Ethereums kontroversiella förslag EIP-8363 – vad innebär det och varför protesterar alla?

De fem största kritikerna

1. Förödande effekt på DeFi:s utlåningsmarknader
Vid nuvarande stakingsnivåer på cirka 41,5 miljoner ETH skulle förslaget minska validerarnas inkomst från ungefär 2,68% till omkring 1,19% – en minskning på cirka 55% . Denna kraftiga nedgång skulle få ringar på vattnet till likvida stakingtokens (LST:er) som stETH, vilka används flitigt som säkerhet i protokoll som Aave och Maker. Aave-grundaren Stani Kulechov har uttalat sig starkt emot förslaget och varnar för att det kan destabilisera utlåningsmarknader som bygger på stETH och andra LST:er som säkerhet . SharpLinks vd Joseph Chalom argumenterade att utkastet skulle "ta bort basräntan från cirka 35 miljarder dollar i likvida stakingtoken-säkerheter" .

2. Risk för minskad decentralisering
Kritiker menar att sänkta avkastningar skulle slå ut solo-validerare och oberoende operatörer först, vilket koncentrerar valideringsmakten hos stora, subventionerade aktörer som har råd att driva validerare med negativ avkastning – raka motsatsen till förslagets uttalade mål om ökad decentralisering . Ett inlägg på X från Four Pillars noterade: "När avkastningen faller pressas solo-validerare och oberoende operatörer ut först, valideringsgruppen koncentreras bland ett fåtal..." .

3. Ett bakslag för institutionell adoption
SharpLinks vd Joseph Chalom varnade offentligt för att EIP-8363 "skulle kunna döda ETH:s största fördel gentemot Bitcoin" – dess räntebärande säkerhetsmodell – och kan utlösa institutionell försäljning av ETH och LST:er när institutioner avvecklar sina stakingspositioner . Lägre stakingsavkastning skulle minska institutionernas aptit på ETH som en räntebärande tillgång, och detta kommer vid en kritisk tidpunkt för nätverkets institutionella momentum .

4. Osäker jämvikt och säkerhetsrisk
Blockworks Research noterar att den slutliga stakingsjämvikten efter förändringen är osäker . Även om förslaget sannolikt skulle minska staking utan att omedelbart hota nätverkssäkerheten, är efterdyningarna svåra att modellera. Om för mycket kapital lämnar insatsen kan nätverket bli mindre säkert, även om detta anses vara en sekundär oro jämfört med de ekonomiska störningarna .

5. Processproblem: förhastat och dåligt tajmat
Utkastet lämnades in bara två dagar före deadline för All Core Devs (ACD) för förslag som riktar sig mot nästa hårda gaffel, Hegotá (väntad under Q2 2027). Detta väckte kritik om att förslaget var förhastat och saknade tillräcklig gemenskapsdiskussion innan det introducerades . Den tighta tidslinjen har varit en återkommande stridsfråga i diskussionstråden på Ethereum Magicians .

Aktuella odds: EIP-8363 kommer sannolikt inte att gå igenom

Vid All Core Devs-mötet den 6 augusti 2026 indikerade den presenterande författaren att de överväger att dra tillbaka EIP-8363 från övervägande för Hegotá-uppgraderingen . Förslaget är fortfarande bara ett utkast – det har inte antagits i någon uppgradering och har inte godkänts, schemalagts eller bekräftats för någon framtida hård gaffel .

Blockworks Research bedömde förslaget som "osannolikt att gå igenom" på grund av dess komplexitet, potential för störningar av staking och DeFi, samt den hårda kritik det har genererat . Flera analytiker drar en direkt parallell till Solanas SIMD-228, ett dynamiskt stakingsutgivningsförslag som misslyckades i mars 2025 efter att ha fått 61,4% stöd – långt under supermajoritetskravet på 66,67% .

Parallella diskussioner på Solana

Medan Ethereum debatterar EIP-8363, driver Solana fram egna förslag för att minska utbudet genom sitt on-chain-styrningssystem, samlade som SGP-0003 :

• SIMD-0553 – Inför en resursbaserad avgiftsmodell för att kraftigt öka förbränningen av SOL-avgifter, vilket potentiellt kan höja dagligen bränd SOL från cirka 650 tokens till mellan 7 500 och 9 000 tokens (en ökning från cirka 47 000 dollar till 650 000 dollar i dagligt brännvärde) .
• SIMD-0411 – Ett förnyat försök att fördubbla Solanas disinflationsstakt från -15% per år till -30% per år, för att nå inflationsmålet på 1,5% tidigare .

Till skillnad från EIP-8363 har Solanas förslag fortskridit smidigare genom styrningsprocessen. Varje SGP säkrade det erforderliga stödet på 15% från aktiv insats för att gå in i en 16-dagars diskussionsfas, följt av en 11-epok (cirka 22 dagar) lång process med diskussion, snapshot av insatser och omröstning. Godkännande kräver fortfarande två tredjedelar av avgörande insats .

Den viktiga skillnaden: Solanas SIMD-228 (den närmaste analogen till EIP-8363) misslyckades redan i mars 2025 efter att precis ha missat supermajoritetskravet, vilket illustrerar hur svårt det är att genomföra dynamiska utgivningsförändringar i praktiken . Solanas nuvarande förslag fokuserar istället på avgiftsförbränningsmekanismer (SIMD-0553) och fasta inflationssänkningar (SIMD-0411), vilket är mindre störande för dem som satsar .