För OQC är beskedet mer än en symbolisk framgång. Investerare börjar i allt högre grad skilja mellan kvantteknik som fortfarande ligger långt från praktisk användning och plattformar som redan kan installeras, driftsättas och testas i kommersiella miljöer. OQC försöker placera sig i den senare kategorin – med fokus på datacenter och kunder inom bland annat finans, försvar och säkerhet.

En rekordrunda i ett allt hetare investeringsklimat

Rundan leddes av Bullhound Capital och hade British Business Bank som ankarinvesterare med ett åtagande på 100 miljoner pund. J.P. Morgan agerade exklusiv placeringsagent.

Storleken på rundan speglar en bredare utveckling i Europa. Det är den fjärde europeiska kvantteknikrundan på över 100 miljoner dollar sedan januari 2026 – fler än de tre motsvarande rundor som noterades under hela 2025.

Quantinuums kapitalanskaffning på 600 miljoner dollar under 2025 är fortfarande den största privata investeringsrundan i sektorn, men OQC:s Series C uppges nu vara den största privata rundan som helt fokuserar på ett europeiskt kvantdatorbolag.

Vilka investerar?

Investerargruppen kombinerar statligt stödd utvecklingsfinansiering, riskkapital med inriktning på avancerad teknik, universitetskapital och institutionella investerare. Den nya finansieringen omfattar bland andra Fynveur, som rådgivits av Invus, COFIDES, RCM Private Markets Fund under förvaltning av Rokos Capital Management, Alpha Edison, Fulcrum Asset Management, Pentland Ventures, Magdalen College Oxford, Adaptive Capital Partners, Firgun Ventures, 18 West och Oxford Capital.

Bland de befintliga investerare som återkommer finns Oxford Science Enterprises, SBI, Chevron Technology Ventures, University of Tokyo Edge Capital Partners och OTIF Ventures.

Chevron Technology Ventures deltar därmed återigen, vilket visar på ett fortsatt intresse från energisektorn för kvantteknikens möjliga användning inom optimering och materialvetenskap. Rundan har också en tydlig internationell prägel, med kapital från Storbritannien, Europa, USA och Japan.

Vad gör OQC?

OQC utvecklar och driver supraledande kvantdatorer som är byggda för datacentermiljöer. Företaget positionerar alltså inte sina kvantprocessorer enbart som laboratorieexperiment, utan som infrastruktur som kan användas tillsammans med traditionella system för högpresterande beräkningar. Tillgången erbjuds både som molntjänst och genom direktanslutna installationer hos kunder.

Tekniken bygger på supraledande chip baserade på safir. Enligt OQC är systemen redan utplacerade i Storbritannien, USA, Japan och Spanien. Det innebär att bolaget har hårdvara i faktisk drift och kan samla in erfarenheter från användning i datacenter, snarare än att enbart arbeta med prototyper i forskningsmiljöer.

Varför är kunderna intresserade?

OQC riktar sig till företag och myndigheter inom områden där klassiska datorer kan stöta på praktiska beräkningsgränser. Finansiella tjänster, försvar och säkerhet nämns som centrala efterfrågedrivare.

Det handlar bland annat om optimering, simulering och kryptografiska problem som kan bli extremt svåra att hantera när antalet variabler växer. Även en begränsad kvantfördel – att lösa vissa relevanta problem snabbare eller mer exakt än med klassiska metoder – skulle kunna få ekonomisk eller strategisk betydelse.

För offentliga aktörer finns dessutom en fråga om teknisk suveränitet. När kvantberäkning kopplas till kryptering och säker kommunikation kan tillgång till betrodd, inhemsk infrastruktur bli en strategisk tillgång. OQC:s modell, med möjlighet till datalagring och databehandling inom landet, kan därför passa krav från både försvarsmyndigheter och reglerade finansbolag.

Så ska pengarna användas

OQC pekar ut två huvudområden för kapitalet:

• att bygga ut den operativa närvaron på prioriterade internationella marknader, bland annat genom fler datacenterinstallationer, lokal försäljning och support samt möjliga samarbeten med nationella molnleverantörer
• att skynda på utvecklingen mot kommersiellt användbar och feltolerant kvantberäkning

Bolagets produktplan innehåller två namngivna system. OQC TITAN beskrivs som det första systemet som siktar på verklig kommersiell fördel – alltså en nivå där kunder kan köpa beräkningskapacitet och få ett nytt ekonomiskt värde från kvantbaserade arbetsflöden, inte bara experimentella resultat.

OQC ATHENA ligger längre fram i planen och ska enligt bolaget ”omdefiniera beräkningskraft senast 2031”. Detaljerna är begränsade, men målet antyder en feltolerant arkitektur med storskaliga, felkorrigerade logiska kvantbitar. Det är den utvecklingsnivå som krävs för att kvantdatorer ska kunna bli ett bredare industriellt verktyg, snarare än en specialiserad accelerator för ett fåtal problemtyper.

Efter Series C uppger OQC att bolaget sammanlagt har tagit in omkring 430 miljoner pund i tre finansieringsrundor.

”Ett mognadstest” för brittisk kvantteknik

OQC:s vd Gerald Mullally kallade rundan ”ett mognadstest för brittisk kvantberäkning” och sade att den visar att brittiska företag kan spela en ledande roll i en teknik som kommer att påverka allas framtid. Han beskrev också en tydlig förändring på marknaden: från långsiktiga löften till leveranser på kortare sikt.

Rachel Reeves, Storbritanniens finansminister, kallade finansieringen ”en stor förtroendeförklaring för Storbritanniens kvantsektor”. Hon lyfte fram kvantteknik och artificiell intelligens som delar av regeringens strategi för ekonomisk tillväxt och uppgav att Storbritannien har avsatt upp till 2 miljarder pund för att hjälpa landets kvantbolag att nå kommersiell skala.

Strukturen i rundan är därför talande: statligt kapital från British Business Bank kombineras med privata institutionella investeringar för att bygga upp ett brittiskt bolag inom en teknik som betraktas som strategiskt viktig.

Det återstår samtidigt stora tekniska utmaningar. OQC måste bland annat förbättra felkorrigering i stor skala, höja andelen fungerande kvantbitar och få ekonomin i molnbaserade kvantberäkningar att fungera. Men själva finansieringen visar att många tunga investerare nu bedömer att vägen från vetenskapligt löfte till användbar infrastruktur är tillräckligt kort för att motivera en investering på flera miljarder kronor.

För OQC är beskedet mer än en symbolisk framgång. Investerare börjar i allt högre grad skilja mellan kvantteknik som fortfarande ligger långt från praktisk användning och plattformar som redan kan installeras, driftsättas och testas i kommersiella miljöer. OQC försöker placera sig i den senare kategorin – med fokus på datacenter och kunder inom bland annat finans, försvar och säkerhet.

En rekordrunda i ett allt hetare investeringsklimat

Rundan leddes av Bullhound Capital och hade British Business Bank som ankarinvesterare med ett åtagande på 100 miljoner pund. J.P. Morgan agerade exklusiv placeringsagent.

Storleken på rundan speglar en bredare utveckling i Europa. Det är den fjärde europeiska kvantteknikrundan på över 100 miljoner dollar sedan januari 2026 – fler än de tre motsvarande rundor som noterades under hela 2025.

Quantinuums kapitalanskaffning på 600 miljoner dollar under 2025 är fortfarande den största privata investeringsrundan i sektorn, men OQC:s Series C uppges nu vara den största privata rundan som helt fokuserar på ett europeiskt kvantdatorbolag.

Vilka investerar?

Investerargruppen kombinerar statligt stödd utvecklingsfinansiering, riskkapital med inriktning på avancerad teknik, universitetskapital och institutionella investerare. Den nya finansieringen omfattar bland andra Fynveur, som rådgivits av Invus, COFIDES, RCM Private Markets Fund under förvaltning av Rokos Capital Management, Alpha Edison, Fulcrum Asset Management, Pentland Ventures, Magdalen College Oxford, Adaptive Capital Partners, Firgun Ventures, 18 West och Oxford Capital.

Bland de befintliga investerare som återkommer finns Oxford Science Enterprises, SBI, Chevron Technology Ventures, University of Tokyo Edge Capital Partners och OTIF Ventures.

Chevron Technology Ventures deltar därmed återigen, vilket visar på ett fortsatt intresse från energisektorn för kvantteknikens möjliga användning inom optimering och materialvetenskap. Rundan har också en tydlig internationell prägel, med kapital från Storbritannien, Europa, USA och Japan.

Vad gör OQC?

OQC utvecklar och driver supraledande kvantdatorer som är byggda för datacentermiljöer. Företaget positionerar alltså inte sina kvantprocessorer enbart som laboratorieexperiment, utan som infrastruktur som kan användas tillsammans med traditionella system för högpresterande beräkningar. Tillgången erbjuds både som molntjänst och genom direktanslutna installationer hos kunder.

Tekniken bygger på supraledande chip baserade på safir. Enligt OQC är systemen redan utplacerade i Storbritannien, USA, Japan och Spanien. Det innebär att bolaget har hårdvara i faktisk drift och kan samla in erfarenheter från användning i datacenter, snarare än att enbart arbeta med prototyper i forskningsmiljöer.

Varför är kunderna intresserade?

OQC riktar sig till företag och myndigheter inom områden där klassiska datorer kan stöta på praktiska beräkningsgränser. Finansiella tjänster, försvar och säkerhet nämns som centrala efterfrågedrivare.

Det handlar bland annat om optimering, simulering och kryptografiska problem som kan bli extremt svåra att hantera när antalet variabler växer. Även en begränsad kvantfördel – att lösa vissa relevanta problem snabbare eller mer exakt än med klassiska metoder – skulle kunna få ekonomisk eller strategisk betydelse.

För offentliga aktörer finns dessutom en fråga om teknisk suveränitet. När kvantberäkning kopplas till kryptering och säker kommunikation kan tillgång till betrodd, inhemsk infrastruktur bli en strategisk tillgång. OQC:s modell, med möjlighet till datalagring och databehandling inom landet, kan därför passa krav från både försvarsmyndigheter och reglerade finansbolag.

Så ska pengarna användas

OQC pekar ut två huvudområden för kapitalet:

• att bygga ut den operativa närvaron på prioriterade internationella marknader, bland annat genom fler datacenterinstallationer, lokal försäljning och support samt möjliga samarbeten med nationella molnleverantörer
• att skynda på utvecklingen mot kommersiellt användbar och feltolerant kvantberäkning

Bolagets produktplan innehåller två namngivna system. OQC TITAN beskrivs som det första systemet som siktar på verklig kommersiell fördel – alltså en nivå där kunder kan köpa beräkningskapacitet och få ett nytt ekonomiskt värde från kvantbaserade arbetsflöden, inte bara experimentella resultat.

OQC ATHENA ligger längre fram i planen och ska enligt bolaget ”omdefiniera beräkningskraft senast 2031”. Detaljerna är begränsade, men målet antyder en feltolerant arkitektur med storskaliga, felkorrigerade logiska kvantbitar. Det är den utvecklingsnivå som krävs för att kvantdatorer ska kunna bli ett bredare industriellt verktyg, snarare än en specialiserad accelerator för ett fåtal problemtyper.

Efter Series C uppger OQC att bolaget sammanlagt har tagit in omkring 430 miljoner pund i tre finansieringsrundor.

”Ett mognadstest” för brittisk kvantteknik

OQC:s vd Gerald Mullally kallade rundan ”ett mognadstest för brittisk kvantberäkning” och sade att den visar att brittiska företag kan spela en ledande roll i en teknik som kommer att påverka allas framtid. Han beskrev också en tydlig förändring på marknaden: från långsiktiga löften till leveranser på kortare sikt.

Rachel Reeves, Storbritanniens finansminister, kallade finansieringen ”en stor förtroendeförklaring för Storbritanniens kvantsektor”. Hon lyfte fram kvantteknik och artificiell intelligens som delar av regeringens strategi för ekonomisk tillväxt och uppgav att Storbritannien har avsatt upp till 2 miljarder pund för att hjälpa landets kvantbolag att nå kommersiell skala.

Strukturen i rundan är därför talande: statligt kapital från British Business Bank kombineras med privata institutionella investeringar för att bygga upp ett brittiskt bolag inom en teknik som betraktas som strategiskt viktig.

Det återstår samtidigt stora tekniska utmaningar. OQC måste bland annat förbättra felkorrigering i stor skala, höja andelen fungerande kvantbitar och få ekonomin i molnbaserade kvantberäkningar att fungera. Men själva finansieringen visar att många tunga investerare nu bedömer att vägen från vetenskapligt löfte till användbar infrastruktur är tillräckligt kort för att motivera en investering på flera miljarder kronor.