Uttalandet ligger i linje med hans tidigare varningar. I juni sade Kazimir att inflation som sprider sig i ekonomin kommer att tvinga ECB att höja räntorna ytterligare och att han inte ser något tydligt fall i prispressen utan ingripanden .
Kärnan i Kazimirs argument är risken för så kallade andrahandseffekter. Begreppet beskriver hur en första prisökning – i det här fallet dyrare energi – kan leda till högre lönekrav, stigande företagskostnader och därefter bredare prisökningar.
Kazimir menar att dessa effekter redan håller på att materialiseras och kan bli bestående om ECB inte agerar . Han har också hävdat att inte ens en eventuell fredsuppgörelse mellan USA och Iran skulle få ner inflationen till 2 procent utan ytterligare räntehöjningar .
ECB har tidigare sagt att banken inte kommer att tveka att agera om inflationen riskerar att ligga över målet under en längre period . För ECB är målet 2 procents inflation på medellång sikt.
ECB:s beslut efter mötet den 22–23 juli var enhälligt: räntorna lämnades oförändrade och insättningsräntan låg kvar på 2,25 procent . Men Christine Lagarde sade vid presskonferensen att vissa ledamöter hade ställt sig frågan om ytterligare en höjning kunde vara motiverad .
I det officiella uttalandet skrev ECB dessutom att banken noggrant följer hur de stigande energipriserna påverkar ekonomin, inklusive indirekta effekter och andrahandseffekter .
Det är denna öppning Kazimir nu utnyttjar. Hans budskap är att juli månads beslut bör tolkas som en paus – inte som att räntetoppen definitivt är nådd.
ECB:s kursändring är tydlig jämfört med 2025, då banken sänkte räntorna under stora delar av året. Efter höjningen i juni och pausen i juli har marknaden i stället börjat räkna med ungefär två ytterligare höjningar före årets slut, med septembermötet som första möjliga tillfälle .
Kazimirs mer hökaktiga linje får stöd av ECB:s senaste makroekonomiska prognoser från juni 2026 . Prognoserna visar följande:
ECB kopplar den kraftiga inflationsuppgången till högre energipriser efter konflikten i Mellanöstern. Om oljepriserna faller i linje med terminsmarknadens prognoser kan inflationen återgå till ECB:s mål på 2 procent under 2028. Banken betonar samtidigt att utsikterna är mycket osäkra .
Även ECB:s enkät bland professionella prognosmakare pekar på en uppreviderad inflationsbild. I andra kvartalet 2026 höjdes förväntningarna på inflationen under 2026 tydligt till 2,7 procent. De långsiktiga förväntningarna låg däremot kvar på 2,0 procent .
Skillnaden mot prognoserna från december 2025 är stor. Då väntades den totala inflationen i genomsnitt bli 1,9 procent både 2026 och 2027 . Den energi- och krigsdrivna prisuppgången har därmed förändrat bilden på kort tid.
Kazimir är den tydligaste förespråkaren för en höjning i september, men han möter motstånd inom ECB-rådet.
Marknaden hade redan före Kazimirs uttalande räknat med fortsatta räntehöjningar. Efter ECB:s julimöte bedömde investerare att banken hade lämnat utrymme för ytterligare åtstramningar, eftersom konflikten i Mellanöstern åter hade pressat upp olje- och gaspriserna .
En höjning i september är därför inte längre ett överraskningsscenario. Den är däremot beroende av den statistik som kommer under de närmaste veckorna, särskilt inflationssiffrorna för augusti och ECB:s nya prognoser som ska publiceras i september.
Kort sagt: Peter Kazimir leder den hökaktiga falangen inom ECB och anser att en höjning i september behövs för att stoppa energirelaterad inflation från att bita sig fast. ECB:s egna prognoser visar samtidigt att inflationen kan toppa över 3 procent under andra halvåret 2026, medan tillväxten blir svag. Septembermötet blir därför ett viktigt test av om Kazimirs linje får majoritet – eller om ECB väljer att avvakta mer data.