Microsoft dominerar fortsatt varumärkeskapningen med bred marginal, men den stora nyheten denna gång är att ett AI-varumärke tagit sig in på listan. De fem mest kapade varumärkena står tillsammans för mer än hälften av alla uppmätta nätfiskeförsök .
| Placering | Varumärke | Andel av varumärkesattacker |
|---|---|---|
| 1 | Microsoft | 23,0 % |
| 2 | 11,6 % | |
| 3 | 6,7 % | |
| 4 | Apple | 5,8 % |
| 5 | Amazon | 5,2 % |
| 6–10 | WhatsApp, Facebook, Instagram, Netflix, ChatGPT (runt plats 10) | Cirka 1–3 % vardera |
Microsoft har legat i topp under flera kvartal i rad, men LinkedIn:s klättring till andra plats är anmärkningsvärd och speglar en ökning av attacker som riktar sig mot yrkesrelaterade kontouppgifter . ChatGPT:s entré är årets stora rubrik: det är första gången en AI-plattform tar sig in bland topp tio sedan Check Point började mäta varumärkesnätfiske .
Mönstret är välkänt: när en plattform når hundratals miljoner användare blir den ett högvärdigt mål för nätfiske. Samma sak hände med Microsoft, Google, Facebook och nu ChatGPT . Som flera cybersäkerhetsanalytiker noterat: ”ChatGPT har hundratals miljoner användare, och attackerna följer användarbasen” .
De vanligaste ChatGPT-relaterade nätfiskekampanjerna använder inte teknisk jargong. De utnyttjar en enkel, kraftfull rädsla: rädslan för att tappa åtkomst. Bedragare skickar brådskande mejl som påstår att en ChatGPT Plus-betalning misslyckats eller att en prenumeration snart löper ut, och offren styrs till förfalskade betalningssidor .
Exempel på ChatGPT-inriktade nätfiskebedrägerier:
Det psykologiska greppet är alltid detsamma: ”Du förlorar åtkomsten till GPT-5, dina arbetsflöden eller din betalplan” .
Två trender möts. För det första använder angripare generativ AI för att skriva mer övertygande nätfiskemejl med korrekt varumärke, logotyper och felfri grammatik – vilket gör det svårare för användare att genomskåda bluffarna . För det andra kapar angriparna själva AI-tjänster för att stjäla inloggningsuppgifter och betalningsinformation .
Ännu mer oroande är en sårbarhet som kallas ChatGPhish, som avslöjades i juni 2026 av Permiso Security. Den visar att vilken offentlig webbsida som helst som sammanfattas av ChatGPT kan injicera nätfiskelänkar, falska säkerhetsvarningar och QR-koder direkt i ChatGPT:s användargränssnitt via indirekt promptinjektion – utan att OpenAI:s infrastruktur komprometteras . En användare som ber ChatGPT sammanfatta en angriparkontrollerad sida kan få en bedräglig ”säkerhetsvarning” eller ”uppdatera din fakturering” som visas som en del av det pålitliga ChatGPT-gränssnittet.
Kaspersky rapporterade att ChatGPT-imiterande cyberhot ökade med 115 procent under de fyra första månaderna 2025 jämfört med föregående period . Q2 2026-rankingen bekräftar vad säkerhetsföretag varnat för: AI-tjänster är nu ett givet mål för cyberbrottslingar, och attackvolymen växer snabbare än de flesta användare förväntar sig.