En ring på Google Maps avslöjade den uråldriga nedslagsstrukturen Uhackatik

En rundning på en digital karta är inte i sig ett bevis för en meteoritsmäll. Men vid sjön Marsal i den avlägsna Côte-Nord-regionen i Québec blev den just startpunkten för en vetenskaplig undersökning. Efter kartstudier, fältarbete och analyser av bergprover pekar resultaten på att Uhackatik är en omkring 25 kilometer bred struktur skapad av ett hyperhastighetsnedslag för ungefär 390 miljoner år sedan. 12

Började med en sökning efter en campingplats

År 2024 använde den franske amatörastronomen Joël Lapointe satellitbilder och nätkartor för att planera en campingresa i Côte-Nord i nordöstra Québec. Nära sjön Marsal såg han en ovanligt cirkelformad struktur i landskapet. I stället för att avfärda den som en tillfällighet misstänkte han att den kunde ha bildats vid ett nedslag och tog kontakt med experter i Europa och Nordamerika. 1

Lapointes rapport ledde till att området kring sjön Marsal undersöktes som en möjlig nedslagsstruktur. Landsat-bilder visar också den diskreta cirkelformade konturen, med sjön nära strukturens centrum. 1

En cirkel på kartan räcker inte

Runda eller nästan runda former i terrängen kan uppstå genom flera geologiska processer, exempelvis vulkanism, tektoniska rörelser och erosion. Satellitbilden var därför en hypotes att pröva – inte ett slutgiltigt svar.

Forskarna gick igenom geologiska kartor, höjddata och befintliga prover innan en särskild fältexpedition genomfördes i oktober 2025. I arbetet deltog bland andra planetgeologen Gordon Osinski från Western University i Kanada. 2

Sprickkoner gav det starkaste fältbeviset

I strukturens centrala delar hittade forskarna sprickkoner (shatter cones) i Grenville-berggrunden, med storlekar på några decimeter. Det är konformade mönster i berg som uppkommer när extremt kraftiga chockvågor passerar genom materialet. De räknas som ett mycket övertygande synligt tecken på ett nedslag. 12

Forskargruppen omtolkade också den närliggande Marsal Breccia-formationen. Materialet hade tidigare beskrivits som vulkaniskt, men tolkas nu som nedslagssmälta: berg som smälte i samband med kollisionen. Lagret kan vara upp till omkring 50 meter tjockt och har pelarformiga sprickor samt fragment av den underliggande berggrunden. 2

Dateringen pekar på devontiden

Mätningar av orienterade borrkärnor ger en ålder på cirka 390 miljoner år, med ett uppskattat intervall på 370–400 miljoner år. Preliminära blyisotopdata från zirkon ger dessutom ett förenligt yngsta åldersintervall på ungefär 350–400 miljoner år. Tillsammans stödjer resultaten att nedslaget inträffade under devon, för omkring 390 miljoner år sedan. 2

Enligt forskargruppens vetenskapliga sammanfattning bekräftar den samlade evidensen att det rör sig om en cirka 25 kilometer bred struktur från ett hyperhastighetsnedslag. 2

Namnet Uhackatik och vägen till formellt erkännande

Efter samtal med Innu-rådet i Ekuanitshit valde forskarna namnet Uhackatik för strukturen. 28

Nedslagsursprunget beskrivs som i huvudsak bekräftat, men den formella registreringen i officiella kataloger följer en separat granskningsprocess hos en kommitté inom Meteoritical Society. Därför är den mest precisa beskrivningen att bevisläget är mycket starkt och att strukturen väntar på formellt erkännande. 8

Från allmän observation till geologisk upptäckt

Historien om Uhackatik visar hur en observation från allmänheten kan bidra till forskning när den följs av systematisk granskning. Lapointe bekräftade inte en krater genom att titta på Google Maps; han identifierade ett mönster värt att undersöka och förmedlade det till rätt expertis.

Det var sedan chockspåren i berget, den geologiska tolkningen och åldersbestämningarna som gjorde en diskret cirkel vid sjön Marsal till en av Kanadas mest uppmärksammade uråldriga nedslagsstrukturer. 12