Roman ska kartlägga universum med Hubble-skärpa – men hundra gånger större synfält

NASA:s Nancy Grace Roman Space Telescope är planerat att lyfta söndagen den 30 augusti 2026 klockan 7.26 EDT, vilket motsvarar 13.26 svensk tid. Uppskjutningen ska ske från Launch Complex 39A vid Kennedy Space Center i Florida, ombord på en SpaceX Falcon Heavy. 2

Datumet är fortfarande ett planeringsmål. NASA och dess samarbetspartner kan flytta uppskjutningen om tester eller förberedelser av teleskopet, raketen eller marksystemen kräver mer tid. 14

En resa till L2

Efter uppskjutningen ska Roman färdas ungefär 1,5 miljoner kilometer från jorden till den andra lagrangepunkten i systemet solen–jorden, kallad L2. Det är där NASA planerar att placera observatoriet för dess vetenskapliga arbete. 135

Roman börjar inte kartlägga universum direkt efter ankomsten. Teleskopet ska först genomgå omkring tre månaders tester och driftsättning. Under den perioden fäller ingenjörerna ut, kontrollerar och kalibrerar instrumenten innan de ordinarie observationerna kan börja. 3547

Huvuduppdraget är planerat att pågå i fem år, men NASA har ett mål om att kunna fortsätta driften i upp till tio år, om bränsle, instrument och övriga system räcker till. 35

Inte en ny Hubble – utan en kosmisk kartograf

Roman är inte tänkt att ersätta Hubble. De två teleskopen har båda en primärspegel på 2,4 meter, och Roman ska kunna leverera jämförbar känslighet och upplösning. 1931

Den stora skillnaden är hur mycket himmel teleskopet kan se samtidigt. Romans Wide Field Instrument ska täcka minst 100 gånger större himmelsyta i en enda riktning än Hubble. Det gör att Roman snabbt kan undersöka breda områden utan att ge avkall på bildkvaliteten. 1933

Hubble och James Webb används ofta för mer riktade och detaljerade studier av utvalda objekt. Roman får i stället rollen som en slags kosmisk upptäcktskarta: teleskopet kan hitta stora mängder intressanta galaxer, tillfälliga ljusfenomen och möjliga planetsystem som andra observatorier sedan kan studera närmare. 3337

På jakt efter universums mörka sida

Ett av Romans viktigaste uppdrag är att använda stora infraröda kartläggningar för att undersöka hur galaxer är fördelade och hur deras former och avstånd har förändrats under universums historia.

Mätningarna kan ge forskarna bättre grepp om mörk materia, som inte kan ses direkt men märks genom sin gravitation, och mörk energi, den fortfarande gåtfulla påverkan som kopplas till att universums expansion accelererar. 1718

NASA bedömer att Roman under uppdraget kan mäta ljus från mer än en miljard galaxer. Den bredaste planerade kartläggningen väntas omfatta hundratals miljoner galaxer. 717

Teleskopet ska även studera exoplaneter och andra infraröda objekt. Det stora synfältet är särskilt användbart för att hitta sällsynta objekt och kortvariga förändringar i ljusstyrka – sådant som en mer begränsad observation riskerar att missa.

En enorm mängd data – tillgänglig för forskare

Romans breda blick kommer att skapa en ovanligt stor dataström. NASA anger en förväntad datamängd på omkring 11 terabit per dag, vilket motsvarar cirka 1,4 terabyte rådata per dag. Tekniska planeringsdokument uppskattar volymen till ungefär 4 petabyte per år. 3435

NASA räknar också med att Roman kan avbilda mer än 50 gånger så stor himmelsyta som Hubble täckte under sina första 30 år. Det är prognoser, inte garantier, men siffrorna visar vad som framför allt skiljer Roman från tidigare rymdteleskop: förmågan att bygga en bred och enhetlig karta över det infraröda universum. 33

Romans observationsdata ska enligt NASA göras offentligt tillgängliga inom några dagar efter observationerna. Det innebär att materialet kan användas av forskare även utanför de team som planerade de ursprungliga kartläggningarna. 38

Koronagrafen ska testa framtidens exoplanetteknik

Roman har två huvudinstrument: Wide Field Instrument och Coronagraph Instrument. Koronagrafen är framför allt en teknikdemonstration, inte teleskopets huvudsakliga kamera för kartläggningen. 1932

En koronagraf blockerar en del av ljuset från en stjärna, så att svagare objekt i närheten kan upptäckas. Romans tekniska mål omfattar en efterbehandlad kontrast i storleksordningen 10⁻⁸ till 10⁻⁹, vilket ska testa metoder för att direkt avbilda och karakterisera exoplaneter. 3234

Tekniken kan bli viktig för framtida rymdsonder som ska studera planeter utanför solsystemet mer direkt. Det är dock viktigt att skilja på teknikmålet och förväntningarna: Roman lovar inte rutinmässiga, detaljerade porträtt av jordliknande världar.

Ett internationellt projekt

Roman utvecklas och drivs genom ett brett samarbete mellan NASA:s centra, Space Telescope Science Institute, industripartner och internationella organisationer. Bland bidragsgivarna finns ESA, JAXA, den franska rymdorganisationen CNES och Max Planck-institutet. 4243

Japans rymdorganisation JAXA bidrar bland annat till koronagrafen, samordnade observationer och kommunikationsinfrastruktur. NASA listar JAXA:s GREAT-nätverk bland teleskopets markstationer, och en JAXA-anläggning i Nagano väntas ta emot observationsdata från Roman. 354748

Teleskopets vetenskapliga genomslag kommer också att bero på samarbete med andra observatorier. Roman kan fungera som en bred upptäcktskarta, medan Hubble, Webb, Vera C. Rubin Observatory och markbaserade teleskop följer upp de mest intressanta eller ovanliga målen. 3337

De största upptäckterna kan vara de ingen väntar sig

Roman har tydliga mål: att mäta egenskaper hos mörk energi och mörk materia, kartlägga galaxer och studera planetsystem. Men stora kartläggningar brukar också avslöja fenomen som inte fanns med i den ursprungliga planen.

Kombinationen av infraröd känslighet, Hubble-liknande upplösning och ett betydligt större synfält bör kunna blottlägga sällsynta objekt, övergående händelser och storskaliga mönster i delar av himlen som hittills varit svåra att undersöka på ett enhetligt sätt.

Roman kan därför ge mer än svar på redan formulerade frågor. Teleskopets kanske viktigaste bidrag blir en ny lista över frågor som astronomerna ännu inte vet att de behöver ställa.