Gaspriserna faller efter pausen mellan USA och Iran – Europas energikris är långt ifrån över

USA slutade genomföra attacker mot Iran efter 13 nätter i rad av bombningar. Samtidigt signalerade Teheran att man skulle pausa vedergällningsattacker i regionen . Marknaden började därför hoppas på att trafiken genom Hormuzsundet – en av världens viktigaste flaskhalsar för energitransporter – skulle kunna återupptas mer normalt .

Det nederländska TTF-kontraktet, Europas viktigaste riktmärke för grossistpriset på naturgas, öppnade kring 49 euro per megawattimme. På fredagen låg priset omkring 59 euro. Den rapporterade nedgången varierade mellan 7 och nästan 9 procent beroende på när under dagen den mättes . Brentoljan föll samtidigt till omkring 90 dollar per fat i den asiatiska handeln .

Prisfallet kom efter att TTF-priset veckan innan, den 20 juli, kortvarigt passerat 60 euro per megawattimme – den högsta nivån på fyra månader. Då drevs priserna upp av farhågor för vinterbrist när USA utvidgade sin bombkampanj .

Europas gaslager är fortfarande ovanligt låga

Den omedelbara pris lättnaden förändrar inte den svaga lagerbilden. I mitten av juli var EU:s gaslager ungefär 53 procent fyllda, klart under det säsongsmässiga femårsgenomsnittet . Den 24 juli hade nivån sjunkit till omkring 49 procent av kapaciteten, jämfört med nästan 60 procent samma tid året innan .

Bakgrunden går tillbaka till slutet av april. Då var lagren bara 31 procent fyllda – den lägsta nivån för den tiden på året sedan 2022. En kall vinter hade tömt reserverna, samtidigt som höga priser gjorde det mindre attraktivt för marknadsaktörer att fylla på dem .

EU:s regelverk har som mål att gaslagren ska vara fyllda till 90 procent den 1 november varje år . För att nå dit skulle Europa behöva öka fyllnadsgraden med omkring 39 procentenheter på ungefär 100 dagar. Redan i juni låg påfyllnadstakten under den nivå som skulle krävas .

EU-kommissionens gas-samordningsgrupp sade den 1 juli att det inte finns någon "omedelbar oro" för försörjningstryggheten under nästa vinter. Gruppen bedömde också att en fyllnadsgrad på 80 procent skulle räcka för att säkra leveranserna . Samtidigt konstaterade den att lagernivåerna fortfarande ligger under genomsnittet före energikrisen .

Det betyder att situationen inte nödvändigtvis är akut – men att Europas marginaler är mindre än normalt. Om påfyllnaden fortsätter att gå långsamt eller om nya leveransstörningar uppstår kan läget snabbt bli mer ansträngt.

Fem risker som måndagens prisfall inte löste

1. Pausen mellan USA och Iran är bräcklig

Den nuvarande pausen är inte ett formellt fredsavtal. USA och Iran kom överens om en två veckor lång vapenvila den 8 april, som senare förlängdes med 60 dagar genom en överenskommelse den 14 juni. Men vapenvilan bröt samman i början av juli, när USA anklagade Iran för att ha brutit mot villkoren och återupptog attackerna .

Konflikten trappades därefter upp kraftigt. Den 20 juli nådde de europeiska gaspriserna en fyramånadershögsta efter att USA utökat sin offensiv . Politico beskrev den tidigare vapenvilan som redan "söndersliten" den 8 juli .

Marknaden reagerade därför snabbt på den nya pausen – men också med försiktighet. Ett nytt sammanbrott skulle kunna återinföra riskpremien i gaspriset nästan omedelbart.

2. Qatar har förlorat LNG-kapacitet i flera år

I början av mars träffades Qatars LNG-anläggning Ras Laffan av iranska robot- och drönarattacker. Produktionen vid världens största LNG-exportkomplex stoppades .

Skadorna slog ut omkring 17 procent av Qatars exportkapacitet, motsvarande cirka 12,8 miljoner ton LNG per år . QatarEnergy har bedömt att reparationerna kan ta tre till fem år . Bolaget har också åberopat force majeure – en avtalsklausul för extraordinära omständigheter – för LNG-leveranser, och åtgärden har förlängts åtminstone till september 2026 .

För Europa är detta viktigt eftersom qatariisk LNG har varit en del av omställningen bort från rysk rörbunden gas. Även om Hormuzsundet öppnas helt igen försvinner alltså inte den fysiska kapacitetsförlusten i Qatar över en natt.

3. Hormuzsundet fungerar fortfarande inte normalt

Hormuzsundet är en central transportled för världens energimarknad. Under konflikten stördes sjöfarten kraftigt. Vapenvilan den 8 april gjorde det möjligt för vissa fartyg att passera, men trafiken låg fortfarande "långt under nivåerna före kriget" .

Även efter den senaste pausen är försäkringsbolag och rederier försiktiga. Enstaka attacker och Irans försök att kontrollera trafiken genom sundet fortsätter att skapa osäkerhet . S&P Global beskrev lättnaden efter överenskommelsen i juni som "välkommen men begränsad", bland annat på grund av logistiska hinder .

För europeiska köpare innebär det att en öppning på pappret inte automatiskt betyder att LNG-leveranserna kan återgå till det normala.

4. Konflikten kan spridas över flera fronter

USA:s och Irans konflikt har också involverat regionala allierade och ombud, däribland huthistyrkor i Jemen som har riktat in sig på saudisk energiinfrastruktur. Detaljerade uppgifter om attacker mot Saudi Aramcos anläggningar i juli 2026 fanns inte tillgängliga inom det aktuella sökunderlaget, varför omfattningen av sådana attacker inte kan fastställas här.

Det bredare mönstret är däremot tydligt: Al Jazeera rapporterade att de inledande drönarattackerna mot Ras Laffan i mars tillskrevs Iran-närstående aktörer . Konflikten har därmed skapat ett hot mot energiflöden på flera platser – från Hormuzsundet och Persiska viken till Röda havet.

5. Höga priser gör det svårare att fylla på lagren

Höga grossistpriser är inte bara ett resultat av energikrisen. De kan också förvärra den. När gasen är dyr kan energibolag och andra marknadsaktörer tveka inför att köpa in volymer för lagring .

Det skapar en möjlig ond cirkel: låga lager bidrar till högre vinterpriser, medan de höga priserna i sin tur bromsar lagerpåfyllnaden. Om Europa sedan drabbas av en kall vinter kan resultatet bli efterfrågeminskningar, dyrare energi eller akuta försörjningsproblem.

Slutsats: lättnad, inte lösning

Måndagens kraftiga prisfall visar hur känslig energimarknaden är för geopolitiska signaler. När risken för nya attacker och störningar i sjöfarten minskar försvinner en del av det påslag som marknaden lagt in i priserna.

Men de underliggande problemen kvarstår. EU:s gaslager är ovanligt låga för årstiden, en betydande del av Qatars LNG-kapacitet väntas vara borta i tre till fem år, Hormuzsundet är bara delvis åter i funktion och den amerikansk-iranska vapenvilan har redan brutit samman tidigare.

Prisfallet är därför välkommet – men bräckligt. En ny upptrappning kan snabbt skicka de europeiska gaspriserna uppåt igen.