Vattennivåerna har fallit till nivåer som inte setts sedan åtminstone 1996 i flera länder. Vid Bezdan, där Donau rinner in i Serbien, noterades den lägsta nivån på mer än ett halvt sekel .
I Budapest sjönk mätstationen till omkring 26–28 centimeter – en historisk bottennotering . Vid flodens inlopp i Rumänien var flödet cirka 1 600 kubikmeter per sekund, mindre än hälften av det normala för perioden .
Det låga flödet påverkar inte bara energiproduktionen. Pråmar har strandat i Serbien när vattnet dragit sig tillbaka, och på vissa sträckor har floden varit så grund att den gått att korsa till fots . Godstrafiken på en av Europas viktigaste vattenvägar har störts kraftigt, samtidigt som flodkryssningar har tvingats ändra sina rutter .
Den första reaktorn vid kärnkraftverket Cernavodă stängdes kontrollerat den 28 juli eftersom Donauflödet var för lågt för kylningen . Den andra reaktorn följde den 29 juli. Det var första gången som båda reaktorerna var ur drift samtidigt på grund av låga vattennivåer .
Anläggningen brukar stå för omkring 20 procent av Rumäniens elproduktion. Regeringen har därför öppnat för finansiering av akuta åtgärder, bland annat försök att tillfälligt leda om vatten från en kanal, samt samtal om elimport från grannländer .
Även Ungerns enda kärnkraftverk, Paks, har drabbats. Produktionen vid en av reaktorerna sänktes med ungefär 50 procent från den 29 juli . Den 30–31 juli varnade premiärminister Péter Magyar för att hela anläggningen kunde behöva stängas för första gången i sin historia, eftersom insugningsmunstyckena inte längre nådde tillräckligt långt ner till kylvattnet i floden .
En fullständig avstängning skulle kunna vara i flera veckor, eftersom prognoserna pekade på att Donau skulle fortsätta sjunka . Ungern började samtidigt förbereda planer för att stora industriförbrukare skulle minska sin elanvändning .
Kärnkraftsbortfallet sammanfaller med lägre vattenkraftsproduktion i både Rumänien och Ungern. Det fördjupar elunderskottet och ökar behovet av import och andra krisåtgärder . Rumäniens beredskapsläge ger regeringen möjlighet att avsätta pengar till akuta elinköp och hantera begränsningar i elnätet .
Samtidigt har den låga vattennivån lett till begränsad bevattning för jordbruket, störningar i godstrafiken och problem för turistnäringen längs floden . Effekterna har märkts i åtminstone Rumänien, Ungern, Serbien och Kroatien.
Det här är inte bara ett isolerat problem för ett enskilt kraftverk. En långvarig värmebölja och månader med mindre nederbörd än normalt har pressat Donau till historiskt låga nivåer i flera länder samtidigt .
Kärnkraftverk placeras ofta vid stora floder eftersom de behöver stora mängder vatten för kylning. Det gör dem samtidigt sårbara för långvarig torka och låga flöden. När torra perioder blir vanligare och intensivare ökar risken för att samma väderhändelse slår mot flera samhällsfunktioner samtidigt.
Donaukrisen visar hur en hydrologisk störning kan sprida sig genom sammanlänkade system: från kylningen av kärnreaktorer och elförsörjningen till sjöfart, bevattning och turism .