FDA-godkända proteinläkemedel som bär fusionspartners – en djupdykning i His-, SUMO- och Fc-taggar

2. Godkända terapeutiska fusionsproteiner (med kvarvarande fusionspartner)

Här är några välkända exempel där fusionspartnern är en del av läkemedlets verkningsmekanism och finns kvar i slutprodukten:

• Etanercept (Enbrel) – En dimer fusion bestående av den extracellulära ligandbindande delen av human p75‐TNF‐receptor kopplad till Fc‐delen av human IgG1. Godkänd 1998.
• Romiplostim (Nplate) – Ett så kallat ”peptibody” där en trombopoietinbindande peptid är fusionerad till human IgG1‐Fc. Godkänd 2008.
• Abatacept (Orencia) – Fc‐fusion med CTLA‐4, godkänd 2005.
• Belatacept (Nulojix) – En modifierad variant av abatacept, godkänd 2011.
• Aflibercept (Eylea) – Så kallad ”cytokine trap” där VEGF‐receptorn är fusionerad till Fc, godkänd 2011.

Gemensamt för dessa är att fusionspartnern (ofta IgG1‐Fc) förlänger halveringstiden, möjliggör dimerisering och ibland även ger en immunmodulerande effekt.

3. Varför denna skillnad?

His‐ och SUMO‐taggar är alltså verktyg i tillverkningen, medan Fc‐fusioner är en medveten läkemedelsdesign.

Slutsats

• Nej, det finns inget FDA‐godkänt proteinläkemedel som i sin slutgiltiga form har kvar en His‐ eller SUMO‐tagg.
• Ja, det finns flera godkända läkemedel som är terapeutiska fusionsproteiner, där fusionspartnern (som IgG1‐Fc) finns kvar och är en central del av verkningsmekanismen.