Kort svar: ja, möjligen långt senare – men inte under den första utvandringen från Afrika
Det är viktigt att skilja mellan Homo sapiens spridning ut ur Afrika och de historiska folk och språkfamiljer som uppstod långt senare. Människor lämnade Afrika i en större migrationsvåg för omkring 60 000–70 000 år sedan. De kan inte då beskrivas som tibetoburmanska eller ariska grupper: sådana språk och historiska identiteter tog form senare.
7
De tidiga människorna spred sig vidare åt olika håll i Eurasien. Forskare har diskuterat möjliga nordliga och sydliga vägar ut ur Afrika, och underlaget räcker inte för att slå fast en enda säker rutt.
8
När språkfamiljerna tog form
Forskning kopplar spridningen av tibetoburmanska språk till jordbrukare från Gula flodens område, ungefär kring 3000 f.Kr.
6 Det handlar alltså om en utveckling som skedde tiotusentals år efter den tidiga utvandringen från Afrika.
För den indoeuropeiska språkfamiljen pekar genetiska studier på senare rörelser av stäppfolk. Yamnaya-relaterad härkomst nådde västra Mongoliet efter omkring 3000 f.Kr. och levde kvar i västra Kina; studien tar upp möjligheten att den spreds tillsammans med en förfader till det tocharianska språket.
6 Andra studier beskriver hur stäppfolk senare rörde sig mot Sydasien.
4
Fanns det en geografisk överlappning?
Möjligen, i vid mening. Förfäder till olika grupper rörde sig senare i delar av det inre Asien, och det går därför inte att utesluta kontakt eller genetiskt utbyte. Men de här beläggen visar inte att förfäder till tibetoburmanska och indoeuropeiska språkfolk möttes som två tydligt avgränsade grupper, eller att de var två grenar som lämnade Afrika samtidigt.
6
Begreppet ”arier” behöver också användas med försiktighet. Här är det bättre att tala om historiska språk och grupper med koppling till den indo-iranska grenen än om en enhetlig, genetiskt avgränsad folkgrupp.
16
Sammanfattat: De delar ett mycket äldre ursprung i de människor som spred sig från Afrika. En möjlig överlappning mellan senare förfäder i Eurasien är en annan och betydligt senare fråga – och något som inte i sig bevisar ett bestämt möte eller en gemensam, närmare härkomst.