Goldman Sachs varnar för skuldfälla i AI-boomen

Den enorma omfattningen pressar gränserna för vad konventionella obligationsmarknader och interna kassaflöden klarar av. Goldman Sachs noterar att hyperscalers kommer att behöva finansiering ”från olika marknader, strukturer och valutor” för att undvika mättnad . Som exempel nämns Alphabets enorma nyemission på 85 miljarder dollar – ett tecken på att varken intern cash eller obligationsmarknaden räcker till .

Från eget kapital till skuld – en systemisk risk

I en rapport från november 2025 varnade Goldman-analytikern Ryan Hammond: ”Även om graden av belåning är liten i dagsläget, skulle en fortsatt förskjutning mot skuldfinansiering öka de makroekonomiska riskerna med AI-utbyggnaden.” Teknikjättarna har redan lånat 121 miljarder dollar i år, jämfört med ett snitt på 28 miljarder de senaste fem åren . Hammonds team påpekade också att bolagen teoretiskt sett skulle kunna öka sin skuldsättning med ytterligare 700 miljarder dollar .

Privata marknader måste kliva in – men byggtakten hänger inte med

Goldman Sachs betonar att privata infrastruktur- och fastighetsinvesteringar måste spela en mycket större roll . Privata infrastrukturfonder samlade in rekordhöga 221 miljarder dollar under 2025, men rapporten flaggar för att AI-investeringarna ”växer betydligt snabbare än den faktiska byggtakten för datacenter” – en varningssignal som kräver noggrann övervakning .

Ett datacenter består av mark, elkapacitet, nätverksanslutning, byggnader, kylsystem och servrar, vilket innebär att finansieringen spänner över flera tillgångsslag och kan möta flaskhalsar .

Aktiemarknaden och kostnadspress

Goldman Sachs erkänner att ”negativa aktiekursreaktioner på investeringsöverraskningar kan tvinga ledningen att ompröva storleken på framtida investeringar” . Utomstående analytiker citerade i rapporten noterar att investment grade-obligationsspreadar redan har ökat från cirka 70 till 85 baspunkter över statsobligationer på grund av hyperscalers utbud, och kan nå 95 baspunkter .

Lärdomar från tidigare bubblor

Goldman Sachs drar själva inga explicita historiska paralleller, men NYU-professorn Aswath Damodaran, som kommenterat samma Goldman-data, pekar på en avgörande skillnad mot dot-com-eran: den boomen var nästan helt eget kapital-finansierad, så kraschen drabbade bara aktieägare. AI-boomen är däremot ”enorm” och ”en stor del finansieras med skuld”, med pengar från privata kapitalfonder snarare än banker. Om en korrigering kommer, varnar Damodaran, ”kommer problemet att synas som nöd och fallissemang, och det stannar inte begränsat. Det sprider sig till resten av samhället”, med en parallell till finanskrisen 2008 .

Sammanfattning av riskerna