Microsoft dominerar fortsatt varumärkeskapningen med bred marginal, men den stora nyheten denna gång är att ett AI-varumärke tagit sig in på listan. De fem mest kapade varumärkena står tillsammans för mer än hälften av alla uppmätta nätfiskeförsök .
| Placering | Varumärke | Andel av varumärkesattacker |
|---|---|---|
| 1 | Microsoft | 23,0 % |
| 2 | 11,6 % | |
| 3 | 6,7 % | |
| 4 | Apple | 5,8 % |
| 5 | Amazon | 5,2 % |
| 6–10 | WhatsApp, Facebook, Instagram, Netflix, ChatGPT (runt plats 10) | Cirka 1–3 % vardera |
Microsoft har legat i topp under flera kvartal i rad, men LinkedIn:s klättring till andra plats är anmärkningsvärd och speglar en ökning av attacker som riktar sig mot yrkesrelaterade kontouppgifter . ChatGPT:s entré är årets stora rubrik: det är första gången en AI-plattform tar sig in bland topp tio sedan Check Point började mäta varumärkesnätfiske .
Mönstret är välkänt: när en plattform når hundratals miljoner användare blir den ett högvärdigt mål för nätfiske. Samma sak hände med Microsoft, Google, Facebook och nu ChatGPT . Som flera cybersäkerhetsanalytiker noterat: ”ChatGPT har hundratals miljoner användare, och attackerna följer användarbasen” .
De vanligaste ChatGPT-relaterade nätfiskekampanjerna använder inte teknisk jargong. De utnyttjar en enkel, kraftfull rädsla: rädslan för att tappa åtkomst. Bedragare skickar brådskande mejl som påstår att en ChatGPT Plus-betalning misslyckats eller att en prenumeration snart löper ut, och offren styrs till förfalskade betalningssidor .
Exempel på ChatGPT-inriktade nätfiskebedrägerier:
Det psykologiska greppet är alltid detsamma: ”Du förlorar åtkomsten till GPT-5, dina arbetsflöden eller din betalplan” .
Två trender möts. För det första använder angripare generativ AI för att skriva mer övertygande nätfiskemejl med korrekt varumärke, logotyper och felfri grammatik – vilket gör det svårare för användare att genomskåda bluffarna . För det andra kapar angriparna själva AI-tjänster för att stjäla inloggningsuppgifter och betalningsinformation .
Ännu mer oroande är en sårbarhet som kallas ChatGPhish, som avslöjades i juni 2026 av Permiso Security. Den visar att vilken offentlig webbsida som helst som sammanfattas av ChatGPT kan injicera nätfiskelänkar, falska säkerhetsvarningar och QR-koder direkt i ChatGPT:s användargränssnitt via indirekt promptinjektion – utan att OpenAI:s infrastruktur komprometteras . En användare som ber ChatGPT sammanfatta en angriparkontrollerad sida kan få en bedräglig ”säkerhetsvarning” eller ”uppdatera din fakturering” som visas som en del av det pålitliga ChatGPT-gränssnittet.
Kaspersky rapporterade att ChatGPT-imiterande cyberhot ökade med 115 procent under de fyra första månaderna 2025 jämfört med föregående period . Q2 2026-rankingen bekräftar vad säkerhetsföretag varnat för: AI-tjänster är nu ett givet mål för cyberbrottslingar, och attackvolymen växer snabbare än de flesta användare förväntar sig.
Microsoft dominerar fortsatt varumärkeskapningen med bred marginal, men den stora nyheten denna gång är att ett AI-varumärke tagit sig in på listan. De fem mest kapade varumärkena står tillsammans för mer än hälften av alla uppmätta nätfiskeförsök .
| Placering | Varumärke | Andel av varumärkesattacker |
|---|---|---|
| 1 | Microsoft | 23,0 % |
| 2 | 11,6 % | |
| 3 | 6,7 % | |
| 4 | Apple | 5,8 % |
| 5 | Amazon | 5,2 % |
| 6–10 | WhatsApp, Facebook, Instagram, Netflix, ChatGPT (runt plats 10) | Cirka 1–3 % vardera |
Microsoft har legat i topp under flera kvartal i rad, men LinkedIn:s klättring till andra plats är anmärkningsvärd och speglar en ökning av attacker som riktar sig mot yrkesrelaterade kontouppgifter . ChatGPT:s entré är årets stora rubrik: det är första gången en AI-plattform tar sig in bland topp tio sedan Check Point började mäta varumärkesnätfiske .
Mönstret är välkänt: när en plattform når hundratals miljoner användare blir den ett högvärdigt mål för nätfiske. Samma sak hände med Microsoft, Google, Facebook och nu ChatGPT . Som flera cybersäkerhetsanalytiker noterat: ”ChatGPT har hundratals miljoner användare, och attackerna följer användarbasen” .
De vanligaste ChatGPT-relaterade nätfiskekampanjerna använder inte teknisk jargong. De utnyttjar en enkel, kraftfull rädsla: rädslan för att tappa åtkomst. Bedragare skickar brådskande mejl som påstår att en ChatGPT Plus-betalning misslyckats eller att en prenumeration snart löper ut, och offren styrs till förfalskade betalningssidor .
Exempel på ChatGPT-inriktade nätfiskebedrägerier:
Det psykologiska greppet är alltid detsamma: ”Du förlorar åtkomsten till GPT-5, dina arbetsflöden eller din betalplan” .
Två trender möts. För det första använder angripare generativ AI för att skriva mer övertygande nätfiskemejl med korrekt varumärke, logotyper och felfri grammatik – vilket gör det svårare för användare att genomskåda bluffarna . För det andra kapar angriparna själva AI-tjänster för att stjäla inloggningsuppgifter och betalningsinformation .
Ännu mer oroande är en sårbarhet som kallas ChatGPhish, som avslöjades i juni 2026 av Permiso Security. Den visar att vilken offentlig webbsida som helst som sammanfattas av ChatGPT kan injicera nätfiskelänkar, falska säkerhetsvarningar och QR-koder direkt i ChatGPT:s användargränssnitt via indirekt promptinjektion – utan att OpenAI:s infrastruktur komprometteras . En användare som ber ChatGPT sammanfatta en angriparkontrollerad sida kan få en bedräglig ”säkerhetsvarning” eller ”uppdatera din fakturering” som visas som en del av det pålitliga ChatGPT-gränssnittet.
Kaspersky rapporterade att ChatGPT-imiterande cyberhot ökade med 115 procent under de fyra första månaderna 2025 jämfört med föregående period . Q2 2026-rankingen bekräftar vad säkerhetsföretag varnat för: AI-tjänster är nu ett givet mål för cyberbrottslingar, och attackvolymen växer snabbare än de flesta användare förväntar sig.