1. Tvisten om 'trafikstyrningen' i Hormuzsundet

Avtalet innehöll en klausul som Iran tolkade som att det gav landet rätt att styra sjötrafiken genom Hormuzsundet. USA såg däremot alla iranska åtgärder enligt denna klausul som attacker mot handelsfartyg . Den 7 juli träffades tre tankfartyg i sundet, vilket USA skyllde på Iran . Denna tolkningskonflikt blev den omedelbara utlösaren för avtalets misslyckande. Som AP noterade verkade klausulen vara "det som fällde avtalet" .

2. Amerikanska vedergällningsattacker och återinförda oljesanktioner

Några timmar efter attackerna mot tankfartygen inledde den amerikanska militären en ny våg av attacker mot Iran. USA återkallade också Irans licens att sälja olja och återinförde oljesanktioner . Den första vågen av attacker träffade över 80 platser i Iran .

3. Båda sidor förklarar avtalet dött

Den 8 juli sade president Donald Trump att överenskommelsen var "över" och att han inte ville engagera sig med Teheran . Iran svarade med samma mynt. Den 15 juli förklarade Teheran att de upprepade amerikanska attackerna hade "gjort överenskommelsen ogiltig", och Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf sade att Iran befann sig "i ett livsavgörande och existentiellt krig med Amerika" och inte hade någon anledning att fortsätta följa avtalets villkor .

Irans svar på den amerikanska attacken mot hamnen Chabahar

Amerikanska attacker träffade Irans Shahid Kalantari-hamn i Chabahar – en strategiskt viktig, indiastödd hamn – under den andra natten av den förnyade amerikanska kampanjen (9 juli) . Irans svar var mångfacetterat:

Fördömande från den iranska ambassaden i Indien

Den 18 juli utfärdade den iranska ambassaden i Indien ett starkt fördömande och beskrev den amerikanska attacken mot hamnen Chabahar som ett "krigsbrott". Uttalandet nämnde specifikt förstörelsen av ett övervakningstorn i hamnen och kallade handlingen för en "flagrant kränkning av internationell rätt och Förenta nationernas stadga" .

Svar från den högste ledarens kansli

Det är viktigt att notera ledarskiftet. En amerikansk-israelisk attack i februari 2026 hade dödat ayatolla Ali Khamenei, och hans efterträdare Mojtaba Khamenei hade tillträtt rollen . Vid tiden för attacken mot Chabahar i juli utfärdade en militär rådgivare till den nye högste ledaren, generalmajor Mohsen Rezaei, en skarp varning. Han sade att Teheran skulle återuppta "fullskaliga offensiva operationer" om de amerikanska attackerna fortsatte i ytterligare två eller tre dagar .

Hamnprojektet Chabahars status

Trots attacken och det pågående kriget sade Irans ambassadör i Indien offentligt att Chabaharprojektet fortfarande var på rätt spår . Indien bekräftade senare att Shahid Beheshti-terminalen i hamnen inte hade skadats av attackerna .

Konflikten under den sjunde natten i rad

Från och med den 17–18 juli 2026 var USA och Iran inblandade i ett intensivt, öppet eldutbyte för den sjunde natten i rad .

• USA:s agerande: USA:s centralkommando (CENTCOM) inledde attacker med början kl. 19:00 GMT (15:00 ET), riktade mot "övervakningsplatser, militär logistikinfrastruktur, underjordiska vapenförråd och marina kapaciteter" . USA upprätthöll också en strikt marin blockad i Hormuzsundet . Vid denna tidpunkt rapporterade iransk statlig media minst 38 dödsfall och över 400 skadade från de förnyade attackerna .
• Iransk vedergällning: Iran attackerade flera amerikanska militärbaser i Kuwait, Jordanien och Irak . Irans revolutionsgarde hade tidigare hävdat att man angripit 85 amerikanska platser som svar på de första attackerna .
• Ingen vapenvila i kraft: Eftersom det tillfälliga fredsavtalet var ogiltigförklarat och ingen ny vapenvila fanns på plats, beskrev båda sidor konflikten som öppen och existentiell .

1. Tvisten om 'trafikstyrningen' i Hormuzsundet

Avtalet innehöll en klausul som Iran tolkade som att det gav landet rätt att styra sjötrafiken genom Hormuzsundet. USA såg däremot alla iranska åtgärder enligt denna klausul som attacker mot handelsfartyg . Den 7 juli träffades tre tankfartyg i sundet, vilket USA skyllde på Iran . Denna tolkningskonflikt blev den omedelbara utlösaren för avtalets misslyckande. Som AP noterade verkade klausulen vara "det som fällde avtalet" .

2. Amerikanska vedergällningsattacker och återinförda oljesanktioner

Några timmar efter attackerna mot tankfartygen inledde den amerikanska militären en ny våg av attacker mot Iran. USA återkallade också Irans licens att sälja olja och återinförde oljesanktioner . Den första vågen av attacker träffade över 80 platser i Iran .

3. Båda sidor förklarar avtalet dött

Den 8 juli sade president Donald Trump att överenskommelsen var "över" och att han inte ville engagera sig med Teheran . Iran svarade med samma mynt. Den 15 juli förklarade Teheran att de upprepade amerikanska attackerna hade "gjort överenskommelsen ogiltig", och Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf sade att Iran befann sig "i ett livsavgörande och existentiellt krig med Amerika" och inte hade någon anledning att fortsätta följa avtalets villkor .

Irans svar på den amerikanska attacken mot hamnen Chabahar

Amerikanska attacker träffade Irans Shahid Kalantari-hamn i Chabahar – en strategiskt viktig, indiastödd hamn – under den andra natten av den förnyade amerikanska kampanjen (9 juli) . Irans svar var mångfacetterat:

Fördömande från den iranska ambassaden i Indien

Den 18 juli utfärdade den iranska ambassaden i Indien ett starkt fördömande och beskrev den amerikanska attacken mot hamnen Chabahar som ett "krigsbrott". Uttalandet nämnde specifikt förstörelsen av ett övervakningstorn i hamnen och kallade handlingen för en "flagrant kränkning av internationell rätt och Förenta nationernas stadga" .

Svar från den högste ledarens kansli

Det är viktigt att notera ledarskiftet. En amerikansk-israelisk attack i februari 2026 hade dödat ayatolla Ali Khamenei, och hans efterträdare Mojtaba Khamenei hade tillträtt rollen . Vid tiden för attacken mot Chabahar i juli utfärdade en militär rådgivare till den nye högste ledaren, generalmajor Mohsen Rezaei, en skarp varning. Han sade att Teheran skulle återuppta "fullskaliga offensiva operationer" om de amerikanska attackerna fortsatte i ytterligare två eller tre dagar .

Hamnprojektet Chabahars status

Trots attacken och det pågående kriget sade Irans ambassadör i Indien offentligt att Chabaharprojektet fortfarande var på rätt spår . Indien bekräftade senare att Shahid Beheshti-terminalen i hamnen inte hade skadats av attackerna .

Konflikten under den sjunde natten i rad

Från och med den 17–18 juli 2026 var USA och Iran inblandade i ett intensivt, öppet eldutbyte för den sjunde natten i rad .

• USA:s agerande: USA:s centralkommando (CENTCOM) inledde attacker med början kl. 19:00 GMT (15:00 ET), riktade mot "övervakningsplatser, militär logistikinfrastruktur, underjordiska vapenförråd och marina kapaciteter" . USA upprätthöll också en strikt marin blockad i Hormuzsundet . Vid denna tidpunkt rapporterade iransk statlig media minst 38 dödsfall och över 400 skadade från de förnyade attackerna .
• Iransk vedergällning: Iran attackerade flera amerikanska militärbaser i Kuwait, Jordanien och Irak . Irans revolutionsgarde hade tidigare hävdat att man angripit 85 amerikanska platser som svar på de första attackerna .
• Ingen vapenvila i kraft: Eftersom det tillfälliga fredsavtalet var ogiltigförklarat och ingen ny vapenvila fanns på plats, beskrev båda sidor konflikten som öppen och existentiell .