Nato går från luftövervakning till ett skarpare luftförsvar på östflanken

I juni skickade Italien dessutom fyra Eurofighter F-2000A till Mihail Kogălniceanu-flygbasen i Rumänien för ett två månader långt förstärkt luftövervakningsuppdrag. Omkring 180 personer, däribland piloter och teknisk personal, ingår i det italienska förbandet . Flygplanen verkar tillsammans med rumänska F-16 för att skydda luftrummet vid Svarta havet .

Turkiet: första insatsen i Estland

Turkiet ska bidra med fem F-16 och 76 personer till Ämari-flygbasen i Estland under rotationen augusti–november 2026 . Turkiska piloter ska hålla beredskap dygnet runt och täcka luftrummet över Estland, Lettland och Litauen.

Förbandet kommer från 181. jetflottiljen, den så kallade Pars-flottiljen, vid Diyarbakırs flygbas . Det är första gången Turkiet stationerar ett förband i Estland och sker inom ramen för det uppgraderade luftförsvarsuppdraget i Baltikum .

Spanien: F-18 till Rumänien

Spanien meddelade i slutet av juli att landet skickar F-18, betecknade EF-18M, till Rumänien inom Natos förstärkta luftpatrulluppdrag eAP-72 . Den spanska Paznic-divisionen ska delta i insatsen i fyra månader med omkring 200 personer och sju F-18M. Under de två första månaderna får förbandet även stöd av ett transportflygplan av typen A400M .

Tidigare under 2026 hade Spanien skickat tre Eurofighter Typhoon och cirka 60 personer till Mihail Kogălniceanu. Där integrerades det spanska förbandet med tysk personal på basen . Spanska EF-18 har också bidragit till Baltic Air Policing från Šiauliai sedan sommaren 2025, inom ramen för Eastern Sentry .

Frankrike lämnar över i Litauen

Frankrike överlämnade ledningen för Baltic Air Policing i Litauen till Italien den 31 juli 2026 . Frankrike hade dessförinnan stationerat fyra Rafale vid Šiauliai från den 31 mars, med stöd av ett rumänskt F-16-förband .

Bulgarien bygger ut baserna

Rumänien tar emot allierade flygförband, medan Bulgarien stärker den infrastruktur som ska kunna hysa fler Nato-flygplan och annan utrustning. Den bulgariska regeringen har godkänt en utbyggnad av flygbaserna Vrazhdebna, nära Sofia, och Bezmer, nära Yambol, inom Natos investeringsprogram för säkerhet, NSIP .

Investeringarna finansieras fullt ut av Nato och ska öka basernas kapacitet samt förbättra samarbetet mellan allierade styrkor .

Omkring 130 stridsflygplan på östflanken

Vid mitten av 2026 hade Nato omkring 130 stridsflygplan utplacerade på östflanken. De ingår i Operation Eastern Sentry, en integrerad insats som omfattar flera försvarsgrenar .

Nato har samtidigt nio multinationella Forward Land Forces-stridsgrupper i Bulgarien, Estland, Finland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien . De markbaserade förbanden kopplas samman med luftförsvar och andra sensorer och vapensystem.

Från Air Policing till Air Defence

Den viktigaste förändringen är inte bara antalet flygplan, utan själva uppdraget. Den 8 juli 2026 enades Nato om att uppgradera Baltic Air Policing, som har funnits sedan 2004, till ett fullständigt luftförsvarsuppdrag .

Det tidigare uppdraget

Baltic Air Policing var i grunden ett fredstida övervakningssystem. Stridsflygplanen skulle upptäcka, identifiera och vid behov eskortera okända flygplan som närmade sig Natos luftrum . Piloter kunde starta på kort varsel, så kallad Quick Reaction Alert, men möjligheten att ingripa var mer begränsad när det inte handlade om ett tydligt identifierat fientligt bemannat flygplan.

Uppdraget var därför främst reaktivt och avsett för övervakning i fredstid – inte för ett fullt utvecklat krigföringsläge.

Det nya luftförsvarsramverket

Efter uppgraderingen gäller ett bredare mandat:

• Bredare insatsregler: Piloterna kan bekämpa ”objekt som utgör ett hot”, inklusive drönare, kryssningsrobotar och andra luftburna hot – inte enbart bemannade flygplan .
• Snabbare beslut: Det nya mandatet ger större handlingsfrihet och kan göra det möjligt att ingripa innan ett hot passerar in över ett enskilt medlemslands luftrum .
• Större fokus på drönare: Inriktningen är en direkt reaktion på den 10 september 2025, då omkring 19–20 ryska drönare kränkte Polens luftrum. Händelsen ledde till konsultationer enligt Natos artikel 4 och till att Operation Eastern Sentry inleddes den 12 september 2025 .
• Fler försvarsdomäner: Eastern Sentry omfattar land-, sjö- och luftstridskrafter och ska täppa till luckor från Nordsjön till Svarta havet. Det handlar alltså om mer än patrullering över Östersjön .

Baltikum drev på förändringen

Estlands, Lettlands och Litauens presidenter krävde i ett gemensamt uttalande den 21 maj 2026 att Nato skulle gå ”från luftövervakning till luftförsvar”. De efterlyste också ytterligare förmåga mot drönare .

Natos beslut i juli formaliserade den linjen. Resultatet är en östflank där roterande stridsflyg, markbaserade styrkor och andra sensorer ska fungera som delar av ett sammanhängande försvar – med snabbare beredskap och ett mandat som är anpassat till en hotbild där drönare och robotar spelar en allt större roll.