Oljemiljardernas kvartal: Så drev kriget med Iran upp vinsten till 35–40 miljarder dollar

De fem stora västerländska oljebolagen – ExxonMobil, Chevron, Shell, BP och TotalEnergies – väntas redovisa en sammanlagd vinst på cirka 35–40 miljarder dollar för andra kvartalet 2026. Det är en av de högsta kvartalsvinsterna någonsin och nästan helt och hållet en följd av USA:s och Israels krig med Iran, som inleddes i slutet av februari 2026, och stängningen av Hormuzsundet – en flaskhals där cirka 20 procent av världens olja normalt passerar .

Men i slutet av juli 2026 är den siffran fortfarande en prognos. Chevron rapporterar den 31 juli, medan Shell och BP ännu inte har publicerat sina slutgiltiga Q2-siffror. Här är en sammanställning av vad som är känt, var luckorna finns och vad som drev upp vinsterna.

Den ofullständiga bilden: bekräftade och uppskattade vinster

TotalEnergies var först av de stora bolagen med att rapportera och redovisade en justerad nettovinst på 6,03 miljarder dollar – en ökning med 68 procent jämfört med föregående år och bolagets starkaste kvartal på nästan tre år . Försäljningen steg till 61,77 miljarder dollar. Bolaget hänvisade uttryckligen till högre oljepriser, starkare raffineringsmarginaler och oljehandel .

ExxonMobil signalerade i en anmälan till SEC den 7 juli att Q2-vinsten skulle bli cirka 5 miljarder dollar högre än Q1, och analytiker räknade med en justerad nettovinst på cirka 15,7–15,9 miljarder dollar . En separat rapport uppgav att bolaget redovisade 7,1 miljarder dollar i GAAP-vinst på 84,0 miljarder dollar i intäkter . Skillnaden mellan analytikernas estimat och GAAP-siffran beror på att analytiker fokuserar på justerade (icke-GAAP) resultat som exkluderar engångsposter och vissa tidseffekter.

Chevron är redo att slå vinstprognoserna för Q2, enligt UBS Securities, som höjde sin prognos för vinst per aktie till 5,70 dollar från 3,82 dollar . Chevron rapporterar den 31 juli .

Shell och BP hade inte publicerat sina Q2-resultat i de tillgängliga källorna. Inte heller Equinors Q2-resultat återfanns i det insamlade materialet .

Bolag	Vinst Q2 2026	Status
ExxonMobil	~7,1 md dollar (GAAP) / ~15,7 md dollar (justerat estimat)	Preliminär signal; rapporterar 31 juli
TotalEnergies	6,03 md dollar (justerat)	Rapporterat
Chevron	Slår estimaten (exakt siffra väntar)	Rapporterar 31 juli
Shell	Ännu inte rapporterat	Väntar
BP	Ännu inte rapporterat	Väntar
5 bolag tillsammans	Uppskattningsvis 35–40 md dollar+	Prognos baserad på ofullständiga data

Vad drev vinsterna: Krig, en flaskhals och raffineringsmarginaler

Tre sammanlänkade faktorer drev vinstlyftet:

1. USA:s och Israels krig med Iran, som inleddes den 28 februari 2026. I slutet av mars hade Brentoljan stigit över 50 procent sedan konfliktens början, enligt en enkät från Reuters bland analytiker . Världsbanken beskrev den efterföljande störningen på oljemarknaden som den största i historien .

2. Den i praktiken totala stängningen av Hormuzsundet. Iran förklarade sundet stängt för alla fartyg i juni och varnade för att alla fartyg som försökte ta sig igenom skulle attackeras . Cirka 20 procent av världens olja och LNG passerar normalt genom farleden . J.P. Morgan varnade för att oljeproduktionen från Irak och Kuwait kunde stoppas inom dagar och uppskattade potentiella produktionsbortfall på upp till 4,7 miljoner fat per dag .

3. Kraftigt förbättrade raffineringsmarginaler. Både Exxon och TotalEnergies angav detta som en andra stor vinstmotor vid sidan av högre råoljepriser, i takt med att bränslemarknaderna åtstramades världen över .

Brentoljan: Från 100 till 126 och tillbaka till 72 dollar

Brentoljans utveckling under Q2 2026 var i det närmaste extraordinär:

• 8 mars: Brent passerade 100 dollar per fat för första gången på fyra år .
• Slutet av april: Priset nådde en topp på över 126 dollar per fat – den högsta nivån sedan 2022 .
• Mars 2026: Den största månatliga oljeprisökningen någonsin registrerades, enligt Wikipedia-artikeln om Hormuzkrisen .
• Slutet av juni: I takt med att flödena genom sundet visade tecken på återhämtning raderades krigspremien och priset sjönk tillbaka till cirka 72 dollar per fat .

Den dramatiska prisvolatiliteten skapade idealiska förhållanden för oljehandelsavdelningarna, som frodas av prissvängningar.

Därför gick det bättre för europeiska bolag med tradingverksamhet

TotalEnergies resultat illustrerar fördelen med att ha stora tradingavdelningar. Bolaget angav uttryckligen ”oljehandelsresultat” som en viktig drivkraft, vid sidan av högre oljepriser och starkare raffineringsmarginaler . Resultatet och kassaflödet från nedströmsverksamheten ”ökade kraftigt” jämfört med Q1 .

Den bredare trenden var synlig redan under Q1 2026: fem europeiska bolag (BP, Repsol, TotalEnergies, Eni och Equinor) redovisade sammanlagda vinster på 21,7 miljarder dollar, en ökning med 43 procent jämfört med föregående år, drivet av samma krigsrelaterade volatilitet .

Det som saknas: Politisk granskning

I de tillgängliga källorna finns inga specifika artiklar som beskriver Trumps administrations respons på dessa vinster, till exempel eventuella skatter på övervinster eller politiska åtgärder mot oljebolagen inför mellanårsvalet i november 2026. Den bredare kontexten – att dessa enorma vinster uppstår under ett krig som USA är aktivt involverat i, bara månader före ett viktigt val – talar starkt för politisk känslighet, men inga konkreta uttalanden eller åtgärder från administrationen har fångats i källmaterialet.

Slutsats

De fem stora västerländska oljebolagen är på väg mot en sammanlagd vinst för Q2 2026 på uppskattningsvis 35–40 miljarder dollar eller mer, med TotalEnergies (upp 68 procent) och ExxonMobil (potentiellt tredubblad justerad vinst jämfört med Q1) i täten. Kriget mellan USA och Israel och Iran samt stängningen av Hormuzsundet var de främsta drivkrafterna och skapade en oljemarknadsstörning som Världsbanken kallade ”den största i historien”. Europeiska bolag med stora tradingavdelningar – särskilt TotalEnergies – drog oproportionerligt stor nytta av volatiliteten. Men Shell, BP och Chevron hade i slutet av juli ännu inte redovisat sina slutgiltiga siffror, vilket innebär att hela bilden fortfarande är ofullständig. Politisk granskning från Trumps administration, även om den är allmänt förväntad med tanke på valtidpunkten, dokumenterades inte i de tillgängliga källorna.