Redan efter de första matcherna på arenan kom kritiken. Spelare och tränare beskrev en plan som blev torr i värmen, var ovanligt hård och bromsade spelet.
Flera lag jämförde planen med betong. I kontrast beskrevs gräset i Dallas som ”perfekt” eller ”oklanderligt” . Kritiken handlade därför inte bara om att planen var annorlunda än europeiska spelare var vana vid, utan om hur underlaget påverkade bollens tempo och spelarnas belastning.
FIFA avfärdade bilden av en undermålig plan. Organisationen uppgav i flera uttalanden att samtliga 16 VM-planer, inklusive den tillfälliga naturgräsplanen i New York och New Jersey, var i ”utmärkt” skick och uppfyllde FIFA:s krav .
Förbundet lyfte fram de mer än fem år av forskning, tester och samarbete med ledande gräsexperter som låg bakom arbetet . I stället för att medge ett grundläggande installationsproblem kopplade FIFA spelarnas synpunkter till säsongsväder och sommarvärme .
Det skapade en tydlig konflikt mellan två perspektiv: spelarna bedömde planen utifrån hur den faktiskt kändes och spelade, medan FIFA hänvisade till tekniska standarder, mätningar och säkerhetskrav.
Den 19 juli ställdes de regerande mästarna Argentina mot Spanien i finalen på den omdiskuterade planen. Matchen blev därmed den ultimata prövningen för ett underlag som hade installerats ungefär två månader tidigare och redan utsatts för åtta matcher och sommarvärme.
Även biljettpriserna förstärkte finalens enorma betydelse. Den 16 juli började de billigaste biljetterna på andrahandsmarknaden på omkring 8 162 dollar via plattformar som Vivid Seats och SeatGeek . FIFA hade samtidigt nästan 1 200 biljetter i kategori två till salu för 7 380 dollar styck. De dyraste platserna längst fram på den nedre läktaren låg på mellan 19 995 och 32 970 dollar .
Kontroversen på MetLife Stadium visade hur svårt det är att förvandla NFL-arenor, som är byggda för konstgräs, till fullvärdiga fotbollsarenor för världens största turnering. Naturgräset uppfyllde FIFA:s formella krav, men spelarnas återkommande kritik väckte frågan om det också höll måttet i praktiken.
När Argentina och Spanien möttes om VM-titeln stod därför mer på spel än bara pokalen. Finalen blev också ett högprofilerat test av om tillfälliga gräsinstallationer verkligen kan leverera den spelkvalitet som krävs på fotbollens allra högsta nivå.