Guterres på Cypern: ett sista försök att få fart på fredsprocessen

Tidpunkten var politiskt laddad. Guterres mandat löper ut i december 2026, vilket har skapat en pressad möjlighet att göra framsteg i en av FN:s mest långvariga frusna konflikter .

Ett tre dagar långt program

Guterres anlände på kvällen måndagen den 27 juli tillsammans med en högnivådelegation, där bland andra FN:s undergeneralsekreterare Rosemary DiCarlo och Jean-Pierre Lacroix ingick .

Under besöket träffade han:

• Republiken Cyperns president och grekcypriotiske ledare Nikos Christodoulides.
• Den turkcypriotiske ledaren Tufan Erhürman.
• Ledarna tillsammans, bland annat inom ramen för ett gemensamt möte och en privat middag .

Guterres besökte också Kommittén för saknade personer, som arbetar med att klarlägga vad som hänt människor som försvann under konflikten. Den 29 juli höll han en presskonferens efter ett gemensamt möte med de båda cypriotiska ledarna i FN:s skyddade område .

Ingen färdig fredsplan – men försök till konkreta steg

Förväntningarna inför resan handlade mindre om att Guterres skulle presentera en helt ny, färdig fredsplan. I stället väntades FN undersöka ett mer genomförandeinriktat ramverk, där konkreta förtroendeskapande åtgärder kopplas till de större politiska frågorna i en framtida uppgörelse .

Enligt en diplomatisk källa ville Guterres först få fram konkreta resultat från mötena i Nicosia. Därefter skulle processen kunna gå vidare till en informell utvidgad konferens i det så kallade 5+1-formatet. Där deltar de två cypriotiska sidorna samt garantimakterna Grekland, Turkiet och Storbritannien, med FN i en sammankallande och stödjande roll .

Besöket byggde vidare på tidigare kontakter. Christodoulides hade i maj sagt att en konkret uppgörelse skulle kunna ta form före slutet av 2026 och hade verkat för en utvidgad konferens under sommaren . Cyperns regering beskrev därför Guterres resa som allt annat än ceremoniell: den skulle skapa förutsättningar för att återuppta de formella förhandlingarna .

Varför är Cypern fortfarande delat?

Cypern har varit delat sedan 1974, då en turkisk militär intervention följde på en grekiskstödd kupp. I dag kontrolleras den södra delen av den internationellt erkända Republiken Cypern, som leds av grekcyprioter. I norr ligger den turkcypriotiska administrationen, som endast erkänns av Turkiet.

En FN-styrka, UNFICYP, patrullerar buffertzonen mellan områdena. De senaste större fredssamtalen bröt samman vid konferensen i Crans-Montana 2017 . Även ett informellt möte i Genève 2021 misslyckades med att skapa tillräcklig samsyn för att återuppta formella förhandlingar .

FN:s personliga sändebud María Ángela Holguín har under 2025 och 2026 rest mellan de berörda sidorna och mellan länder som spelar en roll i frågan för att förbereda den nya diplomatiska satsningen . FN:s säkerhetsråd bekräftade i januari 2026 att en lösning ska bygga på en tvåzonig och tvåkommunal federation .

Ett betydelsefullt besök – men utan garantier

Guterres resa var den första till Cypern av en sittande FN-generalsekreterare sedan Ban Ki-moon besökte Nicosia i februari 2010 . Det gav besöket en särskild tyngd, men det innebar inte att en uppgörelse var nära.

Den grekcypriotiska regeringen sade sig vara "försiktigt optimistisk" . Erhürman hoppades att kontakterna skulle hjälpa de båda sidorna att förstå varandra bättre . Samtidigt har de grundläggande politiska skillnaderna – bland annat synen på hur en framtida stat ska organiseras – fortsatt att blockera processen.

För Guterres kan resan ändå bli ett avgörande försök att lämna efter sig en fungerande förhandlingsram innan mandatet löper ut. Bedömare har beskrivit perioden fram till årets slut som ett "nu eller aldrig"-fönster och besöket som en av de sista realistiska möjligheterna att bevara målet om en federal lösning innan delningen cementeras ytterligare .