Statsminister Jonas Gahr Støre förklarade politikens drivkraft: ”Det viktigaste i skolan är att barnen lär sig läsa, skriva och räkna” . Regeringen varnar för att tidig, oövervakad användning av generativ AI riskerar att underminera dessa grundfärdigheter innan eleverna har hunnit bemästra dem
.
Politiken infördes som svar på en omfattande nedgång i nationella provresultat och internationella kunskapsmätningar, däribland Norges PISA-resultat. Regeringen ser oreglerad AI-användning som en bidragande faktor till denna nedgång . Som en del av den bredare satsningen återgår klassrummen till traditionella läroböcker, handskrift och lärarledd undervisning, med minskat beroende av digitala verktyg för yngre barn
.
AI-restriktionerna är de senaste i en serie digitala policyförändringar i norska skolor:
De nya AI-reglerna följer på Norges nationella riktlinjer från 2024 om mobilfria klassrum, som förbjuder telefonanvändning i låg-, mellan- och högstadiet och uppmuntrar till telefonfria raster . En studie från Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) visade att mobilförbudet ledde till förbättrade betyg, särskilt för flickor, och minskad mobbning
. Regeringen menar nu att överdriven skärmtid och AI-genvägar har skadat både de grundläggande skolresultaten och den sociala utvecklingen
.
Norge är ett av flera europeiska länder – däribland Nederländerna, Danmark och Sverige – som har skärpt reglerna för digitala enheter i skolor mellan 2024 och 2026 . Norges AI-regler är bland de strängaste för den yngsta åldersgruppen, vilket placerar landet i framkant av rörelsen för att begränsa generativ AI i klassrummet.
Norge har tidigare varit en föregångare när det gäller att använda digitala verktyg i utbildningen, men regeringen hävdar nu att överdriven skärmtid och AI-genvägar har skadat både de grundläggande kunskapsresultaten och den sociala utvecklingen . AI-restriktionerna innebär en betydande omsvängning från landets tidigare digitala strategi inom utbildningen.
Comments
0 comments