stora osäkerhetsfaktorer. På kort sikt väntas AI främst stärka tillväxten i avancerade ekonomier genom ökade investeringar, särskilt i USA. På längre sikt kan den viktigaste effekten bli högre produktivitet – men bedömningarna sträcker sig från begränsade förbättringar till ett genomgripande teknikskifte .

Världsbanken varnar för en tydlig tudelning. Rika länder leder utvecklingen och väntas ta till sig AI snabbare och i större omfattning. Om låg- och medelinkomstländer väntar med att bygga digital infrastruktur, kompetens och fungerande regelverk kan skillnaderna i produktivitet och levnadsstandard växa ytterligare .

Samtidigt finns en mindre uppmärksammad, men mer hoppfull, utveckling. Antalet platsannonser med koppling till AI ökar snabbare i medelinkomstländer: med 16 procent i länder med högre medelinkomst och 11 procent i länder med lägre medelinkomst, jämfört med 2 procent i höginkomstländer .

Det tyder på att en våg av så kallad ”liten AI” redan är på väg fram. Det handlar om billigare och mer lättillgängliga AI-lösningar som fungerar på vardagliga enheter och kan användas praktiskt inom exempelvis kreditgivning, utbildning och vård . Snabbare AI-användning i regioner med kompetent arbetskraft, stödjande regler och investeringar i digital infrastruktur – bland annat Östasien och Stillahavsområdet, Europa och Centralasien samt Sydasien – skulle kunna höja produktiviteten globalt .

Men utvecklingen sker inte automatiskt. Försenade beslut i låg- och medelinkomstländer kan i stället lämna dem ännu längre efter .

Skulder, handelshinder och energi förstärker problemen

Den svaga utvecklingen beror inte på en enda kris. Flera påfrestningar har byggts ovanpå varandra och fungerar som långvariga bromsar för tillväxten :

• Stigande skuldsättning begränsar många utvecklingsländers finanspolitiska handlingsutrymme, just när investeringar behövs som mest.
• En mer splittrad världshandel skapar en permanent effektivitetskostnad när tullar höjs och leveranskedjor delas upp.
• Politiseringen av penningpolitiken och försvagad trovärdighet gör det svårare för centralbanker att påverka inflation och inflationsförväntningar.
• Tidigarelagd handel och konsumtion bidrog till att ekonomin såg motståndskraftig ut 2025, men kan delvis ha handlat om att aktivitet flyttades fram i tiden i stället för att återhämtningen blev varaktig .

Tre möjligheter inför 2030-talet

Trots den mörka diagnosen pekar Världsbanken ut tre möjligheter som kan göra 2030-talet till en ”gyllene era” för jobb och tillväxt .

1. AI-användningen skalar upp

Även om AI inte lever upp till de mest optimistiska förväntningarna väntas tekniken höja den globala produktiviteten över 2020-talets svaga genomsnitt. Om AI utvecklas och används väl kan tillväxten under 2030-talet överstiga genomsnittet från 2000-talet och bli den starkaste tillväxtperioden sedan 1970-talet .

2. Ren energi blir en säkerhetsfråga

Energichocken i samband med konflikten i Mellanöstern stärker det strategiska argumentet för investeringar i ren energi. Frågan handlar därmed inte längre enbart om klimatpolitik, utan också om energisäkerhet och en mer stabil grund för framtida tillväxt .

3. Regional handel kan bli en plattform

Globala handelsrelationer blir mer fragmenterade, men regionala handelsavtal är fortfarande centrala för stora delar av världshandeln. De kan fungera som grund för djupare ekonomisk integration, hjälpa utvecklingsekonomier att sprida sina leveranskedjor och sänka kostnaderna .

Världsbankens budskap till beslutsfattare

Rapportens övergripande slutsats är att den globala ekonomins möjliga tillväxt kommer att förbli strukturellt låg utan samordnade politiska åtgärder. Större investeringar i hållbara sektorer, lägre handelskostnader, bättre utnyttjande av tjänstesektorn och ett högre deltagande på arbetsmarknaden skulle enligt rapporten kunna höja den potentiella BNP-tillväxten med upp till 0,7 procentenheter, till 2,9 procent .

Alternativet är inte bara några år med svagare konjunktur. Världsbanken varnar för djupgående konsekvenser för världens möjligheter att bekämpa klimatförändringarna och minska fattigdomen . Det stora vägvalet inför det kommande årtiondet blir därför om AI, energi och handel förstärker klyftorna – eller används för att minska dem.