Överenskommelsen är dock inte ett slutligt fredsavtal. Den förlänger en vapenvila som först tillkännagavs i april med ytterligare 60 dagar – en period då Washington och Teheran ska försöka förhandla fram en permanent uppgörelse .
Den centrala formuleringen är ett omedelbart och permanent stopp för militära aktiviteter på alla fronter, inklusive Libanon . USA:s president Donald Trump undertecknade dokumentet vid en middag på Versaillespalatset, som stod värd för Frankrikes president Emmanuel Macron, efter G7-mötet i Évian. Irans president Masoud Pezeshkian skrev under på distans i Teheran .
Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif ledde medlingen efter flera månaders indirekta samtal mellan Washington och Teheran.
Den amerikanska sidan offentliggjorde memorandumets text på onsdagskvällen. Enligt pakistanska medlare började avtalet gälla direkt .
Demokratiska ledamöter i USA:s kongress kräver omedelbara genomgångar från Vita huset om avtalets innehåll . Samtidigt har en tvärpolitisk samsyn vuxit fram kring att varje slutligt kärnteknikavtal måste godkännas genom en omröstning i kongressen. Det tyder på ett motstånd mot att en permanent uppgörelse skulle kunna slutas enbart genom ett beslut av presidentadministrationen .
G7-ländernas ledare har välkomnat den preliminära överenskommelsen, men efterlyser samtidigt en omedelbar vapenvila i Libanon. De har också betonat behovet av att bredda de globala energitransportvägarna, mot bakgrund av oron för att trafiken genom Hormuzsundet ska förbli osäker .
Trump har framhållit att överenskommelsen inte är ett slutligt fredsavtal, utan ett första steg mot bredare förhandlingar . Han har också varnat för att USA kan återuppta bombningarna av Iran om landets ledare ”inte sköter sig” eller inte lever upp till sina åtaganden .
Iranska företrädare har beskrivit memorandumet som en seger och pekat på vad de anser vara betydande amerikanska eftergifter: lättade sanktioner, ett hävt embargo och ekonomiskt stöd till återuppbyggnad . Pezeshkian kallade avtalet ett ”historiskt dokument och ett budskap från ett mäktigt Iran” .
Israel har inte undertecknat avtalet, men uppges ha konsulterats nära. Vapenvilan omfattar Libanon och alla fronter där Iranallierade grupper är involverade . Israel nämns inte uttryckligen i memorandumet, trots att landet genomfört återkommande attacker i Libanon sedan början av mars .
Memorandumets första avsnitt slår fast att USA och Iran har enats om ett ”omedelbart och permanent stopp för militära aktiviteter på alla fronter, inklusive Libanon”. Länderna åtar sig också att skydda Libanons ”territoriella integritet och suveränitet” .
Texten beskriver däremot inte i detalj vilken roll Iranallierade grupper i Libanon ska ha. Avtalet markerar ändå ett möjligt steg mot minskad regional spänning efter månader av israeliska attacker och operationer med stöd av Iran i flera delar av regionen.
Förhandlingsfönstret på 60 dagar ska ge parterna tid att försöka nå en mer omfattande fredsuppgörelse. Bland de viktigaste frågorna finns:
USA har samtidigt signalerat att hotet om nya militära insatser ligger kvar som påtryckningsmedel. Iran framställer i sin tur avtalet som ett erkännande av landets strategiska position. Det gör att memorandumet både kan bli startpunkten för en varaktig nedtrappning och en skör överenskommelse vars framtid beror på hur snabbt åtagandena genomförs.
Överenskommelsen är dock inte ett slutligt fredsavtal. Den förlänger en vapenvila som först tillkännagavs i april med ytterligare 60 dagar – en period då Washington och Teheran ska försöka förhandla fram en permanent uppgörelse .
Den centrala formuleringen är ett omedelbart och permanent stopp för militära aktiviteter på alla fronter, inklusive Libanon . USA:s president Donald Trump undertecknade dokumentet vid en middag på Versaillespalatset, som stod värd för Frankrikes president Emmanuel Macron, efter G7-mötet i Évian. Irans president Masoud Pezeshkian skrev under på distans i Teheran .
Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif ledde medlingen efter flera månaders indirekta samtal mellan Washington och Teheran.
Den amerikanska sidan offentliggjorde memorandumets text på onsdagskvällen. Enligt pakistanska medlare började avtalet gälla direkt .
Demokratiska ledamöter i USA:s kongress kräver omedelbara genomgångar från Vita huset om avtalets innehåll . Samtidigt har en tvärpolitisk samsyn vuxit fram kring att varje slutligt kärnteknikavtal måste godkännas genom en omröstning i kongressen. Det tyder på ett motstånd mot att en permanent uppgörelse skulle kunna slutas enbart genom ett beslut av presidentadministrationen .
G7-ländernas ledare har välkomnat den preliminära överenskommelsen, men efterlyser samtidigt en omedelbar vapenvila i Libanon. De har också betonat behovet av att bredda de globala energitransportvägarna, mot bakgrund av oron för att trafiken genom Hormuzsundet ska förbli osäker .
Trump har framhållit att överenskommelsen inte är ett slutligt fredsavtal, utan ett första steg mot bredare förhandlingar . Han har också varnat för att USA kan återuppta bombningarna av Iran om landets ledare ”inte sköter sig” eller inte lever upp till sina åtaganden .
Iranska företrädare har beskrivit memorandumet som en seger och pekat på vad de anser vara betydande amerikanska eftergifter: lättade sanktioner, ett hävt embargo och ekonomiskt stöd till återuppbyggnad . Pezeshkian kallade avtalet ett ”historiskt dokument och ett budskap från ett mäktigt Iran” .
Israel har inte undertecknat avtalet, men uppges ha konsulterats nära. Vapenvilan omfattar Libanon och alla fronter där Iranallierade grupper är involverade . Israel nämns inte uttryckligen i memorandumet, trots att landet genomfört återkommande attacker i Libanon sedan början av mars .
Memorandumets första avsnitt slår fast att USA och Iran har enats om ett ”omedelbart och permanent stopp för militära aktiviteter på alla fronter, inklusive Libanon”. Länderna åtar sig också att skydda Libanons ”territoriella integritet och suveränitet” .
Texten beskriver däremot inte i detalj vilken roll Iranallierade grupper i Libanon ska ha. Avtalet markerar ändå ett möjligt steg mot minskad regional spänning efter månader av israeliska attacker och operationer med stöd av Iran i flera delar av regionen.
Förhandlingsfönstret på 60 dagar ska ge parterna tid att försöka nå en mer omfattande fredsuppgörelse. Bland de viktigaste frågorna finns:
USA har samtidigt signalerat att hotet om nya militära insatser ligger kvar som påtryckningsmedel. Iran framställer i sin tur avtalet som ett erkännande av landets strategiska position. Det gör att memorandumet både kan bli startpunkten för en varaktig nedtrappning och en skör överenskommelse vars framtid beror på hur snabbt åtagandena genomförs.