Netanyahu–Rubio-samtalet och USA:s kamp mot ICC

Uppgifterna lämnades i början av ett israeliskt regeringssammanträde, inför Netanyahus resa till Washington där han skulle träffa president Donald Trump . Samtalet kan därför läsas som en direkt samordning mellan Jerusalem och Washington i en fråga som är särskilt känslig för Netanyahu: ICC:s arresteringsorder mot honom.

Karim Khans avsättning den 24 juli

Bara dagar före samtalet röstade ICC:s medlemsstater för att avsätta chefsåklagaren Karim Khan. Omröstningen i Assembly of States Parties – det organ som fungerar som domstolens medlemsstatsförsamling – slutade 82–13, med 15 nedlagda röster .

Beslutet kom efter en 18 månader lång utredning om sexuellt olämpligt beteende mot en yngre medarbetare. Khan hade redan stängts av i juni 2026 . Han har förnekat anklagelserna och kallat processen olaglig och orättvis .

Avsättningen var historisk: enligt rapporterna var det första gången som ICC:s chefsåklagare avlägsnades från sitt ämbete . Den skapade samtidigt ett ledarskapstomrum i domstolen, eftersom en ny åklagare inte väntas vara på plats förrän tidigast 2027 .

USA:s kampanj mot domstolen

Den 13 juli lanserade Rubio en omfattande amerikansk kampanj mot ICC. USA:s utrikesdepartement beskrev den som en ”hela regeringen”-insats för att systematiskt begränsa domstolens möjlighet att verka, rikta åtgärder mot amerikansk personal och tjänstemän samt värna USA:s suveränitet .

Rubio argumenterade också i en debattartikel i The Wall Street Journal för att ICC hotar amerikansk suveränitet . Åtgärder som nämnts omfattar bland annat diplomatiska påtryckningar, visumindragningar, reseförbud och sanktioner mot domstolens personal. Washington har dessutom uppmanat allierade att ta avstånd från ICC .

USA är inte medlem i ICC, men domstolen kan i vissa fall utreda brott som begåtts på medlemsstaters territorium eller av medborgare i medlemsstater. Det är denna räckvidd som Washington säger hotar amerikanska militärer och myndighetspersoner.

Amnesty International har kallat USA:s kampanj ”förkastlig” . ICC har i sin tur motsatt sig försöken att pressa institutionen och beskrivit sitt arbete som något som inte kan monteras ned utan vidare .

Venezuelas besked samma dag

Den 24 juli, samma dag som omröstningen om Khan, meddelade Venezuela FN att landet fattat ett ”oåterkalleligt” beslut att lämna ICC . Utrikesminister Félix Plasencia motiverade beslutet med vad regeringen kallade ”geografisk partiskhet” mot länder i det globala syd, särskilt Afrika och Latinamerika .

USA:s utrikesdepartement välkomnade beskedet och sade att Venezuelas interimsregering samarbetar med de USA-ledda försöken att montera ned vad Washington beskrev som en korrupt och värdelös domstol . FN:s människorättsmission kritiserade däremot utträdet och sade att det försvagar möjligheterna att ställa ansvariga till svars för allvarliga brott .

Venezuelas besked var därför politiskt betydelsefullt på två nivåer: det gav USA:s kampanj ett konkret exempel på ett land som tar avstånd från domstolen, samtidigt som kritiker varnade för att utträdet kan stärka straffriheten.

Vad betyder detta för arresteringsordern mot Netanyahu?

Khan var åklagaren som drev frågan om arresteringsordern mot Netanyahu. Men hans avsättning innebär inte automatiskt att ordern försvinner. En arresteringsorder utfärdas av ICC:s domare, närmare bestämt förundersökningskammaren, och inte av åklagaren ensam.

Inte heller USA:s kampanj eller Venezuelas beslut att lämna domstolen ändrar i sig arresteringsorderns rättsliga status gentemot de stater som fortfarande är anslutna till ICC. Israel är inte medlem i domstolen. Den praktiska följden är framför allt att arresteringsordern kan skapa en skyldighet för ICC:s medlemsstater att gripa Netanyahu om han reser till deras territorium.

Det finns samtidigt en viktig reservation: i det tillgängliga materialet finns inget officiellt uttalande från ICC eller något domstolsbeslut om arresteringsorderns status efter Kahns avsättning. Utifrån den informationen kvarstår ordern tills den formellt dras tillbaka eller upphävs av domstolen.

Tidslinjen i korthet

Slutsatsen

Netanyahu–Rubio-samtalet ägde rum i ett läge där ICC utsattes för tryck från flera håll samtidigt. USA hade redan lanserat sin kampanj för att slå ut domstolens verksamhet, medlemsstaterna hade avsatt chefsåklagaren och Venezuela hade meddelat att landet lämnar ICC.

Samtalet visar därför på en tydlig politisk samordning mellan Israel och USA i en fråga som direkt berör Netanyahu. Det förändrar däremot inte automatiskt arresteringsorderns juridiska status. Den större effekten ligger snarare i att domstolens institutionella kapacitet, internationella stöd och möjligheter att verkställa beslut utsätts för allt större påfrestningar.