UAE:s utrikesdepartement krävde att Iran stoppar attackerna och öppnar sundet helt. Iran hade inte omedelbart kommenterat den senaste anklagelsen i den rapportering som ligger till grund för uppgifterna.

Sjöfarten har nästan stannat

Kommersiell trafik genom Hormuzsundet hade redan fallit till långt under 10 procent av normala volymer. Sundet är en central transportled för energi, och den kraftigt minskade trafiken har ökat oron för leveranser, försäkringskostnader och internationell handel.

Samtidigt har uppgifterna om hur fullständig stängningen är varierat. Iranska företrädare och den iranska revolutionsgardets flotta har hävdat att sundet är stängt, medan fysisk trafikdata och andra rapporter har gett en mer komplex bild.

Irans krav för att öppna sundet

Teheran har kopplat en återöppning till omfattande amerikanska eftergifter. Kraven har bland annat uppgetts vara att USA avslutar kriget, häver den marina blockaden och sanktionerna samt drar tillbaka amerikanska styrkor från regionen.

Iranska företrädare har också sagt att sundet ”kommer att förbli iranskt”. Det är ett politiskt påstående som står i konflikt med att vattenvägen ligger inom ett område med iransk och omansk jurisdiktion och omfattas av internationella regler för sjöfart.

USA trappar upp pressen

USA har upprätthållit en marin blockad av iranska hamnar och sagt att den kan fortsätta på obestämd tid. Washington har också signalerat ytterligare ekonomiska åtgärder mot Iran.

President Donald Trump har sagt att han snart skulle förklara Hormuzsundet som amerikanskt territorium efter att Iran besegrats. Någon tydlig rättslig grund för ett sådant steg har inte framkommit. Enligt rapporteringen beskrev en tjänsteman i Vita huset senare uttalandet som ett skämt, snarare än som en genomarbetad politisk plan.

Länderna runt Persiska viken protesterar

Förenade arabemiraten har fördömt attackerna och efterlyst internationella åtgärder. Qatar har krävt att sundet öppnas utan villkor.

Kuwait och Bahrain har beskrivit attackerna som brott mot internationell rätt och mot FN:s säkerhetsråds resolution 2817. Resolutionen, som antogs i mars, kräver att Iran upphör med attacker mot stater vid Persiska viken.

Oljepriset hålls uppe av riskpremien

Den osäkra situationen har lagt en tydlig riskpremie på oljemarknaden. Brentterminer handlades kring 88,72 dollar per fat i den tidiga handeln den 17 augusti, efter att priset stigit med mer än 5 procent veckan innan när fartyg attackerades och de diplomatiska samtalen körde fast.

Så länge trafiken genom Hormuzsundet är kraftigt begränsad och USA–Iran-förhandlingarna saknar ett genombrott kommer marknaden sannolikt att fortsätta väga risken för störda energileveranser mot utsikterna för en politisk uppgörelse. Vad som faktiskt krävs för en full återgång till normal sjöfart är dock fortfarande oklart.

UAE:s utrikesdepartement krävde att Iran stoppar attackerna och öppnar sundet helt. Iran hade inte omedelbart kommenterat den senaste anklagelsen i den rapportering som ligger till grund för uppgifterna.

Sjöfarten har nästan stannat

Kommersiell trafik genom Hormuzsundet hade redan fallit till långt under 10 procent av normala volymer. Sundet är en central transportled för energi, och den kraftigt minskade trafiken har ökat oron för leveranser, försäkringskostnader och internationell handel.

Samtidigt har uppgifterna om hur fullständig stängningen är varierat. Iranska företrädare och den iranska revolutionsgardets flotta har hävdat att sundet är stängt, medan fysisk trafikdata och andra rapporter har gett en mer komplex bild.

Irans krav för att öppna sundet

Teheran har kopplat en återöppning till omfattande amerikanska eftergifter. Kraven har bland annat uppgetts vara att USA avslutar kriget, häver den marina blockaden och sanktionerna samt drar tillbaka amerikanska styrkor från regionen.

Iranska företrädare har också sagt att sundet ”kommer att förbli iranskt”. Det är ett politiskt påstående som står i konflikt med att vattenvägen ligger inom ett område med iransk och omansk jurisdiktion och omfattas av internationella regler för sjöfart.

USA trappar upp pressen

USA har upprätthållit en marin blockad av iranska hamnar och sagt att den kan fortsätta på obestämd tid. Washington har också signalerat ytterligare ekonomiska åtgärder mot Iran.

President Donald Trump har sagt att han snart skulle förklara Hormuzsundet som amerikanskt territorium efter att Iran besegrats. Någon tydlig rättslig grund för ett sådant steg har inte framkommit. Enligt rapporteringen beskrev en tjänsteman i Vita huset senare uttalandet som ett skämt, snarare än som en genomarbetad politisk plan.

Länderna runt Persiska viken protesterar

Förenade arabemiraten har fördömt attackerna och efterlyst internationella åtgärder. Qatar har krävt att sundet öppnas utan villkor.

Kuwait och Bahrain har beskrivit attackerna som brott mot internationell rätt och mot FN:s säkerhetsråds resolution 2817. Resolutionen, som antogs i mars, kräver att Iran upphör med attacker mot stater vid Persiska viken.

Oljepriset hålls uppe av riskpremien

Den osäkra situationen har lagt en tydlig riskpremie på oljemarknaden. Brentterminer handlades kring 88,72 dollar per fat i den tidiga handeln den 17 augusti, efter att priset stigit med mer än 5 procent veckan innan när fartyg attackerades och de diplomatiska samtalen körde fast.

Så länge trafiken genom Hormuzsundet är kraftigt begränsad och USA–Iran-förhandlingarna saknar ett genombrott kommer marknaden sannolikt att fortsätta väga risken för störda energileveranser mot utsikterna för en politisk uppgörelse. Vad som faktiskt krävs för en full återgång till normal sjöfart är dock fortfarande oklart.