Råoljan blir billigare – ändå stiger bensin och diesel

Det centrala problemet är en global flaskhals: det finns råolja, men inte tillräckligt med fungerande raffinaderier för att omvandla den till de bränslen som marknaden efterfrågar.

Rekordmarginaler visar att färdiga bränslen är en bristvara

Ett vanligt riktmärke är den så kallade 3:2:1-marginalen. Den uppskattar den teoretiska vinsten när tre fat råolja förädlas till två fat bensin och ett fat diesel.

I juli 2026 hade denna marginal stigit till motsvarande 70–75 procent av värdet på ett fat råolja. I början av juni låg den kring 45 procent och vid årets början på bara 27 procent .

Det betyder inte att alla raffinaderier automatiskt tjänar exakt så mycket. Men utvecklingen visar att marknaden värderar färdiga oljeprodukter betydligt högre än tidigare, eftersom utbudet inte räcker till för att möta efterfrågan. Marginalerna för bensin, diesel och flygbränsle ligger därför på historiskt höga nivåer . Den internationella flygbranschorganisationen IATA bedömer dessutom att den genomsnittliga marginalen för flygbränsle kan överstiga 57 dollar per fat under 2026 .

Amerikanska diesel- och eldningsoljelager på 23-årslägsta

USA:s lager av destillat – en kategori som omfattar diesel och eldningsolja – föll i maj 2026 till den lägsta nivån på 23 år . I juni nådde lagren sin lägsta nivå sedan 2003 .

USA:s energimyndighet EIA hade redan tidigare räknat med att destillatlagren skulle avsluta både 2025 och 2026 på flerårslägsta nivåer. Myndigheten pekade på stark exportefterfrågan och minskad inhemsk produktion efter raffinaderinedläggningar .

När lagren är så låga finns nästan ingen buffert. En brand, ett strömavbrott eller en transportstörning kan därför snabbt få stort genomslag på priset på diesel och eldningsolja – och även på flygbränsle, eftersom produkterna konkurrerar om samma begränsade raffinaderikapacitet.

Två amerikanska raffinaderiproblem pressar marknaden

Marathon Petroleum i Detroit

Den 5 juli 2026 drabbades Marathon Petroleums raffinaderi i Detroit av ett större strömavbrott. Händelsen ledde till kontrollerad fackling, där överskottsgaser bränns av på ett säkert sätt. Strömmen var tillbaka den 6 juli, men raffinaderiets processenheter höll fortfarande på att startas om . Anläggningen har en kapacitet på 140 000 fat per dag.

Marathon hade dessutom rapporterat sin näst största planerade underhållsperiod någonsin under första kvartalet 2025, vilket tillfälligt sänkte genomströmningen i bolagets raffinaderisystem .

Trainer-raffinaderiet i Pennsylvania

Den 25 juni 2026 bröt en brand ut vid Trainer-raffinaderiet i Pennsylvania, som drivs av Monroe Energy, ett helägt dotterbolag till Delta Air Lines. Fyra anställda skadades och produktionen stördes . Anläggningen har en kapacitet på omkring 190 000 fat per dag.

Raffinaderiet hade även drabbats av oplanerade stopp i två viktiga processenheter i mars 2026 . Trainer står för omkring 40–50 procent av Delta Air Lines behov av flygbränsle i den inhemska trafiken .

När anläggningar av den här storleken står stilla försvinner betydande volymer från marknaden. Effekten blir särskilt tydlig i de regioner som normalt försörjs av raffinaderierna – framför allt den amerikanska Mellanvästern och östkusten.

Ryssland, Ukraina och dieselmarknaden

Ryssland är en av världens största exportörer av diesel. Enligt den beskrivna marknadsbilden slog ukrainska drönarattacker under 2025–2026 ut delar av landets destillations- och krackningskapacitet, varefter Ryssland införde ett exportförbud för diesel för att skydda den inhemska försörjningen.

Direkta källor till just exportförbudet hämtades inte in i underlaget. Därför bör den specifika orsakskedjan behandlas med viss försiktighet. Den marknadsmässiga effekten är däremot tydlig: om rysk diesel försvinner från den internationella handeln måste köpare konkurrera om alternativa laster från andra producenter. Det stramar åt den globala diesel- och gasoljemarknaden och kan lyfta raffinaderimarginalerna även långt utanför Ryssland.

Iran-konflikten förstärkte pressen

Den geopolitiska situationen, däribland den militära konflikten mellan USA och Iran, ökade också pressen på bränslemarknaden. Konflikten störde den globala bränsleförsörjningen och ökade efterfrågan på amerikansk råolja och amerikanska oljeprodukter. När exporten steg drogs de amerikanska destillatlagren ned ytterligare .

Brentoljan steg från omkring 70 dollar per fat före konflikten till som mest 118 dollar i mars 2026 . Även om råoljepriset senare föll tillbaka finns störningarna i den globala logistiken kvar. Lägre råoljepris innebär därför inte automatiskt lägre priser på färdiga bränslen.

Så hänger faktorerna ihop

Vad krävs för att priserna ska falla?

Råoljan kan fortsätta vara billig samtidigt som drivmedlen är dyra så länge raffinaderier står stilla, lager är uttömda och geopolitik eller sanktioner stör handeln. För att bensin-, diesel- och flygbränslepriserna ska lätta krävs i praktiken att mer raffinaderikapacitet kommer tillbaka, att lagren byggs upp och att transporterna fungerar bättre.

Det är därför skillnaden mellan råoljepriset och priset vid pumpen kan bestå: den verkliga bristvaran är inte nödvändigtvis oljan ur marken, utan den färdiga produkten som ska levereras till fordon och flygplan.