Samtidigt uppges Hamas ha valt en betydligt mer pragmatisk linje. Gruppen har offentligt sagt ja till ett stegvis ramverk som omfattar avväpning, förstörelse av tunnlar och en övergång till ett nytt palestinskt styre i Gaza . Skillnaden mellan Teherans hållning och Hamas beslut pekar på en av de tydligaste sprickorna mellan Iran och dess långvariga allierade på flera decennier.
Uttalandet kopplades till mordet på Haniyeh, som dödades i Teheran den 31 juli 2024 när han befann sig i Iran för presidentens installationsceremoni . Revolutionsgardet sade att hämnden för Haniyeh och för Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, som dödades tidigare under 2026, inte kommer att ”suddas ut ur det historiska minnet” .
Gardet kallade varje försök att avväpna Hamas för en ”komplott” som ”inte kommer någonstans” och redan har misslyckats strategiskt. Den amerikanskt stödda planen beskrevs uttryckligen som ”dömd att misslyckas” .
Budskapet följer på tidigare varningar från revolutionsgardet under begravningsceremonierna för Khamenei i början av juli. Då sade gardet att varje ”beräknad felbedömning” från fienden skulle mötas med ett mer beslutsamt och förkrossande slag än någonsin och att de iranska styrkorna stod i full stridsberedskap .
Den plan som presenterats av Donald Trumps så kallade Board of Peace bygger på en stegvis process. Den innebär enligt rapporterna att Hamas och andra väpnade grupper ska lämna över sina vapen, att tunnelnätverk ska förstöras och att den civila styrningen av Gaza ska överföras till en ny palestinsk myndighet .
I utbyte ska israeliska styrkor dra sig tillbaka från Gaza enligt en fastställd tidsplan. En internationell stabiliseringsstyrka och en ny palestinsk polisstyrka skulle därefter bidra till säkerheten i området .
Avtalet är dock långt ifrån genomfört. Israel har ännu inte formellt godkänt den senaste överenskommelsen, och Hamas har sagt att gruppen inte kommer att genomföra någon del av planen innan Israel uppfyller sina egna åtaganden om tillbakadragande .
Hamas hållning innebär en tydlig förändring. Så sent som i mars 2026 avvisade gruppen förslag om avväpning . I slutet av juli uppgav däremot en högt uppsatt Hamasföreträdare för BBC att organisationen hade accepterat initiativet .
Flera rapporter beskriver hur Iran försökte påverka Hamas under förhandlingarna. Hamasdelegationer ska ha träffat högt uppsatta IRGC-företrädare i Teheran, i samband med Khameneis begravning. Där uppmanades de att säga nej till ramverket för avväpning .
En högt uppsatt amerikansk tjänsteman sade att Iran försökte få Hamas att avvisa Board of Peace-förslaget, men misslyckades . Tjänstemannen hävdade också att Iran sedan en tid hade ”övergivit Hamas” och inte längre hade råd att hålla gruppen under armarna .
Uppgifter från bland andra Axios och Reuters pekar i samma riktning: Hamas gick vidare trots Teherans invändningar . Revolutionsgardets uttalande den 2 augusti kan därför också läsas som ett indirekt erkännande av att Iran inte lyckades styra Hamas beslut. I stället beskrev gardet avtalet som en plan som redan hade lidit ett strategiskt nederlag .
Kontrasten mellan parterna är tydlig:
| Fråga | Irans revolutionsgarde | Hamas |
|---|---|---|
| Avväpningsavtalet | ”Dömt att misslyckas” och avvisat | Accepterat ett stegvis ramverk |
| Vedergällning | Lovar en ”hård och förkrossande” reaktion | Prioriterar enligt uppgifterna en väg mot vapenvila och avtal |
| Gazas styre | Motsätter sig en överlämning av kontrollen | Har accepterat ett nytt palestinskt styre |
| Diplomatisk linje | Konfrontativ och avvisande mot amerikanskt förmedlade initiativ | Mer pragmatisk och öppen för Board of Peace-planen |
För Hamas handlar kursändringen enligt en amerikansk tjänsteman om att göra det som är bäst för gruppen och för människorna i Gaza . För revolutionsgardet är däremot Hamas militära kapacitet och den långsiktiga motståndslinjen fortfarande centrala.
Sprickan måste ses mot bakgrund av den dramatiska utvecklingen i regionen. Haniyeh dödades i Teheran av en kortdistansprojektil, enligt iranska uppgifter, och Iran har sedan dess återkommande lovat vedergällning .
Khameneis död tidigare under 2026 utlöste samtidigt en ledarskapskris i Iran och ett krig med USA. Konflikten övergick senare i en osäker vapenvila i april 2026 . Under perioden kring successionen har revolutionsgardet betonat sin hårda linje och sin militära beredskap .
I Gaza fortsatte israeliska flyganfall även efter att avväpningsavtalet tillkännagavs. Det understryker hur skör varje vapenvila är och hur svårt det blir att omsätta planen i praktiken. Israel måste fortfarande ge sitt formella godkännande, medan Hamas vill koppla sin egen avväpning till Israels tillbakadragande .
Det samlade resultatet är en ovanligt offentlig och betydelsefull konflikt mellan Iran och Hamas. Hamas tycks söka en diplomatisk väg ut ur kriget – med avväpning, ett nytt styre och internationell närvaro i utbyte mot israeliskt tillbakadragande och återuppbyggnad.
IRGC går i motsatt riktning. Genom att lova vedergällning och förkasta avtalet håller gardet fast vid en militär konfrontationslinje. Om Hamas fortsätter på den inslagna vägen riskerar Teheran att förlora inflytande över sin viktigaste allierade i Gaza .