Super-El Niño och oljechock: så kan matpriser och tillväxt pressas

Begreppet super-El Niño är inte en formell vetenskaplig kategori, men används ofta om ett El Niño där havsytans temperatur i det östra och centrala tropiska Stilla havet ligger minst 2 grader över genomsnittet . Ett så kraftigt fenomen kan förändra nederbörd och temperaturer över stora delar av världen – med torka, översvämningar och sämre skördar som följd.

Samtidigt pressas energimarknaderna av högre oljepriser kopplade till konflikten i Mellanöstern. Tillsammans kan väder- och oljechocken skapa en besvärlig kombination: högre mat- och energipriser samtidigt som produktion och tillväxt bromsar in.

JPMorgan: mat-inflationen kan stiga upp till 1,5 procentenheter

JPMorgan uppskattar att ett super-El Niño på egen hand skulle kunna höja den globala mat-inflationen med omkring 0,7 procentenheter vid toppen. Den största effekten brukar komma fyra till åtta månader efter att väderskiftet inletts .

Om högre oljepriser räknas in – och därmed dyrare diesel, konstgödsel och transporter – kan den sammanlagda effekten på mat-inflationen bli 1,3–1,5 procentenheter . Den dubbla chocken skulle enligt banken dessutom lägga omkring 0,3 procentenheter till den globala huvud-inflationen nästa år .

JPMorgan pekar ut Indien, Indonesien, Brasilien och Colombia som särskilt utsatta tillväxtmarknader. I dessa länder utgör maten en större del av hushållens utgifter, samtidigt som jordbruket väger tyngre i ekonomin .

Banken bedömer sannolikheten för att det nuvarande El Niño når nivån "mycket starkt" eller "super" till slutet av 2026 till 81 procent. Sannolikheten för att förhållandena består in i 2027 anges till 97 procent .

Afrika riskerar en ekonomisk smäll på upp till 20 miljarder dollar

Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB, varnar för att ett super-El Niño kan orsaka sammanlagda ekonomiska förluster på 10–20 miljarder dollar i drabbade afrikanska länder .

Jordbruket väntas ta den största smällen när torka, oregelbundna regn och översvämningar pressar skördar och boskapsproduktion. Följderna kan bli:

• större livsmedelsosäkerhet,
• ökade påfrestningar på statsfinanser och banker,
• skador på infrastruktur och försämrad skuldbetalningsförmåga,
• samt ökad migration från hårt drabbade områden .

Utgångsläget är redan svårt. AfDB:s afrikanska ekonomiska översikt visade en genomsnittlig inflation på omkring 17–18 procent i Afrika under 2024, med fortsatt höga matpriser . Ett nytt väderrelaterat utbudsschock kan därför förstärka redan existerande problem.

Banken har också varnat för risk för social oro i bland annat Nigeria, Etiopien, Angola och Kenya när bränsle- och råvarupriserna stiger .

Indonesien pekas ut som mest utsatt i Asien

Allianz Research bedömer att ett super-El Niño främst skulle slå mot Asien genom högre livsmedelspriser. Indonesien kan få den största effekten, med en möjlig ökning av mat-inflationen på 2,3 procentenheter. Malaysia och Filippinerna bedöms vara mindre utsatta, med omkring 0,7 procentenheter .

I Latinamerika pekas Colombia, Peru och Brasilien ut som länder där prispressen kan bli särskilt tydlig .

Centralbankerna i Filippinerna, Indonesien och Indien kan enligt Allianz behöva höja räntorna ytterligare eller skjuta upp lättnader till 2027. Malaysia och Thailand väntas i stället kunna hålla räntorna oförändrade . Exportrestriktioner från stora jordbruksproducenter som Indien, Thailand och Vietnam kan dämpa prispressen på hemmaplan, men samtidigt göra importen dyrare för andra länder .

Indien: mat, bränsle och monsun i fokus

Indiens konsumentprisindex steg med 4,38 procent i juni, mer än väntat. Det var första gången på nästan ett och ett halvt år som inflationen steg över centralbankens mål, efter att högre mat- och bränslekostnader spridit sig i ekonomin .

Samtidigt kan nya spänningar kring Hormuzsundet pressa upp oljepriset, medan ett tilltagande El Niño ökar risken för dyrare livsmedel . Indiens centralbank, RBI, har räknat med en inflation på 5,1 procent under återstoden av räkenskapsåret. Centralbankschefen Sanjay Malhotra har samtidigt sagt att utsikterna för matpriserna är osäkra på grund av en undernormal sydvästmonsun .

Mat väger tungt i flera tillväxtländers inflationskorg. Enligt IMF-data som Bloomberg citerar står livsmedel för omkring 46 procent av Indiens inflationskorg, jämfört med 36 procent i Thailand och 33 procent i Indonesien .

Därför uppstår ett stagflationsproblem

Den största ekonomiska risken är en stagflationsliknande situation: priserna på mat och energi stiger samtidigt som skördar, investeringar och ekonomisk aktivitet försvagas.

Det är detta dilemma som gör centralbankerna försiktiga. Om de sänker räntan för tidigt kan den nya prispressen bita sig fast. Om de i stället håller räntorna höga eller höjer dem ytterligare riskerar de att förvärra nedgången i ekonomin .

Som en analytiker uttryckte det: många centralbanker gick in i året med utrymme för räntesänkningar, men nu stoppar vissa sänkningarna – och några börjar i stället höja räntan .

En global riskbild med priserna tydligt på uppsidan

Världsbanken räknar med att den globala huvud-inflationen stiger till 4 procent i år, bland annat på grund av högre energikostnader i både avancerade ekonomier och tillväxt- och utvecklingsländer . Banken varnar för att ett kraftigare El Niño, ensamt eller i kombination med andra störningar, kan driva råvarupriserna för livsmedel betydligt högre än dagens prognoser .

Europeiska centralbanken har tidigare uppskattat att ett starkt El Niño kan lyfta globala råvarupriser på livsmedel med upp till 9 procentenheter ett år efter väderskiftet . Samtidigt uppger Världsmeteorologiska organisationen att El Niño-förhållanden har utvecklats och varnar för allvarliga konsekvenser för utsatta samhällen .

Vissa bedömare beskriver dagens spannmålslager som tillräckliga . Men när klimatrelaterade störningar sammanfaller med geopolitik, dyrare energi och eventuella exportbegränsningar är prisriskerna enligt Världsbanken tydligt lutade uppåt .

Det innebär inte att ett super-El Niño automatiskt leder till global recession eller permanent hög inflation. Men kombinationen av ett kraftigt väderskifte och en oljechock kan göra den globala inflationsnedgången långsammare – och tvinga centralbanker i särskilt utsatta tillväxtländer att välja mellan prisstabilitet och tillväxt.