Luftförsvar och drönarbekämpning

• Iron Beam – ett högeffektlaser­system som med riktad energi ska kunna skjuta ned raketer, granater och drönare. Systemet beskrivs som världens första operativa laserbaserade luftförsvarssystem .
• SPYDER – ett mobilt markbaserat luftvärnssystem som kan bekämpa flygplan, drönare och precisionsstyrd ammunition. Systemet är i tjänst hos åtta försvarsmakter, däribland Tjeckien .
• Iron Dome – det välkända systemet mot raketer och granatkastarprojektiler, som Rafael presenterar som en del av ett skiktat luftförsvar. Under 15 års operativ tjänst har systemet genomfört mer än 10 000 stridsinsatser med avvärjning, med en träffsäkerhet som uppges ligga klart över 90 procent .
• DRONE DOME och HUNTER EAGLE – system för att upptäcka, följa och bekämpa lågt flygande drönarhot .

Ett skiktat luftförsvar innebär att flera system med olika räckvidd och funktion kopplas samman. Tanken är att skydda ett område mot allt från små drönare till raketer och andra luftburna hot.

Långräckviddiga precisionsvapen

Rafael visar också upp flera vapen för precisionsangrepp på avstånd:

• ICE BREAKER – en flygburen kryssningsrobot som är utformad för att med hög precision kunna slå mot förstärkta mål, inklusive underjordiska bunkrar .
• LANCER – en precisionsrobot för insatser på avstånd .
• Sky Sniper – en precisionsstyrd bomb .
• SPICE-familjen – elektrooptiska precisionskit för flygburna vapen. Rafael lyfter särskilt fram SPICE 250:s funktion för automatisk måligenkänning under aktiva operativa förhållanden .

Portföljen omfattar dessutom luftburen underrättelseinhämtning, kommunikation, cyberförmåga och satellitsystem . Bland de övriga systemen finns den fjärrstyrda vapenstationen TYPHOON 30, som nyligen har testats mot drönarhot , samt marina försvarssystem som C-Dome, den sjöbaserade varianten av Iron Dome .

Varför utställningen kommer vid rätt tidpunkt för Europa

Rafaels produktmix ligger nära de områden där europeiska länder nu försöker fylla igen stora luckor i sin militära förmåga.

• Försvarsutgifterna ökar snabbt: Europas militära utgifter steg med 14 procent under 2025 till 864 miljarder dollar. Det var den snabbaste årliga ökningen bland Europas NATO-länder sedan 1953 .
• NATO-länderna höjer anslagen: Europas NATO-allierade och Kanada ökade sina kärnutgifter för försvaret med nästan 20 procent jämfört med 2024 . NATO:s samlade försvarsutgifter uppgick till 2,77 procent av alliansens BNP under 2025 .
• Ett högre mål till 2035: Vid NATO-toppmötet i Haag 2025 enades länderna om att senast 2035 lägga 5 procent av BNP på försvar samt försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar. Av detta ska 3,5 procent gå till kärnförsvaret .
• EU:s försvarsutgifter fortsätter uppåt: Investeringarna väntas nå 2,5 procent av Europas BNP, och mer än tre fjärdedelar av EU-länderna väntas ligga över 2-procentsnivån .

Det gör att europeiska inköpare nu söker just den typ av kapacitet som Rafael visar upp: flera lager av luftförsvar, system mot drönare, långräckviddiga precisionsvapen och skydd för marina plattformar . Rafaels system är redan i tjänst hos eller utvärderas av flera europeiska försvarsmakter .

Stridsbeprövad teknik som säljargument

Kriget i Ukraina har visat hur avgörande luftvärn, drönarbekämpning och precisionsvapen kan vara på det moderna slagfältet. För europeiska länder som snabbt behöver stärka sina förmågor kan system som redan har använts operativt därför framstå som ett mindre riskfyllt alternativ än helt oprövade lösningar.

Det är också kärnan i Rafaels budskap på Farnborough: inte bara nya vapensystem, utan en samlad portfölj som bolaget marknadsför som testad under verkliga stridsförhållanden. Försvarsindustrin återstår samtidigt att övertyga europeiska regeringar om kostnader, leveranstider, integration med befintlig NATO-utrustning och långsiktigt underhåll – frågor som blir allt viktigare när de nya miljardanslagen ska omsättas i faktisk militär förmåga.

Luftförsvar och drönarbekämpning

• Iron Beam – ett högeffektlaser­system som med riktad energi ska kunna skjuta ned raketer, granater och drönare. Systemet beskrivs som världens första operativa laserbaserade luftförsvarssystem .
• SPYDER – ett mobilt markbaserat luftvärnssystem som kan bekämpa flygplan, drönare och precisionsstyrd ammunition. Systemet är i tjänst hos åtta försvarsmakter, däribland Tjeckien .
• Iron Dome – det välkända systemet mot raketer och granatkastarprojektiler, som Rafael presenterar som en del av ett skiktat luftförsvar. Under 15 års operativ tjänst har systemet genomfört mer än 10 000 stridsinsatser med avvärjning, med en träffsäkerhet som uppges ligga klart över 90 procent .
• DRONE DOME och HUNTER EAGLE – system för att upptäcka, följa och bekämpa lågt flygande drönarhot .

Ett skiktat luftförsvar innebär att flera system med olika räckvidd och funktion kopplas samman. Tanken är att skydda ett område mot allt från små drönare till raketer och andra luftburna hot.

Långräckviddiga precisionsvapen

Rafael visar också upp flera vapen för precisionsangrepp på avstånd:

• ICE BREAKER – en flygburen kryssningsrobot som är utformad för att med hög precision kunna slå mot förstärkta mål, inklusive underjordiska bunkrar .
• LANCER – en precisionsrobot för insatser på avstånd .
• Sky Sniper – en precisionsstyrd bomb .
• SPICE-familjen – elektrooptiska precisionskit för flygburna vapen. Rafael lyfter särskilt fram SPICE 250:s funktion för automatisk måligenkänning under aktiva operativa förhållanden .

Portföljen omfattar dessutom luftburen underrättelseinhämtning, kommunikation, cyberförmåga och satellitsystem . Bland de övriga systemen finns den fjärrstyrda vapenstationen TYPHOON 30, som nyligen har testats mot drönarhot , samt marina försvarssystem som C-Dome, den sjöbaserade varianten av Iron Dome .

Varför utställningen kommer vid rätt tidpunkt för Europa

Rafaels produktmix ligger nära de områden där europeiska länder nu försöker fylla igen stora luckor i sin militära förmåga.

• Försvarsutgifterna ökar snabbt: Europas militära utgifter steg med 14 procent under 2025 till 864 miljarder dollar. Det var den snabbaste årliga ökningen bland Europas NATO-länder sedan 1953 .
• NATO-länderna höjer anslagen: Europas NATO-allierade och Kanada ökade sina kärnutgifter för försvaret med nästan 20 procent jämfört med 2024 . NATO:s samlade försvarsutgifter uppgick till 2,77 procent av alliansens BNP under 2025 .
• Ett högre mål till 2035: Vid NATO-toppmötet i Haag 2025 enades länderna om att senast 2035 lägga 5 procent av BNP på försvar samt försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar. Av detta ska 3,5 procent gå till kärnförsvaret .
• EU:s försvarsutgifter fortsätter uppåt: Investeringarna väntas nå 2,5 procent av Europas BNP, och mer än tre fjärdedelar av EU-länderna väntas ligga över 2-procentsnivån .

Det gör att europeiska inköpare nu söker just den typ av kapacitet som Rafael visar upp: flera lager av luftförsvar, system mot drönare, långräckviddiga precisionsvapen och skydd för marina plattformar . Rafaels system är redan i tjänst hos eller utvärderas av flera europeiska försvarsmakter .

Stridsbeprövad teknik som säljargument

Kriget i Ukraina har visat hur avgörande luftvärn, drönarbekämpning och precisionsvapen kan vara på det moderna slagfältet. För europeiska länder som snabbt behöver stärka sina förmågor kan system som redan har använts operativt därför framstå som ett mindre riskfyllt alternativ än helt oprövade lösningar.

Det är också kärnan i Rafaels budskap på Farnborough: inte bara nya vapensystem, utan en samlad portfölj som bolaget marknadsför som testad under verkliga stridsförhållanden. Försvarsindustrin återstår samtidigt att övertyga europeiska regeringar om kostnader, leveranstider, integration med befintlig NATO-utrustning och långsiktigt underhåll – frågor som blir allt viktigare när de nya miljardanslagen ska omsättas i faktisk militär förmåga.