Rapporter den 17 augusti uppgav att Paks bara hade 9 centimeter kvar till gränsen för automatisk avstängning. En branschkälla beskrev samtidigt hur endast en av åtta turbiner var i drift och hur produktionen hade fallit till omkring 10 procent av den normala kapaciteten på 2 GW. De mer exakta uppgifterna om 480 MW och åtta turbiner har dock inte bekräftats oberoende av källor med högre tillförlitlighet i det tillgängliga materialet. De bör därför ses som rapporterade siffror från den aktuella tidpunkten, inte som en enhetligt verifierad statistik.

Ungerska myndigheter uppmanade hushåll och företag att spara el för att minska belastningen på systemet. Regeringen försökte också hantera vattenflödet och bevara förutsättningarna vid Paks vattenintag. Den avgörande frågan inför det väntade regnet var om inflöden från de övre delarna av avrinningsområdet och olika regleringsåtgärder skulle höja Donau tillräckligt snabbt. Om vattennivån fortsatt falla hade fler reaktorenheter behövt tas ur drift.

Regn förbättrade senare utsikterna. Ungern räknade med att kunna starta en turbin vid Paks när vattennivån steg, men varnade samtidigt för att förbättringen kunde bli kortvarig om nederbörden inte fortsatte. Det visar att produktionen kan återställas stegvis när de hydrologiska förhållandena förbättras – men också att beroendet av floden kvarstår.

Cernavodă: hela den rumänska kärnkraften stängdes

De två reaktorerna vid Cernavodă har en kapacitet på omkring 706 MW vardera. Den första hade redan kopplats bort. När Donau fortsatte att sjunka frånkopplades även den andra från elnätet, vilket försatte hela anläggningen på 1 400 MW i stillestånd. Enligt de rapporter som ingår i underlaget var det första gången sedan 2003 som torka tvingade fram ett fullständigt stopp.

Cernavodă brukar stå för omkring en femtedel av Rumäniens elproduktion. Att båda reaktorerna försvann samtidigt tog därför bort en stor och stabil elkälla just när landet redan hade problem med försörjningen. Rumänien utlyste också energikris under augusti och bad hushåll och företag att frivilligt minska sin förbrukning.

Myndigheterna tog till ovanliga åtgärder för att leda mer vatten mot anläggningens intag. Enligt rapporterna sprängdes hinder under vatten, flodbottnen muddrades och pråmar fyllda med sten sänktes för att styra vattenflödet. Åtgärderna kunde köpa tid, men de ersatte inte ett stabilt kylvattenflöde. Ett återstartstillstånd kräver att vattennivå och flöde återhämtar sig tillräckligt för att uppfylla säkerhetsvillkoren.

Därför blir värmen en dubbel belastning

Värmeböljor pressar elsystemet i två motsatta riktningar. Högre temperaturer ökar efterfrågan på el till luftkonditionering och kylning. Samtidigt minskar torkan mängden vatten som kan användas för att kyla kraftverk. När floden dessutom blir varmare kan anläggningar behöva dra ned produktionen eller begränsa utsläppen av uppvärmt kylvatten till miljön.

EU:s jordobservationsprogram Copernicus uppgav att torkan förvärrades under juli och augusti och att Donau, Loire, Po och Rhen nådde rekordlåga nivåer. Floderna används inte bara för kylning av kärnkraftverk, utan också för vattenkraft, godstransporter och industriell verksamhet. En och samma klimatchock kan därför minska elutbudet, öka efterfrågan, försvåra transporten av bränsle och varor samt driva upp de ekonomiska kostnaderna.

Konsekvenser långt utanför Donau

Även franska kärnkraftverk påverkades av höga flodtemperaturer och låga vattenflöden. En analys från ICIS, som återges i källmaterialet, uppskattade att omkring 7 GW kärnkraftskapacitet i Frankrike, Ungern och Rumänien var bortkopplad på grund av långvarig värme och ovanligt låga flodnivåer. Frankrike stod för ungefär 5 GW av uppskattningen. Det är en marknadsanalys, inte en samlad officiell statistik för hela Europa.

Även vattenkraften försvagas när flödena minskar. Samtidigt tvingade låga nivåer i Donau och Rhen fartyg att lasta mindre, vilket störde godstransporter och påverkade företagens intäkter. CNBC citerade en uppskattning från Triodos om att värmerelaterade störningar kan kosta EU:s ekonomi 180 miljarder euro, motsvarande omkring 1 procent av BNP. Det är en prognos från den citerade organisationen, inte en slutligt fastställd skadesiffra.

Vatten blir en del av energisäkerheten

Paks och Cernavodă visar att vatten måste betraktas som en lika central insatsvara i elsystemet som bränsle, elnät och produktionskapacitet. Kärnkraft kan leverera stabil el, men flodnära anläggningar är fortfarande beroende av vattennivå, flöde och temperatur för att kunna drivas säkert.

När värme och torka sammanfaller stannar problemet inte vid ett enskilt kraftverk. Kärnkraft och vattenkraft kan minska samtidigt som behovet av kylning ökar. Flodtransporterna påverkas dessutom, vilket kan göra det svårare att få fram bränsle och andra varor.

Donaukrisen är därför en påminnelse om hur klimatförändringar kan blottlägga svagheter i Europas energiinfrastruktur. Regn kan ge Paks tillbaka en del av kapaciteten, men en enskild regnperiod eliminerar inte den långsiktiga risken för kraftverk som är beroende av floder under allt mer pressade hydrologiska förhållanden.

Rapporter den 17 augusti uppgav att Paks bara hade 9 centimeter kvar till gränsen för automatisk avstängning. En branschkälla beskrev samtidigt hur endast en av åtta turbiner var i drift och hur produktionen hade fallit till omkring 10 procent av den normala kapaciteten på 2 GW. De mer exakta uppgifterna om 480 MW och åtta turbiner har dock inte bekräftats oberoende av källor med högre tillförlitlighet i det tillgängliga materialet. De bör därför ses som rapporterade siffror från den aktuella tidpunkten, inte som en enhetligt verifierad statistik.

Ungerska myndigheter uppmanade hushåll och företag att spara el för att minska belastningen på systemet. Regeringen försökte också hantera vattenflödet och bevara förutsättningarna vid Paks vattenintag. Den avgörande frågan inför det väntade regnet var om inflöden från de övre delarna av avrinningsområdet och olika regleringsåtgärder skulle höja Donau tillräckligt snabbt. Om vattennivån fortsatt falla hade fler reaktorenheter behövt tas ur drift.

Regn förbättrade senare utsikterna. Ungern räknade med att kunna starta en turbin vid Paks när vattennivån steg, men varnade samtidigt för att förbättringen kunde bli kortvarig om nederbörden inte fortsatte. Det visar att produktionen kan återställas stegvis när de hydrologiska förhållandena förbättras – men också att beroendet av floden kvarstår.

Cernavodă: hela den rumänska kärnkraften stängdes

De två reaktorerna vid Cernavodă har en kapacitet på omkring 706 MW vardera. Den första hade redan kopplats bort. När Donau fortsatte att sjunka frånkopplades även den andra från elnätet, vilket försatte hela anläggningen på 1 400 MW i stillestånd. Enligt de rapporter som ingår i underlaget var det första gången sedan 2003 som torka tvingade fram ett fullständigt stopp.

Cernavodă brukar stå för omkring en femtedel av Rumäniens elproduktion. Att båda reaktorerna försvann samtidigt tog därför bort en stor och stabil elkälla just när landet redan hade problem med försörjningen. Rumänien utlyste också energikris under augusti och bad hushåll och företag att frivilligt minska sin förbrukning.

Myndigheterna tog till ovanliga åtgärder för att leda mer vatten mot anläggningens intag. Enligt rapporterna sprängdes hinder under vatten, flodbottnen muddrades och pråmar fyllda med sten sänktes för att styra vattenflödet. Åtgärderna kunde köpa tid, men de ersatte inte ett stabilt kylvattenflöde. Ett återstartstillstånd kräver att vattennivå och flöde återhämtar sig tillräckligt för att uppfylla säkerhetsvillkoren.

Därför blir värmen en dubbel belastning

Värmeböljor pressar elsystemet i två motsatta riktningar. Högre temperaturer ökar efterfrågan på el till luftkonditionering och kylning. Samtidigt minskar torkan mängden vatten som kan användas för att kyla kraftverk. När floden dessutom blir varmare kan anläggningar behöva dra ned produktionen eller begränsa utsläppen av uppvärmt kylvatten till miljön.

EU:s jordobservationsprogram Copernicus uppgav att torkan förvärrades under juli och augusti och att Donau, Loire, Po och Rhen nådde rekordlåga nivåer. Floderna används inte bara för kylning av kärnkraftverk, utan också för vattenkraft, godstransporter och industriell verksamhet. En och samma klimatchock kan därför minska elutbudet, öka efterfrågan, försvåra transporten av bränsle och varor samt driva upp de ekonomiska kostnaderna.

Konsekvenser långt utanför Donau

Även franska kärnkraftverk påverkades av höga flodtemperaturer och låga vattenflöden. En analys från ICIS, som återges i källmaterialet, uppskattade att omkring 7 GW kärnkraftskapacitet i Frankrike, Ungern och Rumänien var bortkopplad på grund av långvarig värme och ovanligt låga flodnivåer. Frankrike stod för ungefär 5 GW av uppskattningen. Det är en marknadsanalys, inte en samlad officiell statistik för hela Europa.

Även vattenkraften försvagas när flödena minskar. Samtidigt tvingade låga nivåer i Donau och Rhen fartyg att lasta mindre, vilket störde godstransporter och påverkade företagens intäkter. CNBC citerade en uppskattning från Triodos om att värmerelaterade störningar kan kosta EU:s ekonomi 180 miljarder euro, motsvarande omkring 1 procent av BNP. Det är en prognos från den citerade organisationen, inte en slutligt fastställd skadesiffra.

Vatten blir en del av energisäkerheten

Paks och Cernavodă visar att vatten måste betraktas som en lika central insatsvara i elsystemet som bränsle, elnät och produktionskapacitet. Kärnkraft kan leverera stabil el, men flodnära anläggningar är fortfarande beroende av vattennivå, flöde och temperatur för att kunna drivas säkert.

När värme och torka sammanfaller stannar problemet inte vid ett enskilt kraftverk. Kärnkraft och vattenkraft kan minska samtidigt som behovet av kylning ökar. Flodtransporterna påverkas dessutom, vilket kan göra det svårare att få fram bränsle och andra varor.

Donaukrisen är därför en påminnelse om hur klimatförändringar kan blottlägga svagheter i Europas energiinfrastruktur. Regn kan ge Paks tillbaka en del av kapaciteten, men en enskild regnperiod eliminerar inte den långsiktiga risken för kraftverk som är beroende av floder under allt mer pressade hydrologiska förhållanden.