Pandl analyserar nedgången genom två konkurrerande perspektiv .
Det första är den traditionella fyråriga halveringscykeln. Enligt den modellen brukar botten infalla ungefär 12–18 månader efter en halvering, vilket skulle kunna peka mot september eller oktober 2026 .
Det andra perspektivet är makroekonomiskt – och det är det Pandl själv föredrar. Han menar att bitcoin har ”vuxit upp” som tillgång och i allt högre grad påverkas av realräntor, Federal Reserves räntepolitik och den ekonomiska tillväxten, snarare än enbart av halveringarnas utbudseffekt .
Hans huvudtes är att bitcoin numera är en makrotillgång som handlas parallellt med valutor, råvaror och aktier . Den avgörande frågan blir därför om den amerikanska centralbanken höjer räntan ytterligare eller avstår. Om Federal Reserve inte höjer räntan kan bitcoin redan ha bottnat, enligt Pandl – även om fyrårscykeln fortfarande skulle tala för en längre björnmarknad .
Nästa viktiga hållpunkt är enligt Grayscale Federal Reserves FOMC-möte den 28–29 juli 2026. FOMC, Federal Open Market Committee, är den kommitté som beslutar om den amerikanska penningpolitiken .
Grayscale pekar också på att den nuvarande nedgången främst drivits av makroekonomiska faktorer: inflationen steg till 4,1 procent i juni och oljepriserna påverkades av geopolitiska konflikter . Tidigare björnmarknader har i högre grad präglats av kryptospecifika kriser, som börskollapser.
Pandls argument är att bitcoinmarknaden samtidigt har förändrats genom spotbaserade bitcoin-ETF:er, en mer kryptovänlig politisk utveckling i USA och lättnader från centralbanker runt om i världen . Dessa faktorer kan ha förändrat hur tillgången prissätts.
Grayscale har tidigare pekat ut intervallet 65 000–70 000 dollar som en möjlig bottenzon. Bedömningen byggde bland annat på att bitcoin hade återhämtat sig mer än 20 procent från en botten nära 63 000 dollar .
Den 15 juli 2026 presenterade Pandl dessutom en så kallad covered call-strategi för ett scenario där bitcoin rör sig sidledes snarare än snabbt stiger . Strategin innebär att investeraren äger bitcoin men samtidigt säljer köpoptioner mot innehavet och får en optionspremie i utbyte.
I Grayscales hypotetiska räkneexempel:
Grayscale erbjuder även Grayscale Bitcoin Covered Call ETF, med ticker BTCC, som ett investeringsinstrument för denna typ av strategi . Beräkningen är dock hypotetisk: en covered call begränsar uppsidan om bitcoin stiger kraftigt och eliminerar inte risken för kursfall.
Jiang Zhuer bygger sin mer pessimistiska prognos på historiska fyrårscykler och på kvoten mNAV för Strategy, det tidigare MicroStrategy .
mNAV står för market-to-net-asset value och jämför företagets marknadsvärde med värdet på dess nettotillgångar. När Jiang gjorde sin bedömning hade Strategys mNAV sjunkit till 0,72, nära nivån 0,7 som noterades vid cykelbotten i maj 2022 .
Jiang betraktar mNAV som en ledande indikator. Enligt hans modell brukar mNAV nå sin botten ungefär sex månader innan bitcoin gör det. Tillsammans med fyrårscykeln – som han liknar vid en studsande boll som successivt studsar lägre – pekar modellen mot en botten omkring den 31 oktober 2026, nära 44 016 dollar .
Han har därefter formulerat prognosen som ett bredare tidsfönster: oktober till december 2026, med ett prisintervall på 42 000–44 000 dollar . Prognosen ligger nära Arthur Hayes tidigare bedömning om en botten kring 40 000 dollar .
Jiang har samtidigt betonat att modellen historiskt varit bättre på att förutsäga tidpunkt än exakt prisnivå . Det är en viktig reservation för den som vill använda cykelmodellen som beslutsunderlag.
| Faktor | Grayscale och Zach Pandl | Jiang Zhuer och BTC.TOP |
|---|---|---|
| Tidpunkt för botten | Botten kan redan vara nådd eller ligga nära | Fjärde kvartalet 2026, oktober–december |
| Prisnivå | Cirka 65 000–70 000 dollar | 42 000–44 000 dollar |
| Analysmodell | Makroekonomi: Fed, realräntor och tillväxt | Fyrårig halveringscykel och Strategys mNAV |
| Viktigaste indikator | Federal Reserves räntebeslut och FOMC-mötet 28–29 juli | mNAV nära 0,7; den senaste nivån var 0,72 |
| Övergripande syn | Försiktigt positiv på kort sikt och strukturellt positiv på längre sikt | Negativ: ytterligare ett större fall återstår |
Skillnaden mellan prognoserna kan sammanfattas i en fråga: Har bitcoin lämnat sin cykelbaserade ”ungdom” bakom sig?
Pandl menar att institutionellt kapital via bitcoin-ETF:er, den politiska utvecklingen i USA och lättare globala penningpolitiska villkor har förändrat marknadens dynamik. I hans modell reagerar bitcoin nu främst på centralbanker och ekonomiska förväntningar – inte på gruvarbetarnas halveringskalender .
Jiang Zhuers modell utgår däremot från att samma cykelmekanik som präglat tidigare björnmarknader fortfarande gäller. Makroekonomiska faktorer kan då vara tillfälligt marknadsbrus inom en längre nedgång som ännu inte nått sin historiska botten .
Ingen av modellerna är utan frågetecken. Pandl medger att fyrårscykeln fortfarande öppnar för en längre björnmarknad och att bitcoin kan falla ytterligare om Federal Reserve överraskar med en räntehöjning . Jiang framhåller själv att hans metod är mer träffsäker när det gäller tid än pris .
De närmaste katalysatorerna är därför den amerikanska räntepolitiken och utvecklingen för CLARITY Act i den amerikanska senaten. Om räntorna hålls stilla och lagförslaget går framåt kan det stärka Grayscales scenario. Om dessa faktorer uteblir kan den längre och mer pessimistiska cykelprognosen få större gehör .
För investerare är slutsatsen inte att någon av prognoserna är säker, utan att de bygger på två olika sätt att förstå bitcoin: som en alltmer etablerad makrotillgång eller som en tillgång som fortfarande följer sin historiska fyråriga rytm.