Trump vill öppna F-35-dörren för Turkiet trots Netanyahus protester

Därför stängdes Turkiet ute 2019

Turkiet var från början en partner i utvecklingen och tillverkningen av F-35 Joint Strike Fighter. Men när Ankara började ta emot ryska S-400-system i juli 2019 inledde USA processen att ”avveckla” Turkiets deltagande i programmet.

Pentagon varnade för att ett ryskt sensorsystem kunde samla in känslig information om F-35-planens smygegenskaper om systemen användes parallellt . Washington ansåg därför att Turkiet inte kunde ha både S-400 och det amerikanska femte generationens stridsflygplanet.

Kongressen skrev senare in förbudet i försvarsbudgeten för räkenskapsåret 2020. Bestämmelsen hindrar överföring av F-35 till Turkiet så länge landet behåller S-400-systemet .

Trumps besked vid NATO-mötet i Ankara

Vid NATO-toppmötet i Ankara i juli 2026 sade Trump att USA skulle häva CAATSA-sanktionerna – sanktioner som infördes efter Turkiets köp av S-400. ”Vi kommer att ta bort sanktionerna. Vi vill inte sanktionera vänner”, sade Trump enligt rapporteringen .

Han signalerade samtidigt att Turkiet kan få köpa F-35 igen. Trump har beskrivit Ankara som en viktig och pålitlig NATO-partner och framhållit landets relation till USA i jämförelse med vissa traditionella europeiska allierade .

Det innebär en politisk kursändring. Under Trumps första mandatperiod var det just hans administration som bekräftade att Turkiet skulle lämna F-35-programmet efter S-400-köpet .

Netanyahu: ”Det skulle förstöra maktbalansen”

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu protesterade offentligt kort efter Trumps besked. I en intervju med CNN sade han att en försäljning skulle ”förstöra maktbalansen i Mellanöstern” och att Turkiet inte borde få vare sig F-35-plan eller motorer .

Israel är det enda landet i regionen som redan använder F-35 och betraktar flygplanet som en central del av sitt militära övertag. En turkisk F-35-flotta skulle därför enligt israeliska bedömningar kunna förändra den regionala styrkebalansen.

Trump avfärdar Netanyahus invändningar

Netanyahus kritik ledde till en ovanligt öppen konflikt mellan de två ledarna. Enligt Axios, som hänvisade till två tjänstemän i Vita huset, blev Trump mycket arg och ansåg att Netanyahu inte hade rätt att lägga sig i affären .

Den 27 juli avfärdade Trump kritiken inför reportrar:

”Ingen talar om för mig vad vi ska sälja.”

En planerad diskussion mellan försvarsminister Pete Hegseth och Netanyahu om F-35-frågan ställdes senare in . Konflikten har samtidigt satts in i ett bredare sammanhang av spänningar mellan Trump och Netanyahu kring Iranpolitiken och andra strategiska frågor. De källor som ligger till grund för denna genomgång ger dock få detaljer om de konkreta meningsskiljaktigheterna kring Iran.

Den juridiska spärren är fortfarande kvar

Trumps politiska stöd räcker inte för att omedelbart genomföra en försäljning. Två amerikanska regelverk är centrala:

• CAATSA, lagen om sanktioner mot länder som köper försvarsmateriel från USA:s motståndare.
• NDAA, den årliga amerikanska försvarsbudgeten, där kongressen har skrivit in villkor för Turkiets återinträde i F-35-programmet.

Bestämmelserna kräver i praktiken att Turkiet avlägsnar S-400-systemet och tillhörande utrustning samt förbinder sig att inte köpa liknande ryska system i framtiden .

Som läget var i mitten av 2026 hade Turkiet ännu inte gjort detta. Wall Street Journal rapporterade däremot att Ankara undersökte möjligheter att göra sig av med systemet för att bana väg för F-35-plan . Det finns inget bekräftat besked om att S-400 faktiskt har lämnat landet.

Utrikesdepartementets brev till kongressen

Den 22 juli 2026 skickade utrikesdepartementets Bureau of Legislative Affairs ett brev till representanthusledamoten Wesley Bell. Där stod att Turkiet ”ännu inte har uppfyllt villkoren” för att återvända till F-35-programmet .

Brevet bekräftade att de lagstadgade kraven fortfarande gäller – bland annat att S-400-systemet måste avlägsnas och att Turkiet måste följa CAATSA . Det är betydelsefullt eftersom det visar att den amerikanska statsapparaten själv fortfarande bedömer att Ankara inte uppfyller förutsättningarna.

Även om presidenten vill gå vidare kan den verkställande makten alltså inte ensam bortse från kongressens regler. Antingen måste Turkiet avlägsna S-400 och uppfylla övriga villkor, eller så måste kongressen ändra lagen.

Läget just nu

Slutsats

Trump har den politiska viljan att åter öppna F-35-programmet för Turkiet och har tagit steg mot att häva CAATSA-sanktionerna. Men beslutet är ännu inte detsamma som en faktisk vapenleverans.

Så länge Ankara har kvar S-400-systemet är den lagstadgade spärren i kraft. Utrikesdepartementets brev till kongressen den 22 juli bekräftar att Turkiet inte uppfyller villkoren i dag, samtidigt som motståndet i kongressen är partipolitiskt brett .

Det betyder att en F-35-affär kräver en konkret lösning på S-400-frågan – eller att kongressen ändrar den amerikanska lagen.