Huvudresultat

• Tvillingstudier visar att religiositet hos barn och ungdomar till stor del formas av miljön, medan arvets betydelse ökar i vuxen ålder .
• Annan forskning rapporterar liten eller ingen ärftlighet för tonåringars religiositet, men måttliga genetiska påverkan, miljöfaktorer och unika miljöfaktorer hos vuxna .
• En studie av vuxna manliga tvillingar undersökte både nuvarande och retrospektiv religiositet och skattade genetiska och miljömässiga påverkan över olika åldrar .
• Forskning med tvilling- och syskondata har hittat växande belägg för att genetiska eller andra biologiska faktorer kan spela en roll i religiösa liv .

Vad detta betyder – och inte betyder

• Bevisen stödjer delvis ärftlighet, inte genetisk förutbestämdhet .
• Studierna ska inte tolkas som att det finns en enskild ”religionsgen” eller att gener avgör om någon blir kristen, muslim, ateist eller religiös i allmänhet .
• En rimlig tolkning är att gener påverkar bredare egenskaper eller anlag som indirekt kan påverka religiositet, såsom benägenhet för gemenskap eller behov av existentiell trygghet .
• Ärftlighet innebär att genetiska skillnader bidrar till variation mellan människor i en viss egenskap – det betyder inte att en individs tro är fastlåst av generna .

Viktig reservation

• Bevisen är starkast för breda mått på religiositet, till exempel religiöst engagemang, värderingar eller inriktning, inte för specifika trosuppfattningar .
• Kultur, familj, utbildning, livserfarenheter, social miljö och personlig reflektion är fortfarande avgörande för vad en människa tror .

Det noggranna svaret är alltså: studier visar att religiositet kan vara delvis ärftlig, men inte att tro är genetiskt förutbestämd .

Huvudresultat

• Tvillingstudier visar att religiositet hos barn och ungdomar till stor del formas av miljön, medan arvets betydelse ökar i vuxen ålder .
• Annan forskning rapporterar liten eller ingen ärftlighet för tonåringars religiositet, men måttliga genetiska påverkan, miljöfaktorer och unika miljöfaktorer hos vuxna .
• En studie av vuxna manliga tvillingar undersökte både nuvarande och retrospektiv religiositet och skattade genetiska och miljömässiga påverkan över olika åldrar .
• Forskning med tvilling- och syskondata har hittat växande belägg för att genetiska eller andra biologiska faktorer kan spela en roll i religiösa liv .

Vad detta betyder – och inte betyder

• Bevisen stödjer delvis ärftlighet, inte genetisk förutbestämdhet .
• Studierna ska inte tolkas som att det finns en enskild ”religionsgen” eller att gener avgör om någon blir kristen, muslim, ateist eller religiös i allmänhet .
• En rimlig tolkning är att gener påverkar bredare egenskaper eller anlag som indirekt kan påverka religiositet, såsom benägenhet för gemenskap eller behov av existentiell trygghet .
• Ärftlighet innebär att genetiska skillnader bidrar till variation mellan människor i en viss egenskap – det betyder inte att en individs tro är fastlåst av generna .

Viktig reservation

• Bevisen är starkast för breda mått på religiositet, till exempel religiöst engagemang, värderingar eller inriktning, inte för specifika trosuppfattningar .
• Kultur, familj, utbildning, livserfarenheter, social miljö och personlig reflektion är fortfarande avgörande för vad en människa tror .

Det noggranna svaret är alltså: studier visar att religiositet kan vara delvis ärftlig, men inte att tro är genetiskt förutbestämd .