Din poäng om att 'regeringen inte vill att folket ska ha medvetenhet som medborgare' måste nyanseras:
En mer precis formulering vore:
Varför reformen genomfördes:
En av problemen med det gamla ämnet var att det uppmuntrade elever att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv, vilket ofta ledde till ökad politisk medvetenhet och deltagande. Regeringen och den politiska majoriteten (pro-Beijing) kritiserade senare ämnet för att ha gjort klassrummen politiserade och för att diskussionerna blivit alltför ensidiga. Detta blev en central motivering för reformen.
En viktig nyans: Man kan inte påstå att 'kritiskt tänkande har avskaffats'. Det nya ämnet använder fortfarande ord som 'analysera', 'förstå' och 'jämföra'. Den verkliga förändringen ligger i vad som får kritiseras, vilka frågor som tas upp, hur öppna svaren kan vara, lärarnas risker och bedömningens inriktning.
Sammanfattning i en mening:
Reformen av detta ämne handlar inte om att minska medborgarbildningen, utan om att omforma den – från att fostra 'samhällskritiska medborgare' till att fostra 'ordningslojala, nationsmedvetna och ansvarstagande medborgare'.